• Sofia850319

    Skrikande 1-åring

    Jag har en son på 15 månader som är extremt envis och vet vad han vill. Det är kul att han har en egen vilja och verkligen kämpar för det. En bra egenskap inför livets utmaningar men... När han måste göra något han inte vill eller blir nekad något han vill så skriker han. T.ex. när vi tog en promenad till några vänner förra veckan. Promenaden tar ca 45 min och han skrek MINST 30 min för att han inte ville sitta i vagnen. När vi nekar honom att gå ut på vägen (eller någon annanstans) så trotsar han och gör det iaf. När vi sedan går och hämtar honom sparkar han och vrålskriker. Han kan sedan göra det tills han inte orkar längre. Han vrålskriker när vi borstar tänderna och när vi byter blöja. Att handla med honom är en mardröm för han ställer sig upp i kundvagnen och får han inte det så skriker han tills han får komma upp i famnen. Vi har försökt avleda med någon rolig sak eller leka vid dessa tillfällen men det funkar sällan.

    Jag tycker att det är jättejobbigt att han skriker så här och framför allt när inget hjälper. Det har tyvärr blivit att vi undviker att göra vissa saker för att slippa hans skrik och så vill vi inte att det ska vara. 

    Vi skulle verkligen vilja ha tips och råd hur vi kan få honom att sluta skrika så här!

    Hälsningar,
    Sofia 

  • Svar på tråden Skrikande 1-åring
  • barnpsykologen margit

    Hej!
    Som du säger har ni en viljestark liten son på dryga året. Han vet vad han vill men ser inte konsekvenserna av sin vilja som ni gör. Han vill inte sitta i vagnen i 45 minuter, för han har förmodligen just lärt sig gå och vill använda sin kropp hela tiden. Kroppen längtar efter fysisk aktivitet och rörelse, men ni tycker förmodligen att det går för sakta om han ska gå, han orkar inte hela vägen, och han rusar ut i gatan, vilket är farligt. Detta innebär att ni vet mycket mer än han och hindrar honom på goda grunder.
    Problem nummer ett är att han kan inte tala om för er vad han vill och behöver, dvs röra sig, för han har inte språket för det än, och då skriker han. Får han inte som han vill skriker han ännu mer. 
    Problem nummer två är att ni inte kan låta honom få göra som han vill för att det ofta är omöjligt av olika skäl.
    Ska det vara så här? Ja, jag tror att ni just hamnat i ett av de otaliga utvecklingsdilemmana som föräldrar gör med sina barn. Han kan inte få sin vilja helt igenom, det går inte. Men det kan inte ni heller. Och det är ni som måste inbjuda till kompromisserna. Och då menar jag kompromisserna, inte att ni helt slutar med vissa saker.
    Gå inte ut ensam och storhandla med honom. Det kommer att dröja länge innan det är möjligt. Kanske kan ni gå två, varvid den ene bär eller går med honom och den andre handlar.
    Ta inte 45 minuterspromenader. Ha kortare mål och låta honom gå vissa bitar tills han blir trött. Låt honom då sitta i vagnen lite kortare stunder.
    Så kort sagt, för att få slut på skriken måste ni börja tolka dem och svara på hans behov inom era givna gränser. Och så länge han inte har sitt språk är skriket hans sätt att uttrycka sig. Utav er förståelse för hans uttryckssätt lär han sig att nyansera sig och bli tydligare. Men det är ni som är tolkarna som måste hjälpa honom framåt med detta.
    Lycka till!
    Margit Ekenbark 

Svar på tråden Skrikande 1-åring