komplicerad familjesituation

Din sambo (barnets pappa) får börja sätta gränser. Det är hans barn och han som ska ta det ansvaret, inte du för då riskerar du att bli den elaka styvmodern medan han slipper undan som snälla pappan.

Tex skulle pappan kunna säga att det är den mat ni lagar som gäller och att barnet får välja maträtt en annan dag. Det viktiga här är att han sedan inte ger med sig utan står fast vid vad som sagts.

Ditt bonusbarn är i en otrygg situation och på väg in i tonåren. Du är ju tydligen bonusmamma 2 om det finns ett yngre syskon. Ni bor långt ifrån och ses sällan. Klart att det kommer bli "dålig attityd och gnälligt". Det enda du kan ändra är din egen inställning.

Så, tänk "vad skönt att vi inte behöver fundera på vad för mat vi äter varannan helg", "vad skönt att NN berättar hur vi ska ge trygghet genom att ge en viss förutsägbarhet i fråga om vad vi äter här" eller "vad roligt att få laga mycket mat varannan helg" (för att ni väljer laga 2 maträtter).

Du nämner inget mer som barnet har negativ inställning till så jag kan inte hjälpa dig formulera om det, men om du tänker dig in i barnets situation med otrygghet, långt ifrån det vanliga, med främmande människor och så en hormonfabrik som bubblar i kroppen så kan du hitta de vuxna meningarna som gör att du kan agera som en trygghetskapande vuxna istället för den gnälliga vuxenbebis som du är i trådstarten.

jag har verkligen gjort allt vad jag känner jag klarat av och därför skriver jag här om nån har erfarenhet av detta och har bra råd att ge , inte kalla mig gnällig vuxenbebis :)  . Jag håller inte med dig om att tänka det är ju bara varannan helg vi kan väl äta pytt i panna elr hamburgare .. elr att stå och laga en rätt bara för hen inte tycker lika mycket om fisk och kött . barnet är negativt til socialt umgänge , aktiviteter you name it .  ett barn behäver lära sig respektera och behnadla andra som man själv vil bli behandlad . Jag har fostrat två barn innan och dom fick inte bestämma vad hen skulle äta , gå och lägga sig etc.. Och det har gått bra för dom i livet och de har knappast tagot nån skada , hormonfabrik i all ära ... ,men får man bete sig hur som ??? Nej absolut inte