Vilka köper en begagnad bil?

En ny bil förlorar åtskilliga tusenlappar bara du rullar ut dem från bilhallen. Det är väl ett bra exempel. 

Nej, jag tycker inte det. Upphör värdeminskningen sen då? 

Det man måste fråga sig är om värdeminskningen står i proportion till nyttan och nöjet. 

Köper du ett par nya trosor, eller 1 liter mjölk går värdet också ned då de blivit använda. Köper du begagnade kläder också?

Det finns värdeminskning hela tiden så klart men den största minskningen sker när bilen är helt ny. Är man villig att ta den är det ju toppen, jag köper hellre en bil som är 1-2 år gammal, i bra skick, så klart. Jag kan absolut köpa begagnade kläder om de är i bra skick.

Bilar är som ett lotteri, tänker jag. Mina föräldrar köpte nästan alltid nya bilar, men några av dem hade konstiga fel från fabrik som återförsäljaren inte ville kännas vid. T ex så var det en VW som det läckte in vatten i. Pappa höll på och traggla i över ett år med problemet, det luktade allt mer mögel i bilen och VW hävdade att det var inbillning. Till slut blev pappa så arg att han lämnade bilen mitt framför bilförsäljarens entré och sa att de kan ta skiten och göra vad de vill med den medan en rad andra kunder lyssnade. Haha. Då plötsligt åtgärdade de problemet, det tog lång tid dock.

Min särbo köpte alltid nya bilar med sin fd fru och de hade bl a en bil som de behövde lämna in på verkstad fyra gånger om året pga elfel som gjorde att strålkastare gick sönder snabbt. Felet gick inte att åtgärda, utan de fick byta strålkastarna ofta istället. 

Jag och mitt ex hade alltid två bilar. Vi hade en Toyota från 02 som vi köpte när den hade gått 1500 mil. Den bara rullade, men mitt ex tyckte den var tråkig. Så vi hade alltid en roligare bil också, eftersom han gillade att köra...det var olika bilar med starka motorer, oftast Volvo eller BMW. Det blev alltid fel på de bilarna, men vi brukade sälja bilen så snart vi upptäckte nåt större, konstigt fel. Jag kommer ihåg Volvon som började stänga av sig när man svängde höger - man lärde sig att starta snabbt igen, men det var ju inte optimalt. En BMW rostade galet mycket, BMW fick byta hela bakluckan för den var så rostig efter ett par år. 

Jag har i nuläget kvar den gamla Toyotan och den har nu gått över 20 000 mil. Hittills har den inte haft ett enda fel. Jag har bytt bromsar och fjädring och servat den. Det är allt. 

Så det jag vill säga är att en gammal, begagnad bil kan vara mer pålitlig än en ny. Det är ett lotteri helt enkelt. Visst finns det garanti när man köper en ny bil, men man har ju hellre en som funkar...

Alla som inte är lite dumma. 

Sånt händer inte, om man väljer bil med omsorg.
De allra flesta kvalitetsundersökningar under senare år visar att Volvo tillhör de tillverkare som har stora kvalitetsproblem.
Vem som helst som är det minsta intresserad, eller som känner någon som är kompetent och det minsta intresserad, kan välja en bil där det är extremt liten risk att sådant händer.

Det verkar vara så att svenskar i största allmänhet, inräknade svenska media och deras journalister, fortfarande inte begriper att Geely är ett Kinesiskt företag och som på vissa marknader säljer sina kinesiska bilar under varumärket Volvo.

Fakta är att det är 24 år sedan Volvo var en Svensk biltillverkare.

När man i media och andra sammanhang pratar om Volvo som det svenska företaget så menar man Volvo Trucks som tillverkar Volvo lastbilar.
(Man menar INTE Volvo personbilar vilka i dag är Geely.)

Som jag skrev tidigare kan det vara klokt att välja en begagnad bil som har fabriksgaranti kvar när man köper den, så att man har chansen upptäcka om det skulle finnas eventuella fel i tillverkning eller konstruktion.
(För fel som uppstår efter tillverkningen, eller som inte är konstruktionsfel, gäller aldrig fabriksgarantin, oavsett hur lång garantitiden är i märkets marknadsföring. Om Geely/Volvo tog kostnaden för nämnda byte av växellåda så bestämde man sig för att ta den kostnaden som Good Will, inte som garanti.)

Om man väljer en äldre begagnad bil så köper man en bil till lägre pris och man bör självfallet räkna med att det lägre priset ger utrymme till rep och underhåll.
En sådan bil lämnar man aldrig till märkesverkstad.
Om det skulle uppstå något större fel, som t ex att växellådan havererar, så köper man en sådan på skroten, eller köper en renoverad/utbytes växellåda till betydligt lägre pris, och låter en liten privat och kompetent bilverkstad, eller en kompis, utföra bytet.
Den lilla privata verkstaden är i de allra flesta fall (95%?) mera erfaren och kompetent för ett sådant jobb på en 10 år gammal bil än den anställda mekanikern på en märkesverkstad, och generellt till omkring halva kostnaden.

