Fortsättnings tråd för våra småttingar födda aug/sep-08

mycat81
Fre 26 sep 2008 08:14

Jag tänkte lägga ut en liten förlossningsberättelse här:
Värkarna började strax efter att jag gått och lagt mig vid 22 i söndags. De blev starkare och starkare och kom tätare.
Vid kl.5 hade jag 3 min mellan värkarna och ringde förlossningen och fick klartecken på att jag fick komma in.
Vi kom in strax efter 7 i måndags morse, då var ja öppen 5 cm. Yes! Tänkte jag, här blir det snart bebis! Men icke Efter en plågosam förmiddag och 2 tim i badet var jag fortfarande bara öppen 5-6 cm. Det kändes så tröstlöst!
Så vid kl.13 tog de hål på hinnorna, det var en enorm lättnad när trycket lättade.
Hittills hade jag bara kört med andning och fokuserat på att andas mig igenom värkarna. Nu ville jag testa lustgas. Fast det gick inte alls, jag kunde inte parera värkarna och jag tyckte inte att jag kunde andas i masken på det sättet jag ville, så jag kastade den där masken så långt jag kunde och fortsatte som tidigare.
Jag hade ju en önskan om att få vara rörlig, så jag stod upp på golvet och jazzade med höfterna samtidigt som jag andades. Det var så häftigt, för jag gick verkligen in i mig själv och allt vad folk gjorde och sa runt omkring försvann som i en dimma. Det tryckte på ordentligt och jag började smått fundera på EDA, för jag visste inte om jag skulle orka. Men vid nästa undersökning vid 15 var jag öppen 9 cm och jag hade svårt att hålla emot krystvärkarna.
Fick äntligen börja krysta 15.45.
Efter mycket påhejande från alla i rummet och lite hjälp av värkstimulerande dropp så kom äntligen den där lilla filuren ut vid 16.55. Men det kändes verkligen som ?att skita ut en tresitssoffa? (för att citera Babben Larsson).
Men vilken känsla det var att få upp detta lilla liv på magen.
Jag vet att man inte får någon bragdmedalj efter en förlossning, men jag känner mig oerhört stolt över mig själv som klarade detta så galant. Alla har vi olika sätt att gå igenom det på och det som hjälpte mig mest var att fokusera på att andas.
Fast jag är jätteglad att jag gick in med den förhoppningen att det skulle vara ett litet barn, att det skulle väga ca 2800 g. För hade någon sagt att jag skulle klämma ut en på 3,5 kg så hade jag nog gett upp när jag var halvvägs

