• Tom Araya

    Nationalstaten - tror du på den?

    Jag önskar en diskussion kring nationalstaten, dess för- och nackdelar, alternativ och vad folk tycker och tror på?

    Det finns de som ifrågasätter nationalstaten, men jag har aldrig haft möjligheten att höra deras argument och idéer om lösningar på det som nationalstaten har som syfte och en organisation för att lösa.

    Enligt min mening är nationalstaten en lika logisk och naturlig organisation och administration som vilken annan som helst, en form för att fördela ansvar. Jag vet inte hur motsvarande modell ser ut där man tänker sig att nationalstaten inte längre finns och inte heller en annan motsvarande ansvarsområdesfördelning.

    Jag hoppas att få in många olika åsikter och idéer i en konstruktiv diskussion.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2024-01-14 21:50
    Kanske använde jag uttrycket 'nationalstat' slarvigt.
    Jag la ihop nation och stat...
    Jag menar vad vi normalt sett kallar för ett land i meningen självständig nation eller suverän stat.

    Definition kopierat från nätet:

    Medan termerna land, stat, suverän stat, nation, och nation- state används ofta omväxlande, det finns en skillnad. Enkelt uttryckt:

    En stat är ett territorium med sina egna institutioner och befolkningar.
    En suverän stat är en stat med sina egna institutioner och befolkningar som har en permanent befolkning, territorium och regering. Den måste också ha rätt och kapacitet att göra fördrag och andra överenskommelser med andra stater.
    En nation är en stor grupp människor som bor i ett specifikt territorium och är förbundna med historia, kultur eller annan gemensamhet.
    En nationalstat är en kulturell grupp (en nation) som är också en stat (och kan dessutom vara en suverän stat).
    Ordet land kan användas för att betyda samma sak som stat, suverän stat eller nationalstat. Det kan också användas på ett mindre politiskt sätt för att hänvisa till en region eller ett kulturområde som inte har någon statlig status. Exempel inkluderar Wine Country (druvodlingsområdet i norra Kalifornien) och Coal Country (kolbrytningsregionen i Pennsylvania).

    En suverän stats egenskaper
    Stat, nation, och land är alla termer som beskriver grupper av människor som bor på samma plats och har mycket gemensamt. Men medan stater och suveräna stater är politiska enheter, kan nationer och länder vara det eller inte.

    En suverän stat (ibland kallad en självständig stat) har följande egenskaper:

    Rymden eller territoriet som har internationellt erkända gränser
    Personer som bor där löpande
    Föreskrifter som reglerar utländska och inrikeshandel
    Förmågan att utfärda lagliga betalningsmedel som erkänns över gränserna
    En internationellt erkänd regering som tillhandahåller offentliga tjänster och polismakt och har rätt att sluta fördrag, föra krig och vidta andra åtgärder för sitt folks räkning
    Suveränitet, vilket innebär att ingen annan stat ska ha makt över landets territorium

  • Svar på tråden Nationalstaten - tror du på den?
  • fultextad användarhandbok
    Padirac skrev 2024-01-20 23:05:50 följande:

    Så fort begrepps betydelse är utredda och överenskomna så kan man komma längre i samtal och tankar och fortsätta undersöka olika uppfattningar och vilka premisser de bygger på. Sen kan man undersöka vilka uppfattningar de premisserna bygger på. 

    På det sättet kan man bli genuint överens eller inte överens, men man vet mer om hur andra tänker och uppfattar och värderar olika saker.

    Just fiskens hjärna och nervsystem har tydligen undersökts i fråga om hur den reagerar på stress och otrygghet.  Med det sagt vet man troligen vilka sinnesrörelser fisken har, men samma sinnesrörelse kan ju hos olika individer ge upphov till olika känslor, en del kan bli oroliga,  andra stressade och åter andra mer alerta. Precis som olika människor har olika känslor i samma situation.

