Elak farmor!

Nej du överreagerar inte. Så tilltalar man inte barn. Barnen har uppenbarligen ett problem som de behöver få hjälp med. Att de kissar i sängen är inget de väljer eller kan styra över. Ingen tioåring kissar i sin säng för att de vill vara äckliga eller ställa till problem för någon och inget barn ska behöva lyssna på sådant. Tala om för farmor att hon kan återkomma när hon vill be barnen om ursäkt för sitt räliga beteende och har läst på om saken såpass att hon begriper vad fan hon gör mot barnen och skäms över det. Räliga jädrans kvinna! 

Tack för svar, det värmde. Har alltid tyckt att hon är en hemsk kvinna. Det värsta är att hon vill framstå som någon som är snäll och omtänksam. Ända sedan mitt första son föddes har hon haft synpunkter på hur man tar hand om barn och hennes råd har stått mig upp i halsen. Jag har både sagt ifrån på ett vettigt sätt, varit arg och till och med skrikit fula saker till henne. Fy vad jag har mått dåligt. En kvinna som i sin tur örfilade sina barn när de växte upp. Jag är rädd för att hon ska göra så med mina pojkar, för den möjligheten finns om hon blir tillräckligt provocerad. Fy!

Det beror alldeles på hur det sägs.

Jag skulle inte vilja att mina barn var där utan mig. Om farmor ska träffa barnen så måste hon få veta att i er familj uttrycker man sig respektfullt till varandra och att barnen tar illa vid sig och inte vill träffa henne om inte hon ändrar sig.

Oerhört obehagligt att säga men jag ser inte poängen med att träffa en elak människa, släkt eller ej.

Nja, att råka släppa ur sig ett och annat "jädrans ungar" om de ställt till med något bus tycker jag inte är i hela världen.

Men det är väldigt illa att kalla dem saker och vara arg på dem för att de kissat i sängen. Det är ju inget de gör med vilja och förmodligen kan det väl bli värre om man gör en stor sak av det?

Dina barn upplever sig kränkta, det ska man ta på allvar. tror farmor behöver ett snack med er föräldrar om vad som är ok och inte ok att säga.
Oavsett hur andra upplever det så känns det uppenbart inte bra för dina barn, och det är deras känslor som räknas. Med andra ord, NEJ, du överreagerar INTE