MADE BY ME (GlimmaMera)
Sön 28 sep 2008 14:29

Allt började redan på fredagen...dagen efter BF, då slemproppen gick. Hade molvärk till och från men väldigt svagt. Inget mer! På Lördagen kändes molvärken lite starkare och tilltog under dagen...till kvällen tyckte jag att det faktiskt gjorde ont och ringde till Mora förlossning för att rådfråga, då jag på Torsdagen hade fått ett akut UL som visade att bebis va tillväxthämmad med 24%, så jag va lite orolig. BM som svarade sa att jag fick göra som jag ville...men tyckte gott att jag kunde komma in så att dom fick titta på mig så att jag skulle slippa gå runt och vara orolig!...Vi åkte in och kom in på BB till kl tolv på natten. De kände om jag hade öppnat mig någonting...2cm!!! Trodde hon...svårt att säga då jag hade en aning kvar av livmodertappen! Hopplöst tänkte jag...De kopplade CTG och mina sammandragningar kom två i en smäll...sen va dom borta för att inte komma tillbaka mer under den mätningen! Fick sova över på bb över natten för att kunna ta en ny kurva på Söndagen. De tog ny kurva på Söndagen som visade att det stannat av...fortfarande bara öppen 2 cm...Vi ber om att få åka hem men de vill göra en flödeskoll då jag hade en tid för det i allafall på Tisdagen, så skulle jag slippa åka då om inget hade hänt innan dess...Flödet va bra, men fick bekräftat att han va tillväxthämmad med 23% och de beräknade hans vikt till ca 2700g. Vi fick sen åka hem...lite lugnade av att flödet va bra! Han fick åtminstone tillräckligt med näring. Hemma igen då på Söndagen...mitt på dan så började jag känna sammandragningar igen, lite starkare tyckte jag dom va, men tänkte absolut inte åka in i "onödan" igen! Söndagen gick jag med sammandragningar resten av dagen...helt klart hanterbara...men de kändes...Hade tid till BM här hemma på Måndagen så då kunde ju hon få kolla då tyckte jag...Måndagen kom och mina sammandragningar höll på som under Söndagen...va till BM kvart över ett och hon kände på mig...Öppen 2 cm!!! Fortfarande inte hänt något! Lönlöst tänkte jag, så vi hämtade Cassandra och Rasmus hos mormor där dom varit då vi trott att det skulle bli bebis snart! Blev alldeles för långtråkigt att bara gå och inte ha någonting att göra så då kunde dom lika gärna komma hem! Hämtade barnen vid fem tiden på eftermiddagen. Kände fortfarande sammandragningar...ännu starkare nu tyckte jag...fick stanna upp och andas ibland, men inte regelbundet! Nattade barnen vid åtta tiden på kvällen. Sammandragningarna ökade och blev starkare...fick beslutsångest och undrade om jag skulle ringa Mora och höra igen...Tog dubbel alvedon vid niotiden och ringde Mora...BM sa att jag fick göra som jag ville, och jag sa att jag tagit en dubbel alvedon vid nio så nu tänkte jag gå och lägga mig...La på och gick och la mig vid tiotiden...försökte sova i en halvtimme, klev upp och sa till Jeppe att det ta mej fan inte går att sova...så jag ringde mamma och sa att jag tänkte ringa mora igen och att hon kunde räkna med att få ha ungarna i två veckor för åker vi in nu så vägrar jag åka hem förrän ungen är ute! Ringde mora och förklarade hur det låg till och att jag inte kunde sova så då tyckte BM att vi skulle komma in och kolla, och hade det inte hänt så mycket så kunde jag få en sovtablett åtminstonde. Vi åkte till mora ännu en gång!!! Less va jag! 00.30 Den 23 September är jag inskriven på Mora BB igen då! Har svaga sammandragningar enligt CTG, Huvudet är fixerat och jag är öppen 3 cm!!!!! Åh! en cm till!!!! Jätte happy va jag! Kl 01.30 får jag en sovtablett och vi lägger oss och sover...Kan inte sova i allafall, så varför det heter sovtablett har jag ingen aning om...men slumrar i allafall till efter ett tag! Vaknar kl 04.40 och skriker som en gris enligt Jeppe! Ja jag har ju ont! BM rusar in och jag står och lipar om att den där jäkla tabletten inte funkar och att jag har skit ont! BM känner på mig igen och känner inte mycket förrän jag helt plötsligt under undersökningen får en värk och hon utbrister att ja nu känner jag att du är öppen 8 cm!!!! och att det bara är att vandra in på förlossningssalen! Och jag börjar självklart att lipa ännu mer! kom som en chock! Ligger där med värkar och filosoferar och lipar för att det gör så ont och kollar på kurvan lite då och då...05.10 sa jag till att vattnet gick...och det hade det gjort...jag frågade om det va grönt, men det va hur klart som helst! Va nämligen grönt med Rasmus så därför tänkte jag på den saken tydligen just då! 05.15 fick jag lustgas då jag tyckte att jag kunde behöva det då!!!! Andades några gånger under 10 minuter och slangen hann lossna två gånger från masken..jag ylade om att saker och ting fungerar ju som de ska när dom är trasiga!!! eller hur! Barnmorskorna skrattade och jag lika så...va ju lite komiskt tyckte vi! BM säger efter att jag andats lustgas i lite mer än 10 minuter att nu får jag inte ha den mer då mina krystvärkar inte ger tillräckligt med kraft då och att bebis hjärtslag sjunkit och att han vill ut nu! Jag får panik och talar om för henne att det kommer att göra ont då juh! och hon tar masken likförbannat...jag hinner inte säga mer för jag får en till krystvärk och kl 05.32 föds lilleman 2810g och 49 cm lång Vilken lycka!!!!Äntligen! Han va ute på 50 minuter!

Jisses, va tiden går.....dax för en ny tråd igen.......fixar med lite senare.......

Grattis Eddie och Albert!! Hurra hurra hurra!

En fråga: har era bebisar fått kindtänderna ännu? Tilde har de fyra övre framtänderna och två undre och nu tycker jag mig tydligt känna att nedre kindtanden verkar bryta igenom. Är det vanligt att dom kommer i just den ordningen eller är det typ huller om buller, fritt fram, efter att dom fyra framtänderna kommit? Nån som vet?

Kristyr: det hade jag också trott var det logiska. Inte för att det spelar någon som helst roll men, ja.

Grattis Eddie och Albert!!!

Agnes har också dom tänderna. Vet inte heller vilka som ska komma nu...när det gäller Agnes kan ju visdomständerna vara näst på tur Hennes tänder har ju kommit lite hur som hellst. Hon började ju med "huggtänderna".

Nu har mina 2 kära varit i Stockholm sen i måndags...lite tomt här hemma är det allt. Men det som är skönt är att jag kan lägga mig och ta det lite lugnt när jag kommer hem från jobbet! Men imorgon drar jag ner och då får jag kramas med dom igen!

Eddie tackar för gratulationerna
Ja tänk för ett år sedan... Då låg jag på bb och snusade på min dagsfärska bebis och kunde inte titta mig mätt på honom. Jag snusar fortfarande på honom, men nu är han i en betydligt större variant
Både E och jag är aningen trötta nu efter två dagars kalasande. Men det har varit hellyckat, han har njutit av att få vara i centrum och få riva och slita med alla paket. Han har fått så mycket fina grejer, både nyttiga som mamma blev jätteglad för (vinteroverall, vinterskor, regnkläder, kläder, presentkort mm) och mindre nyttiga, men mycket roligare om han får säga sin mening. Bilar, pussel och böcker.

Zirup: Nix, Eddie har 4 uppe och 4 nere, men inga kindtänder på G. Har varit och försökt känna i munnen på honom för jag tycker han är så "bitig" och att han dreglar mycket, men jag kan inte känna nåt.

Min lilla fröken har fått sina 4 främre tänder uppe och nere och igår upptäckte jag en kindtand i övrekäken!!!

DÅ DRAR VI VIDARE HITÅT:

www.familjeliv.se/Forum-11-285/m47524744.html