    Primater kan leva i samhällsliknande strukturer där grupper av utvalda hanar med passande egenskaper varje morgon ger dig ut för att i grupp patrullera sitt revirs gränser så att de som lever i angränsande revir inte ska inkräkta hos dem. Primatforskaren Robert Sapolsky berättar om hur alla aggressiva hannar i gruppen beväpnade sig med påkar och annat för att ge sig på grannrevirets patrull som inte de inte ville veta av. Det gick inte så bra för dem. Däremot gick det bra för deras lilla samhälle. Bråkstakarna och översittarna var borta och kvar var de hannar som inte var aggresiva och som var de som honorna passat på att para sig med då de aggressiva hannarna var på sin dagliga patrull. 

    Saplolskys arbete som omfattar väldigt mycket mer än hans mycket omfattande primatforskning är mycket spännande. 

    Sapolsky menar också att den fysiska miljön påverkar hormoner och signalsystem i kroppen som påverkar de moraliska handlingarna. I miljöer med mycket få resurser är det liksom hos de fattigaste mycket viktigt och rätt i moralisk mening att vara generös med det lilla man har. Men den som utnyttjar det, tex genom att ta allt vatten i öknen eller stjäla någons får eller getter från det fattiga Sicilien, den råkar illa ut. Från dessa förutsättning skapades maffians moral med heder där öga för öga gäller och med konflikter som sträcker sig över generationer.  Samma moral återfinns på andra platser i liknande situationer.

    Om samhällsutveckling har det sagts att en svag och frånvarande offentlig statsförvaltning/myndigheter ger en klanliknande maktutövning.  En oreglerad marknad skapar oligarki. En statlig kontroll som begränsat och sträcker sig över all mänsklig aktivitet skapar angiveri som i Östtyskland eller Rumänien för Stasi resp Securitate hade grepp om människor.  Exempel på dessa och andra styrelseskick finns runt om i världen och förutsättningarna skapar moraliska ageranden som skiljer sig åt beroende på under vilka förutsättningar människorna lever.


    Det var intressant läsning. Utgår man från att de handlingarna är moraliska är de ju nog till stor del medfödda. Det är bara det att det skär sig lite för egen del där. Jag tänker från andra hållet. Att tänkande och resonerande leder till att vi klassar redan befintliga reaktioner och handlingar som moraliska, efter att vi har kommit fram till vad moral är. Det vill säga först kom resonemang och reflektion, därefter en uppdelning i moraliska och omoraliska handlingar. Utan den insikten finns ingen moral, utan endast handlingar som kan ses som gynnsamma eller ogynnsamma för kort- och långsiktig överlevnad. 
  • fultextad användarhandbok
    Tom Araya skrev 2024-01-21 01:06:49 följande:
    Din inställning till att försvara vårt land? (familjeliv.se)
    Ja alltså, jag får nog svara i det här inlägget då den tråden inte är för mig på grund av att jag inte bor i Sverige, aldrig har bott och är inte heller född där. Men om jag skulle överföra frågan till mitt hemland så får det nog bli alternativ tre, att jag ställer upp men helst inte med vapen. Detta för att jag nog hade varit mest i vägen då jag inte kan hantera vapen, jag har aldrig gjort frivillig militärtjänstgöring för kvinnor. Jag hade försökt göra det jag hade kunnat. Landet som åsyftas i omröstningen är verkligen inget land jag litar på och de har anfallit förut. Men jag hoppas aldrig att det händer igen. Tillägg: Om jag skulle göra mest nytta på något annat plan, som i alternativ fyra, så får det bli det. 
  • Padirac
    fultextad användarhandbok skrev 2024-01-21 11:00:46 följande:
    Det var intressant läsning. Utgår man från att de handlingarna är moraliska är de ju nog till stor del medfödda. Det är bara det att det skär sig lite för egen del där. Jag tänker från andra hållet. Att tänkande och resonerande leder till att vi klassar redan befintliga reaktioner och handlingar som moraliska, efter att vi har kommit fram till vad moral är. Det vill säga först kom resonemang och reflektion, därefter en uppdelning i moraliska och omoraliska handlingar. Utan den insikten finns ingen moral, utan endast handlingar som kan ses som gynnsamma eller ogynnsamma för kort- och långsiktig överlevnad. 
    Det är stora psykologiska och etik-filosofiska frågor du öppar upp. 

