• Alvii

    Rullstolsbunden förälder.

    Hej jag heter alvina och är 23 år. Jag har en son som snart är 3 månader. När han var 4 veckor gammal drabbades jag av akut pankreatit och fick en epiduralbedövning som smärtlindring, när den sedan drogs uppstod en blödning och jag blev förlamad från midjan och neråt. ( ni kan läsa mer om mitt liv på Alviie.blogg.se ) Jag söker andra rullstolsbundna föräldrar som kan dela med sig om hur ni får livet med barn att gå ihop, jag behöver få lite hopp. Berätta gärna om er själva och hur ni tacklar att inte kunna gå.

  • Svar på tråden Rullstolsbunden förälder.
  • LottaF

    Här är det pappa som är rullstolbundensedan mista sonen var 1 år. Vi lever likadant nu som innan men lite mer planering och kontrollerande att rullstolen kommer fram bara. Nu är det 11 år sedan vårt liv förändrades och jag ska inte säga att det är en dans på rosor för då ljuger jag men ingen har det så. Men faktiskt så lever vi presic som alla andra även om jag kanske alltid får göra vissa saker och vara beredd att rycka in om maken inte orkar eftersom han blir trötttare än innan. Men våra stora barn har faktiskt sagt att de har haft det bra eftersom både mamma och pappa varit hemma mycket med dem. Jag som assistent och han som sjukskriven. Man får inte heller vara rädd för att be om hjälp när det behövs och det gör det man orkar/klarar inte av att göra allt som enda "friska" vuxna personen i hushållet. Jag önskar dig/er all lycka till i framtiden och det kommer att fungera för er det är jag säker på. Det kommer att komma motgångar för er båda, ni kommer att förbanna det som hänt men bli förbannad bli ledsen och se sen framåt igen, se inte bakåt hur det kunde varit det blir ni inte lyckliga av.

  • Alvii

    Tack för länkarna! Och tack lottaf , jag blir riktigt glad av att läsa att ni lever normalt trots funktionshinder, jag har svårt att se ljuset bara, jag tänker på när sonen blir lite äldre att jag inte ska kunna sitta på golvet med honom eller något sånt. Tycker du att funktionshindret har slitit på er relation? Eller har ni som blivit starkare tillsammans?

  • LottaF

    Vi har blivit starka tillsammans men visst var det slitigt och är fortfarande ibland, men så är det väl i alla äktenskap eller hur. Maken satt på golvet med framförallt killarna och byggde lego, han fick en stor mjuk matta som de kunde sitta på av sin sjukgymnast. Annars är ett stort stabilt och tåligt bord alltid bra att använda för allehanda lek och pyssel. Det som han saknade mest var att ta sig fram i skogen men det har vi löst nu genom att själv köpa en zoom, en fyrhjulsdriven elrullstol (klassad som cykel) som tar sig fram över allt stranden, snön och skogen en underbar maskin men tyvärr dyr och inte hjälpmedelsklassad. Han ritade även vårt kök och badrum själv så att det passade både honom men även till en barnfamilj som vi var då, nu är ju våra 5 stora men vid olyckan var äldsta 9 och yngsta 1. Vill du så kolla in hans hemsida där kan du läsa lite om hans anpassningar som han själv fixat lamemicke.se heter sidan.

  • Tirem

    Det heter väl ändå rullstolsBUREN! Rullstolen är väl ett positivt hjälpmedel, inte negativt...




  • LottaF

    Rullstolsburen eller rullstolsbunden vad är skillnaden du är helt beroende av rullstolen i båda fallen men visst buren låter kanske positivare

  • Alvii

    För mig spelar det ingen roll vad någon säger och tog du illa upp tirem så ber jag om ursäkt, jag som nyligen skadad känner mig just BUNDEN men det kanske ändras med tiden.

  • Alvii

    Lottaf , ska absolut kika in där! Det du berättar ger mig hopp , tack för det.

  • LottaF

    Du får gärna mejla om du vill för det blir svårt att träffas eftersom vi bor i södra sverige men min mejladress är [email protected] om du vill fråga något mer privat eller bara skriva av dig.

  • LottaF

    Barnen lär sig kvickt när de kan härja men de lär sig även när det passar och inte. Vår minste kunde sätta sig mitt i trappan om han ville busa med pappa men bara om det var någon mer hemma aldrig när de var själva. Likaså att ställa sig bakom en stol som är lite svår att flytta lagom hinder för en som sitter i rullstol, var det för mig så sprang han bara runt runt och trams. Samma vid påklädning med pappa inga problem var det jag så tramsades det en massa. Ett tips finns höj och sänkbara skötbord man kan få låna från hjälmedelscentralen ett utmärkt hjälpmedel att ha hemma.

  • Hickupp

    Du är nyss drabbad av en traumatisk upplevelse som gjort dig förlamad. Har du fått någon samtalshjälp och fått träffa andra i samma situation? Du behöver också få information om din nya situation när det gäller hjälpmedel, anpassningar i hemmet, bilen och på ditt arbete och så klart som mamma. Ditt/ert liv har ju helt ställts på ände och det är självklart att det kommer få stora effekter på ditt liv - säger man annat så ljuger man.

    Men det är klart att det går. Vi är många som sitter i stol som är fullt fungerande i samhället, som föräldrar och partners med både bra utbildning och arbete. Nedan är ytterligare några bra-att-ha länkar. Den första till Spinalis som har massa kunskap om ryggmärgsskador och på deras hemsida finns det många intressanta länkar. Rekryteringsgruppen har kurser och träning för personer som hamnar i stol. De har också speciella tjejläger. 
     
    http://www.spinalis.se/
    http://www.rekryteringsgruppen.se/

  • flagnell

    Lite sent, men hoppas du läser här fortfarande :) Sitter i stol sedan många år och har en 4,5-åring och har nu även ett litet ylle på 1,5 månad. Första i en relation och andra nu på egen hand. Har en mängd tips både på saker som kommer och som är just nu. Bärsjal är det som används som vagn och gjort sedan förlossningen.
    Hur sitter din skada? Det påverkar vilka tips som är intressanta :) Jag kan ta mig upp och ner från golv själv då mina armar (men inte händer) är starka, vilket gjort att jag kunnat vara på golvet och lekt när den äldre varit lite äldre, Men kan inte få upp en liten själv från golvet pga handfunktionen så använder soffor och bord som lägsta ställe att vara på för liten nu.  Använder mitt knä eller ett skissbord som skötbord och så snart de kan sitta själva så sitter de utan något sele i mitt knä vart jag än ska förutom om vi tar bilen.

    Hör av dig om du vill ha mer tips/råd. Det är tufft att gå från gångare till att inte vara det, men livet rullar vidare och det handlar mycket om sin egen inställning. Ett tips är att hitta sammanhang där du kan hitta folk som lever aktivt som rullister, kanske rullstolsbasket eller engagera dig i detta projekt? : http://mammapappalam.se/   

Svar på tråden Rullstolsbunden förälder.