Hur blev era plusbarn?
Vår ettåring betecknar jag som ett plusbarn. Det är sömnstörningar (både att somna och sova vidare/somna om), högljudda skrik, stark vilja och driv, har svårt att leka/vara själv, kräver stimulans och avskyr lugn och ro. Jämfört med andra bebisar/barn i hans ålder har han alltid varit tio gånger mer liksom.
Han är stor och fysiskt stark och viljestark och ofta är läggningarna brottningsmatcher med hörselskador som följd. Han har aldrig tyckt om att sova. Detta mm sammantaget gör att vi inte lämnat bort honom än för passning en enda gång. För i ärlighetens namn vill jag inte "utsätta" någon för hur krävande han är och där är jag och sambon oense.
Mitt i allt detta är han en jättego charmig och social men lite bufflig kille som ångar på med aptit på livet som skrattar massor när vi busar och leker. Han äter bra och varierat, älskar grönsaker och har i stort sett ingen skärmtid alls.
Jagt tänker ibland att om vi lyckas uppfostra och stimulera honom att kanalisera och fokusera sin starka vilja och driv så skulle han kunna bli precis vad han vill. En annan del av mig är rädd att det jag ser är tidiga symtom på ADHD vilket gör mig ledsen... :(
Känner någon igen sig, hur blev era plusbarn med tiden?
/Orolig pappa