    Att människor först fattar beslut eller har åsikter och sedan rationaliserar dem är inte bara någonting som märks i diskussioner och debatter, det har gjorts scanningar av aktivitet i olika regioner i hjärnan som visar på att hjärnan fungerar  det viset. 

    Det du beskriver om att det vi gör och anser vara moraliskt rätt är det enda som utgör grunden för vad som är moralisk rätt kallar för deskriptiv etik.

    Om etik handlar om att resonera om vad som är moraliskt rätt eller inte eller fel eller inte så är frågan också om det vi anser vara moralsikt rätta handlingar också är det som faktiskt är det som är en moraliskt rätt handling. Etiska reflektioner kan då gå utöver den deskriptiva etiken.

    Att människan och andra varelser besitter en förmåga att göra moraliska handlingar som av en del anses vara rätt och av andra anses vara fel beror delvis på vilka etiska ståndpunkter som olika personer har.

    En del tänker att moraliskt rätta handlingar bygger att en pliktetik, andra tänker att det som är rätt beror på vilken konsekvens handlingen har, eller vilka motiv den handlande har eller vilken sort person/personliga egenskaper som är moralisk rätt.  

    Att allt skulle handla om vad som gynnsamt eller ogynnsamt p åkort eller lång sikt är bara en av många olika etiska teorier och det finns studier som visar att människor och djur inte alls enbart drivs av egennytta för sig själv eller sin grupp, utan att det finns andra moraliska värden som omfattas och ageras på.  Människor och djur är långt från att bara ha egoistiska och egennyttiga underliggande motiv för sina handlingar.   

    Moral och etik kokar sen ner till någon sorts värdeteori där olika värden ställs som viktiga på någon grund.   Där har de moraliska handlingar som vi gör någon  reflekterad eller oreflekterad värdegrund som utgångspunkt. När mycket små barn instinktivt straffar den som agerat orättvist eller elakt genom att dela med sig av saker till den som utsatts för orättvisa eller elakheter så värderas dessa två saker negativt. 

    www.catarinariedel.se/filosofi/filosofi1/etik-och-moral/

      
  • Padirac

    Moral och etik kan kopplas till det legala system en stat har. Med det kan olika politiska ideologier och system också kopplas till moral och etik och legala system.

  • fultextad användarhandbok
    Padirac skrev 2024-01-21 12:50:51 följande:
    Det är stora psykologiska och etik-filosofiska frågor du öppar upp. 

    Att människor först fattar beslut eller har åsikter och sedan rationaliserar dem är inte bara någonting som märks i diskussioner och debatter, det har gjorts scanningar av aktivitet i olika regioner i hjärnan som visar på att hjärnan fungerar  det viset. 

    Det du beskriver om att det vi gör och anser vara moraliskt rätt är det enda som utgör grunden för vad som är moralisk rätt kallar för deskriptiv etik.

    Om etik handlar om att resonera om vad som är moraliskt rätt eller inte eller fel eller inte så är frågan också om det vi anser vara moralsikt rätta handlingar också är det som faktiskt är det som är en moraliskt rätt handling. Etiska reflektioner kan då gå utöver den deskriptiva etiken.

    Att människan och andra varelser besitter en förmåga att göra moraliska handlingar som av en del anses vara rätt och av andra anses vara fel beror delvis på vilka etiska ståndpunkter som olika personer har.

