Lycka är inte ett statiskt tillstånd utan det är små glimtar som lyser upp min vardag. Att vara lycklig som ett normaltillstånd är nog inte möjligt, iaf inte enligt mitt sätt att se på livet.
Jag har kämpat mycket med den frågeställningen under mitt snart 40-åriga liv och lärt mig att lycka är något man upplever i små doser.
Övrig tid av livet bör man väl sträva efter att vara tillfreds, nöjd och att må bra. Det är inte samma saker som "lycka".
Skönhet kommer innifrån... och nej jag säger inte bara det för att jag är överviktig Utan för att jag har fått det bevisat för mig gång på gång. Jag gick ner massor i vikt men var bedrövad, mådde kasst och kände mig inte ens bekväm i min nya vältränade solbrända kropp (herre jesus vad snygg jag var, har sett foton och jag var verkligen en puma...varför släppte jag det??? *S* ) men någon lycka kände jag inte, jag var för upptagen med att slipa på mitt perfekta jag, inga komplimanger (annat än från andra ytliga på gymet) eller ragg fick jag heller... jag hade fler uppvaktande och fick fler komplimanger när jag var som fetast dvs 119 kg till 165 cm...för jag mådde BRA då, hade ett jobb som var tillfredsställande, där jag trivdes och presterade väl och var populär.
Det är ju aldrig fel att vara mån om sin kropp och sitt utseende, men det är insidan som behöver mest vård, att uppskatta sig själv. Att vara glad över att man tar sig tiden att träna tex, att vara snäll emot sig själv.
Att hitta sin plats i livet, både vad gällande partner/familjeliv, yrke/arbete och vänskap. Att rensa ut energibovar som kan vara allt från släktingar /vänner som kväver en till saker runt omkring en, massa "måsten".
Att våga/orka ta plats och ställa krav inte bara på sig själv hela jävla tiden utan på andra också. Säga ifrån att JAG behöver detta för att må bra och det får ni ställa upp på...
Att ta sig tid att andas i vardagen, jag hade skitsvårt för tex Yoga och meditation...fånigt, kunde inte slappna av och blev mer stressad än avslappnad men massage och min spikmatta ger mig det lugnet.
OJ vad långt detta blev men det är ändå bara en liten del av vad jag kan dela med mig utav