Insemination i Danmark

HJÄRTLIGT GRATTIS!!! Så himla glad jag blir av att höra detta, helt underbart!
Och vettu jag tänkte faktiskt på dig igår när jag låg på min akupunktursession och var nyfiken på hur det gått för er, vad roligt att du delade med dig.
Du var mottaglig och ni kanske drog en lucky strike på donatorerna dessutom. sitter med donatorlistorna framför mig och våndas i valet... jag hoppas på bättre lycka denna gång och nu är det dags för nytt försök vilken dag som helst. 

Ta det lugnt nu och sköt om dig, låt oss följa hur det går för er!
kram 

Tack! Härligt att du börjat med akupunktur, tror att det kan bli jättebra! Vi hade inte så svårt att välja, tog den som låg "närmast" min man, blev nog nr 99 denna gången, kändes som ett bra nummer också =) Fanns inte så många att välja mellan.

När blir nästa insemination?

Traveler: Om du tänker på trådstarten så beror det på att det är en kvinna som skriver - tråden ligger under Regnbågsfamiljer :)

är det sant! vi tog nr 99 förra gången! vi tänkte lika som er med likheterna gentemot mannen och 99 kändes bra. man söker alltid kopplingar och tecken till det man väljer förstås. men som sagt, man måste alltid själv vara mottaglig för det hela.

vi åker ner någon gång i helgen för ny insemination igen... känner ett oerhört lugn efter akupunkturen iaf. det blir som det  blir. :)

Njuuut av   nyheten i helgen och ta det lugnt nu! 

Så roligt! Men 99ans funkar iallafall, bra att veta! =) Lycka till på inseminationen! Håller tummarna stenhårt för denna gången, tror akupunkturen har gjort susen för dig!

tack för ditt varma pepp! :) märkligt nog har jag en lugn, fin och positiv känsla i hela kroppen denna gång. ska hålla mig flytande på den feelingen nu och bara ta det som det kommer.

nr 99 är ju the great one!
(även om inte simmarna ville hitta in till något ägg förra gången kanske de gör det kommande gång??) 

Hej Körsbärsträd, hur går det för dig och hur mår du? veckorna rullar på och jag hoppas allt är som det ska.

tyvärr gick det inte vägen heller denna gång. ingen bebis för mig 2013 i alla fall. :( försöker ladda inför nya tag.

Så tråkigt. Har tänkt på dig och hoppades att det skulle gå vägen denna gången! Bättre lycka nästa gång, tillslut lyckas ni, det vet jag! Och när man väl har blivit gravid och fått sin lilla lilla bebis, då känns väntan som ingenting!

Allt är bra med oss, var på tidigt ultraljud idag, såg en liten böna och ett snabbt klappande hjärta! Är i v. 7 nu, så det är bara att hålla tummarna för att allt fortsätter som det ska!

visste inte man fick gå på UL redan i v 7, trodde först det var i v 8. vad spännande! ta det lugnt med kaffet så slipper bönans lilla hjärta speeda på ännu mer.. :)
har du några graviditetskänningar ännu då eller är allt "som vanligt"?

tack för alla varma tankar!!! 

hej hur går det för dig?

i samband med att jag uppsökte vård p g av extrema magsmärtor så fann man en sprucken cysta och en kvarvarande cysta. inte undra på jag inte blivit gravid! att man inte sett dessa tidigare?
nu inväntar vi iaf att det ska avlägnsa sig så vi kan få räkna ner till nya inseminationsförsök igen...

Men...har du inte gjort ultraljud flera gånger för att se storleken på äggen? Konstigt att man inte sett dem tidigare. Har en vän som hade samma och hon har nu en liten dotter, gick snabbt efter de tagit bort dem, så jag håller tummarna för dig!

Allt är bra här, v. 11 nu så det går framåt, längtar efter att det ska gå några veckor till så att den "värsta" risken är över..

Kämpa på nu, försök tänka positivt så går allt lättare!

ååh blir alldeles varm när jag hör om 11:e veckan... kan verkligen förstå att du väntar och längtar på att veckorna ska ticka lite snabbare för att mest kritiska tiden snart ska vara förbi. snart är våren här på riktigt, då kommer tiden börja rusa på riktigt.
hur snart kommer du börja berätta för folk? eller har du kanske redan gjort det?

jag antar att de i samband med UL sett saker de trott varit ägg (har ju haft flera stycken) men som sannolikt inte verit det då. ändå himla märkligt... jobbigt men samtidigt skönt att få en förklaring till saker och ting. och för att inte tala om hur sjuk jag blev när cystan sprack, trodde jag skulle dö faktiskt -men lättad att det inte var något allvarligare än vad det var.
jag var ändå inställd på att göra ett par månaders paus från inseminationsträsket och detta kom nu i rätt fas i alla fall. känner mig rätt avslappnad och lugn i det hela och tänker inte gå och räkna ner dagar till nästa försök, utan passa på att njuta och ha lite kul på vägen dit också! :)

Du tänker helt rätt! Försök att leva ordentligt medan du ändå väntar, du kan ju ändå inte göra något för att påverka tiden så gör allt du inte kan göra sen när du är gravid! Drick ett glas vin i vårsolen, våren o sommaren är den lättaste tiden på våren att tänka på annat så uppehållet hamnade perfekt i tiden!

Förstår att det måste gjort hur ont som helst, speciellt när man inte vad vad det beror på heller. Men bra som du säger att det inte var något allvarligare.

Vi har berättat för några närstående, familj, någon vän och lite andra som varit "inblandade" på ett eller annat sätt. Men jag har inte berättat för alla vänner än, och inte på jobbet. Får hålla mig ett tag till. Har inte fått årets löneökning än heller och även om det inte ska påverka något så vill jag ändå vänta med att berätta till efteråt! Ska göra ett kub-test ultraljud om 2 veckor, om allt ser okej ut efter det så berättar vi.

Tack för fina ord, ska tänka precis sådär "bättre att göra allt jag inte kan göra sen när jag blir gravid" för jag kommer att bli gravid och nå vårt mål sen iaf. och behöver återuppta en del som gått förlorat och offrat under ivf:er och inseminationscykler.

beroende på hur din chef är och er relation förstås, kan det nog ändå vara en god idé att vänta med att berätta för dem på jobbet (även om det inte borde få påverka din årliga obligatoriska löneökning), men lite privatliv måste du ju ändå ha och än är det så tidigt. även skönt att inte berätta för alla i bekantskapskretsen än då det då kanske blir lite för mkt fokus på detta nu. med tiden kommer det ändå naturligt att komma fram. men några måste man alltid få ha att prata med, annars exploderar man väl nästan av iver! :)