    En del tänker att moraliskt rätta handlingar bygger att en pliktetik, andra tänker att det som är rätt beror på vilken konsekvens handlingen har, eller vilka motiv den handlande har eller vilken sort person/personliga egenskaper som är moralisk rätt.  

    Att allt skulle handla om vad som gynnsamt eller ogynnsamt p åkort eller lång sikt är bara en av många olika etiska teorier och det finns studier som visar att människor och djur inte alls enbart drivs av egennytta för sig själv eller sin grupp, utan att det finns andra moraliska värden som omfattas och ageras på.  Människor och djur är långt från att bara ha egoistiska och egennyttiga underliggande motiv för sina handlingar.   

    Moral och etik kokar sen ner till någon sorts värdeteori där olika värden ställs som viktiga på någon grund.   Där har de moraliska handlingar som vi gör någon  reflekterad eller oreflekterad värdegrund som utgångspunkt. När mycket små barn instinktivt straffar den som agerat orättvist eller elakt genom att dela med sig av saker till den som utsatts för orättvisa eller elakheter så värderas dessa två saker negativt. 

    www.catarinariedel.se/filosofi/filosofi1/etik-och-moral/

      
    Från länken: "Moral är våra handlingar, hur vi faktiskt agerar i situationer vi hamnar i."

    Fast jag tycket inte att det håller hela vägen. En handling som inte värderas är helt utan moral. Det är först då reflektioner, ifrågasättanden och omprövningar kommer in i bilden som någonting kan tilldelas adjektiv, så som bra och dåligt, eller rätt och fel. Finns inte dessa avvägningar finns inga värderingar, då är handlingarna adjektivlösa, inte moraliska, inte etiska. En robot som utför en handling, som inte upplevs av någon som inte kan tillskriva den moral, har heller ingen sådan. Utan den insikten finns bara handlingar som är neutrala, gynnsamma eller ogynnsamma.

    De medfödda egenskaper du beskrev, hos barn exempelvis, är snarare inkluderande fitness.
    "En gen som leder en individ till ett altruistiskt beteende riktat mot en individ som delar denna gen och därigenom höjer dennes reproduktiva framgång kan på så sätt öka förekomsten av genen i nästa generation. Detta kan till skillnad från klassisk evolutionsteori förklara hur altruistiska beteenden kan bevaras i en population."
  • Padirac
    fultextad användarhandbok skrev 2024-01-21 18:24:47 följande:
    Från länken: "Moral är våra handlingar, hur vi faktiskt agerar i situationer vi hamnar i."

    Fast jag tycket inte att det håller hela vägen. En handling som inte värderas är helt utan moral. Det är först då reflektioner, ifrågasättanden och omprövningar kommer in i bilden som någonting kan tilldelas adjektiv, så som bra och dåligt, eller rätt och fel. Finns inte dessa avvägningar finns inga värderingar, då är handlingarna adjektivlösa, inte moraliska, inte etiska. En robot som utför en handling, som inte upplevs av någon som inte kan tillskriva den moral, har heller ingen sådan. Utan den insikten finns bara handlingar som är neutrala, gynnsamma eller ogynnsamma.

    De medfödda egenskaper du beskrev, hos barn exempelvis, är snarare inkluderande fitness.
    "En gen som leder en individ till ett altruistiskt beteende riktat mot en individ som delar denna gen och därigenom höjer dennes reproduktiva framgång kan på så sätt öka förekomsten av genen i nästa generation. Detta kan till skillnad från klassisk evolutionsteori förklara hur altruistiska beteenden kan bevaras i en population."
    Ja, en robot som agerar utan motiv kan knappast anses göra moraliska val och handlingar.  Den agerar väl inte utan utför saker enligt förprogrammerade instruktioner baserat på olika indata. 

    Kanske kan den som programmerat roboten anses ha moralisk agens för robotens handlingar. Tesla eller Teslas personal kan med det ha moraliskt ansvar om deras självkörande bil kör över barnvagnar, mormödrar eller inte kör över Hitler och Stalin (om dessa fanns nu)

    Kanske är det inkluderande fitness som är den biologiska grunden för moraliska handlingar, och etiken är det medvetna resonerandet om detta.

