Är det otrohet eller är jag bara känslig?
Hej jag skrev en hel roman innan detta och allt försvann och är borta. Känns nu hopplöst för jag har glömt allt jag skrev men försöker igen.
Jag och min fru har varit tsm i 5 år och gifta i 2 år. Vi är lyckliga och har lagt all energi dessa åren till att göra det bästa av förhållandet med psykologer och familjerådgivning osv för att verkligen göra rätt från grunden.
jag är introvert och hon är extrovert.
Hon är 4 år äldre än mig. Jag är 27 år. Hon har gått igenom mer än mig och lärt sig mer
Hon är duktig på precis allt ni kan föreställa er och är de något hon inte kan så lär hon sig det. Hon är duktig på de psykologiska och anatomiska.
Till själva grejen jag skriver om.
Vi har 2 nyblivna vänner (killar) sedan en vecka tillbaka. Vi går bra ihop med dem och det tar inte vår energi utan ger energi av att umgås.
Iaf. Nu i helgen så kom den ena vännen ner med sin bil som behöver fixas som vi ska göra. Så han behövde sova över från fredag till söndag. Allt har varit jätte trevlig och inga konstigheter.
Sista kvällen så sitter jag med barnen i ett annat rum för att min fru och vännen talar om bilen med han som inte kunde hänga med. Så tiden går och efter ett bra tag kommer min fru och vill varna mig för att om jag kommer in i sovrummet ska jag inte bli chockad över att han ligger på mage i sängen utan tröja och hon masserar honom och "knäcker" honom som en naprapat gör. Och jag bara " okej.. Ja lycka till då" så hon gick och fortsatte göra detta och dem var borta i vårat sovrum i våran säng rätt länge. Dem kom ut senare och vi behövde sova för klockan var mycket så vi alla förberedde oss för natten. Iaf så brydde jag mig inte om detta alls i början när hon sa till mig då hon är väldigt inriktad på "naprapat" delen med muskler och att justera. Men fan nu i efterhand känns det jävligt fel alltså. Det blir bara värre och värre inom mig och jag kan inte stoppa det. Jag vet att det bara handlade om att hon ville vara snäll och hjälpa till för han hade ont i ryggen men ändå det är väl inget man normalt sätt gör? Eller?
Jag är så fruktansvärt kluven. Vågar inte prata om det för jag sa ju okej och jag vet vad som hände. Hur ska jag ta mig till? Är jag bara känslig eller va det en sagt otrohet trots att jag visste vad som hände. Jag kan dock tilllägga att jag inte visste att det var i våran säng och utan tröja när hon kom och sa till mig utan det fick jag veta senare så jag skrev fel där uppe man har ingen energi att skriva om den delen.
Vad fan gör jag..
