Trivs inte med mitt jobb, är föräldraledig
Hej allihopa!
Jag tänkte att jag skulle dela med mig utav min historia kring mitt nuvarande arbete, och kanske få lite input i vad mitt nästa steg ska bli.
Jag är utbildad förskollärare (Fyller 32 år om 6 månader)
Tog examen januari 2021 (under studietiden hoppade jag in som vikarie lite här och var, men ingenting långvarigt någonstans)
Augusti 2020 - April 2021 arbetade jag på en förskola tills de sa upp mig (trivdes inte alls, har därför valt att inte ta med anställningen i CV då jag inte slutade under positiva premisser och inte kände förtroende att be om referenser)
Jag sökte jobb efter att ha avslutat den anställningen och fick en provanställning med start Augusti 2021, det stället var om möjligt ännu värre och jag klarade 1 månad innan dem också sa upp mig.
Under september månad sökte jag jobb igen, och hann jobba som vikarie i en kommun under två veckors tid i oktober innan jag fick den här anställningen som jag har nu.
1 November 2021 började jag min första arbetsdag på en fast tjänst (innehar den fortfarande) och jag var från början jätteosäker och väldigt nervös - detta har varit totalt genomskinligt - och det är väl därför som jag har blivit ett så lätt byte för framförallt den äldre generationen av kollegor.
Jag var så otroligt stolt över min första heltidsanställning som dessutom var en tillsvidaretjänst på en gång! Och jag skulle minsann visa vilken bra medarbetare jag kan vara, men allt har bara gått åt skogen...
Jag har aldrig riktigt kommit in i arbetslaget, eller jobbet för den delen. Och ingen har heller brytt sig om att släppa in mig. Så man kan väl säga att samtidigt som jag tampats med en enorm prestationsångest och osäkerhet har jag försökt få alla att gilla mig, genom att till exempel köpa en liten julklapp åt varje kollega, baka kakor, osv. Men nej, det har inte hjälpt.
Jag är en slags överambitiös, behagande person som hela tiden vill vara alla till lags, göra rätt, få bekräftelse på att jag gjort nånting bra, jag har aldrig lyckats att vara den som ger/uppfyller det behovet hos mig själv. Vilket har lett till att när omgivningen inte tillgodosett det åt mig, har jag istället tryckt ner mig själv och försämrat min självkänsla ytterligare.
Efter ett par månader på detta jobbet (förskolan) märker man ju hur kollegorna börjar förändras, och det har skurit sig mellan mig och hela mitt arbetslag på fem andra personer.
Jag har gjort ganska många fel i jobbet, mestadels små men också något större, och jag har upplevt att jag inte fått något stöd vare sig från ledning eller kollegor - utan snarare bara: Ta ansvar, gör bättre. Det är möten som glömts bort, information till kollegor eller föräldrar, ja en del sådana saker, planera in och genomföra utvecklingssamtal.
Nu under våren uppstod en jättekonflikt med en kollega, som mobbat mig under en period. Och då kom det även fram att hela arbetslaget hade irriterat sig på mig under en längre tid, men inte pratat med mig om det.
I samband med allt detta blev jag gravid med mitt andra barn - Det var efterlängtat men också mest för att jag kände att jag behövde en paus från arbetet och allt negativt som uppstått.
I Juli fick jag gå hem pga corona risken och har varit hemma sedan dess.
Nu drar tankarna ofta iväg till hur det ska bli sedan, bebis kommer om 8 veckor. Då ska jag vara mammaledig, men vad ska jag göra efter det?
Ska jag gå tillbaka till jobbet som jag mådde så fruktansvärt psykiskt dåligt på, och där jag nu har fått veta att ingen i arbetslaget tyckte om att jobba med mig?
Jag funderar på att söka nytt jobb på annan förskola, dels lite närmare hemmet. Men då måste jag börja om på nytt och rädlsan att det ska bli samma visa om igen tar över.
Jag funderar på att hoppa in som vikarie i den gamla kommunen från oktober 2021, men då blir det pussel med föräldraledigheten och jag är dessutom redan anställd hos min nuvarande arbetsgivare.
Mitt tredje alternativ är att gå tillbaka till jobbet efter ledigheten, hålla fokus på jobbet, tjäna pengar och samtidigt leta nytt jobb. Mest för att det skulle se snyggare ut på CV om jag varit där lite längre än knappt 2 år som det kommer att vara 1 November 2023.
Referenser är jag osäker på om jag kommer att kunna få därifrån oavsett, men en del av mig hoppas på att jag ska kunna komma tillbaka med nya friska tag och få en nystart.
Förhoppningsvis i ett annat arbetslag.
Så, det här är min historia - Vad hade ni gjort?