Lämnad för en annan kvinna - komplicerad situati
Hej,
Jag har en för mig något unik berättelse som jag önskar dela med mig av med förhoppning om att få goda råd och vägledning i min stora sorg, ångest och i mitt läkande.
Jag har under många år levt i en destruktiv relation där jag blivit försummad, åsidosatt och behandlad med minimal respekt. Jag och min sambo lever inte som partners utan som mamma / pappa till våra barn under samma tak. Vi har inte muntligen sagt vad som gäller när det kommer till nya partners eller inte men då kärleken för oss båda är helt borta så var mitt hjärta tillgängligt och öppet för en annan man för drygt 1,5 år sedan.
Det var en enorm stark kemi och dragningskraft och vi har under det senaste 1,5 året haft en relation på avstånd då det är 30 mil mellan oss.
Det har varit en form av förbjuden kärleken då personen i fråga är kriminell och har nyligen verkställt ett fängelstraff och därtill ytterliggare ett innan dess.
Han har sedan tidigare ex fru och ett antal barn. Dvs han har levt i längre relationer tidigare trots hans kriminalitet.
Vi började höras vid i augusti 2021 men allt tog fart i mars 2022. Denna man tog mig med storm, han bekräftade mig, skickade tusentals långa meddelande, bad om ursäkt när vi haft en konflikt, sa saker till mig jag aldrig upplevt innan, sa väldigt tidigt att han älskade mig och redan efter någon månad sa han att han berättat för hans ex att han kanske skulle flytta till en annan stad (där jag bor). Jag blev upp över öronen förälskad och insåg att den kemi och dragningskraft vi haft var besvarad och sann.
Vi pratade i telefon hela nätterna första tiden, hördes av nonstopp i telefon, meddelande osv. Sedan under sommaren/hösten började tjafsen så smått som förmodligen ägde rum pga av min osäkerhet och rädsla.
Kunde jag lita på honom? Menade allt han sa?
Han bodde hos en släkting från sommaren och fram till nyligen. Han hade inget annat boende och sa att det var bra för honom att bo där för att inte återfalla. Till en början hade han god kontakt med hans fd och träffade barnen men under hösten/vintern förvärrades detta och hon tog avstånd. Varför vet jag ej.
Våra konflikter blev fler och tättare, men vi återkom alltid till varandra, vi kunde inte hålla oss mer en ett par dagar utan att höras till en början även om detta kom att ändrad längre fram med längre tid emellan tjaffsen. Jag hade en förmåga att blockera honom överallt när jag blev besviken. Som mitt sätt att straffa honom på.
Skall tilläggas att vi setts en del från mars-januari men jag har bott kvar hemma.
I december började det svikta rätt mycket men kärleken fanns där, vi tjafsade lite över jul och hörde inte alls av på nyår. Sedan tog jag kontakt igen, frågade om han träffat någon annan eller var aktiv igen varpå han svarade att hans hjärta tillhörde mig.
Han skrev också ett längre meddelande där han förklarade att jag var anledningen till att han höll sig borta från skit pga av att han knappt träffade sina barn. Han skrev ?Det har alltid varit DU?.
Vi sågs sedan den 21/1 och var intima med varandra, men han var inte densamma så jag lät det gå ett par dagar sedan frågade jag honom om han endast ville vara min vän, han svarade något i stil med att han aldrig ?friendzonat? mig, han upplevde mig som kylig när vi sågs och ?jag älskade verkligen dig och kommer sakna dig?. Jag ifrågasätta hur han kunde vara intim med mig om han avsett att endast vara min vän, men han menade på att så inte var fallet. Sedan hördes vi sparsamt kommande dagar och sedan skrev han och frågade hur allting var och om han kunde lita på mig?
Jag ifrågasätta vad han menade och skrev att jag tycker det var högst olämpligt att höra av sig endast för att försäkra sig om att jag inte avslöjar något om hans kriminalitet och pga av min förtvivlan över hans sms skrev jag att jag aldrig ville höra ifrån honom igen. Ett sätt att såra och få reaktion på. Men vad jag inte visste var att det väntade världens hemska sms ifrån honom tillbaka. Bla. Om att vi hade kunnat vara vänner och se om vi kunnat lösa det i framtiden?
Jag väntade två veckor på ett förlåt men det kom aldrig så jag skrev för 1 vecka sedan och får då svar att han träffat en underbar tjej som respekterar honom för den han är och att han blockerar mig nu. Han har dessutom flyttat in hos henne.
Trots att han träffade mig den 21/1?
Summering:
En otroligt komplicerad relation då jag fortfarande bor med min ex man, killen är kriminell, avståndet har gjort det svårt för oss osv.
Han tog mig med storm, det har kantas av vad jag tror är lögner ?mobilen är sönder?, ?glömde den i byxorna och la byxorna i tvättkorgen? osv.
Han gick 100% in första månaderna för att sedan ebba ut.
Han saknar bostad (saknande), inget jobb, inget körkort osv.
Oavsett om det varit många hinder från start så dog jag inombords av hans ord om att han gått vidare till 100% och sa att JAG en dag kanske ser detta ifrån ett helikopterperspektiv och inser. Att vi inte förstår varandra och att han inte orkade mer av/på.
Han skrev att hans hjärta tillhörde mig i januari, hur det alltid varit jag och nu är han förälskad och bor med en annan kvinna.
Så varför kom han till hotellet? Varför gjorde han då emot mig? Och henne?
När jag dessutom för en vecka sedan bönade och bad (jag vet big no) så har han mage att skriva hur underbar hon är!? VEM gör så när han vet mena känslor för honom?
Jag frågade honom i text om han till 100% gått vidare och inte älskade mig eller hade känslor för mig längre varpå han svarade att han gått vidare till 100%. Är det samma sak som att alla känslor är borta? Kommer han nånsin tänka på mig? Sakna mig? Som han skrev den 24/1?
Jag förstår att han träffat någon som tagit honom med storm precis som jag gjorde för 1,5 år sedan. Men jag kan aldrig förstå hur man så brutalt och iskallt går vidare.
Jag minns ett samtal med honom där han bekräftade att han varit otrogen i alla sina relationer och att det främst sker när det mer eller mindre är över?
Faktum kvarstår att jag har drömmar att jobba inom rättsväsendet och baserat på hur han kunnat svika hans fd fru och deras barn samt hans förflutna så hade detta förmodligen varit tvunget.
Men jag var beredd att offra så mycket, han fick träffa min mamma, min bror, jag släppte in honom SÅ långt i livet och jag litade på hans ord om hur det alltid varit jag.
Alla tankar han lämnar mig med, smärtan, sorgen?
Han kunde inte ens förmå sig träffa mig eller ge mig ett avslut i telefonen. Han blockerade mig med orden ?respektera kärleken?.
Han skrev ?det var äkta, ta med dig det i hjärtat och tro inget annat?.
Jag undrar så, vem är hon? Kommer det att hålla? Är det hans livskärlek? Hur länge träffade han henne? Kunde han inte vara ärlig emot mig?
Jag får panik av tanken att aldrig mer se eller höra ifrån honom. Hur det går för honom, hans barn osv. Jag begriper inte hur någon kan låtsas att man aldrig existerat.
Kommer jag nånsin läka? Försvinner smärtan? Tidsram?
Och ni som blivit lämnade (och kanske blockade) för någon annan, hördes ni nånsin av igen?
Min dröm är att vi en dag återförenas, om en som vänner kommer kanske alltid kvarstå.
Han var min hemliga, förbjudna kärlek jag aldrig kommer glömma och alltid sakna.