Den begagnade bilen, där fabriksgaranti fortfarande är giltig, måste inte alls lämnas hos märkesverkstad för att garantin ska gälla.
Det är bara en myt.
Men service ska vara korrekt och fackmannamässigt utförd. Det är bra att kunna styrka detta.
Men om man är privatkonsument så ligger bevisbördan rent formellt på tillverkaren, att servicen skulle vara bristfälligt utförd, om tillverkaren vill neka en reklamation.
Om bilen ägs av en juridisk person, som t ex en leasad bil (=hyrd), och/eller t ex en tjänstebil, så ligger bevisbördan hos bilägaren.

Det finns hjälp att få mot bacillskräck, du kan t.ex boka tid hos en kurator på din vårdcentral. 

Senast jag ville köpa mig en ny bil asgarvade säljaren åt mig och berättade även mina önskemål för sina säljarkollegor som också skrattade så gissa om jag inte köpte någon ny bil utan behöll den jag redan hade.

Ville ha en ny BMW bakhjulsdriven, manuell, mekanisk handbroms, dragkrok och ett gäng hästkrafter.

De ville inte sälja manuell eftersom det inte finns någon andrahandsmarknad för det, så redan när de säljer nya bilar tänker de på hur det ska gå att sälja den igen om några år så väldigt många människor köper begagnade bilar och jag ser inget som helst fel i det.
Alla får väl göra som de vill. X-särbon vägrade nya bilar eftersom han älskar att skruva och greja själv.

Porsche och några få andra tillverkare har insett att det finns kundkategorier som föredrar manuell låda.
Jag håller med dig om mekanisk handbroms. Men det vet jag inte om ens Porsche har nu för tiden?

F ö är väl Porsche sett över tid, om man väljer rätt modell, en av de extremt få bilar som man kan köpa fabriksny utan att den drabbas av värdeminskning.
En sådan, av rätt modell, kan faktiskt vara en investering, inte bara att investera i upplevelsen och nöjet utan också ett av extrem få undantag som kan vara en investering också rent ekonomiskt. Gärna då med manuell låda!
Jag har under åren ägt ett par stycken, dock inte i dag (tyvärr...). Om jag ser rent objektivt på det så kanske dessa har varit de mest robusta och hållbara bilarna, haft mycket god produktkvalitet, och erbjudit ett ekonomiskt bra ägande. Relativt dyra i drift och service men har inte tappat i värde vilket gott och väl vägt upp de dyra driftkostnaderna.

Om man gillar elbilar så är min bedömning att Porsche är för närvarande en av världens absolut bästa tillverkare av elbilar (kanske den bästa?).
Den där populära jänkaren som börjar på T och är lite muskig klarar inte en jämförelse. De går inte att jämföra ens på samma dag och skillnaden är så stor så det handlar liksom om skilda planeter, kanske olika solsystem.
(Den där muskiga jänkaren är en riktigt kass bil på flera plan, för mig obegripligt att så många är så okunniga att de köper den...).
För mig är det givet att tillverkare som t ex Toyota, BMW, Mercedes och Porsche utvecklar och säljer mycket bättre bilar än den där muskiga jänkaren.

Har bytt jobb och börjat åka buss om dagarna så är numera inte supersugen på att byta bil och att lägga miljonen på en bil som ändå bara står i garaget typ 300 dagar om året lockar inte. Då behåller jag hellre pengarna på kontot.

Jag förstår.
Men om man väljer att ha rätt bil i garaget så är det ju ekonomiskt ett mycket bättre alternativ än att ha pengarna på kontot.
Om man som du dessutom kan njuta av den och ha glädje i hela 65 dagar om året så kan det ju vara både roligt och belönande på många sätt, om man har behållning av det.
Jag själv har haft flera bilar under årens lopp, så även i dag, som jag har använt betydligt mindre än 65 dagar om året.

Så antingen "en ny och fräsch bil" eller "en skrotbil som lägger av bakom nästa gathörn"? Är din värld så svartvit? En "äldre bil" behöver ju inte innebära en Flinta-bil.

Hudavlagringar, hår och skit. Bacillskräck eller ej så tycker jag det är snuskigt. 

Angående nyköpt. Önskemål om manuell låda och handbroms så borde ju det vara egenskaper som mer tilltalar beg spekulanter. Nybilsköpare bryr sig inte om skiten går sönder efter några år. 

Tror inte det finns någon tillverkare som har kvar handbromsspaken längre.

Vad föreslår du då? Tycker nyare beg bilar har skyhögt andrahandsvärde. M

Hudavlagringar, hår och skit. Bacillskräck eller ej så tycker jag det är snuskigt. 
Hur bär du dig åt i övriga livet och i alla andra sammanhang för att slippa dessa problem?

För mig är det inget som helst problem i min bil, oavsett om jag köpt den ny eller begagnad.
Hur får du ditt liva att fungera i övriga samhället? Där liksom i ditt eget hem och i din bil så handlar det väl främst om städning?
T ex så tror jag inte du hittar dessa problem i en operationssal, men du finner dem garanterat i väntsalen på akuten, och nästan överallt i samhället.

manuell låda och handbroms så borde ju det vara egenskaper som mer tilltalar beg spekulanter.
Angående manuell låda (och kanske handbroms) i t ex en Porsche så vågar jag lova dig att Porsches marknadsavdelning och deras tekniker vid utveckling av nya modeller inte prioriterar begagnat-köparen.

Som nybilsköpare är det många som bryr sig om hållbarhet och driftsäkerhet. Särskilt bland privat-köpare (ok, självfallet mindre bland dem som har tjänstebil).