Ensamvårdnad, vad får jag bestämma?

Lättast är att du nekar umgänge, just för att pappan inte sköter rutiner, barnen far illa av det. du har all rätt att neka just för barnens mående, samt det är din skyldighet att neka när det inte fungerar och barnen far illa.

Pappan måste då söka hjälp för att återfå umgänget, ev tingsrätten, den inleds alltid med start hos familjerätten, där kan man hitta lösning, vill han inte gå med på familjerätten har han inga rättigheter utan vårdnad.
Fortsätter han neka barnen umgänge trots en uppgörelse i familjerätten kommer han få stora problem, hittar ni en lösning i familjerätten blir det ingen tur till tingsrätten.

Men däremot om pappan inte följer schema har man rätt att neka umgänge, barnen far illa och blir besvikna.

Ett schema gäller bara tills någon avviker från schemat, sker det som för TS  upprepade gånger har hon full rätt att neka. Man behöver inte rätta sig efter den andre förälder. Beteendet hos pappan tyder på stora samarbetsproblem, det leder ofta till vv-helg umgänge.

Många har en skev uppfattning om vad som gäller, det är inte så lätt som alla får det o låta, man har rätt till umgänge eller vv-vecka, det har man inte. Ta extra notis i barnets trygghet och barnets bästa. en förälder som utblir från umgänge är ingen trygghet för barnet, samt det är inte heller för barnets bästa.
-

Kan ta från Lawline, så alla förstår grunderna för TS fall, förälder utan vårdnad.
.

Det är viktigt att ha klart för sig vilka grundläggande skillnader det finns mellan en förälder och en vårdnadshavare. Vårdnadshavaren har den rättsliga vårdnaden för ett barn, vilket enligt 6 kap. 11 § FB innebär ett ansvar för alla av barnets angelägenheter. Mer konkret innebär detta att det enligt 6 kap. 1 § FB ankommer vårdnadshavaren att tillgodose barnets rätt till omvårdnad, trygghet och god uppfostran. Allt detta innebär att vårdnadshavaren fattar beslut om t.ex. barnets boende, umgänge, skolgång, aktiviteter, avtal och allt annat som rör barnet.

En förälder som inte är vårdnadshavare har en begränsad rättslig ställning gentemot barnet. Eftersom vårdnadshavaren fattar beslut om barnets personliga angelägenheter, har en förälder utan vårdnad inte rätt att få delta i beslutsfattandet i sådana frågor. Det innebär samtidigt att föräldern är begränsad i vilken information som denne har rätt till angående olika frågor rörande barnet, t.ex. information om barnets skolgång. En skyldighet som en förälder utan vårdnad dock har är att i enlighet med 7 kap. FB betala underhållsbidrag för att stödja barnet.

Barnets har rätt till umgänge med den andra föräldern - barnets bästa dock avgörande

Av 6 kap. 15 § FB följer att ett barnet ska ha rätt till umgänge med en förälder som det inte bor tillsammans med genom att de träffas eller annars har kontakt med varandra. Ansvaret för att umgänget ska funka vilar på både vårdnadshavaren och föräldern utan vårdnad.

Skyldigheten att uppfylla barnets behov av umgänge med en förälder utan vårdnad åvilar huvudsakligen på vårdnadshavaren. Som med alla andra beslut om barnets personliga angelägenheter, måste vårdnadshavaren i umgängesfrågan beakta skyldigheterna jag redogjorde för lite längre upp, t.ex. att tillgodose barnets trygghet. Dessutom ska ett beslut angående umgänge alltid fattas utifrån vad som är bäst för barnet, vilket enligt 6:2 a FB innebär att särskilt ta hänsyn till barnets risk till att fara illa ut och barnets behov av umgänge med båda föräldrar. Förutom allt detta, ska vårdnadshavaren, i takt med barnets stigande ålder och mognad, enligt 6 kap. 2 § 2 st. FB i allt större utsträckning ta hänsyn till barnets åsikter i olika frågor. Det innebär att barnets vilja eller ovilja att ha umgänge med en förälder spelar in på bedömningen av om umgänge är lämpligt. Det är i grund och botten en helhetsbedömning som vårdnadshavaren måste göra.