    Hamiltons teori, eller i alla fall Wikipedias beskrivning av den, verkar ha en teleologisk förklaringsmodell som helt skiljer sig från den klassiska evolutionsteorin där det saknas teleologisk förklaringar.
  • Tom Araya
    fultextad användarhandbok skrev 2024-01-21 10:46:33 följande:
    Jag tror att frivillighet skulle kunna leda till en starkare gemenskap, där sympati snarare än tvång ligger bakom. Tänk ett litet samhälle, ett ö-samhälle rentav där man är beroende av varandra, man hjälps åt för att man är en del av samhället, istället för att någon instans tvingar en. 

    Precis, det tror jag inte hade varit något problem. 
    Jag upplever redan stor frihet och väldigt lite tvång i vad jag engagerar mig i.

    Vilket tvång upplever du?
  • fultextad användarhandbok
    Padirac skrev 2024-01-21 19:25:54 följande:
    Ja, en robot som agerar utan motiv kan knappast anses göra moraliska val och handlingar.  Den agerar väl inte utan utför saker enligt förprogrammerade instruktioner baserat på olika indata. 

    Kanske kan den som programmerat roboten anses ha moralisk agens för robotens handlingar. Tesla eller Teslas personal kan med det ha moraliskt ansvar om deras självkörande bil kör över barnvagnar, mormödrar eller inte kör över Hitler och Stalin (om dessa fanns nu)

    Kanske är det inkluderande fitness som är den biologiska grunden för moraliska handlingar, och etiken är det medvetna resonerandet om detta.

    Hamiltons teori, eller i alla fall Wikipedias beskrivning av den, verkar ha en teleologisk förklaringsmodell som helt skiljer sig från den klassiska evolutionsteorin där det saknas teleologisk förklaringar.
    Ja, då fungerar ju det programmerade som en förlängning av programmerarnas viljor och avsikter.

    Och den ursprungliga grunden är medvetande.

    Det har jag inte reflektera över, men man gör sina upptäckter.
  • fultextad användarhandbok
    Tom Araya skrev 2024-01-21 20:42:26 följande:
    Jag upplever redan stor frihet och väldigt lite tvång i vad jag engagerar mig i.

    Vilket tvång upplever du?
    Det här är ju mest en teoretisk debatt, åtminstone för egen del. Men något tvång som jag upplevt, antingen direkt eller indirekt.

    Majoritetens bestämmande över minoriteten (direkt)
    Tvångsinlösning av mark (indirekt)
    Beskattning i olika former, vilket leder till valutamonopol (direkt)
    Ingen möjlighet att välja samarbetsform (direkt)

    Utöver det noterar jag åtminstone något om vad som sker i världen och det statliga våld som förekommer på olika platser. Annars trivs jag bra i det land jag bor och upplever också mycket frihet.
  • Padirac
    fultextad användarhandbok skrev 2024-01-21 22:24:21 följande:
    Det här är ju mest en teoretisk debatt, åtminstone för egen del. Men något tvång som jag upplevt, antingen direkt eller indirekt.

    Majoritetens bestämmande över minoriteten (direkt)
    Tvångsinlösning av mark (indirekt)
    Beskattning i olika former, vilket leder till valutamonopol (direkt)
    Ingen möjlighet att välja samarbetsform (direkt)

    Utöver det noterar jag åtminstone något om vad som sker i världen och det statliga våld som förekommer på olika platser. Annars trivs jag bra i det land jag bor och upplever också mycket frihet.
    I den svenska demokratin får inte majoriteten besluta att minoriteten skall undantas från samma rättigheter som majoriteten har. 

    Så majoritetens direkta bestämmande över minoriteten är starkt begränsad.

    Det är inte ovanligt att demokratin kritiseras för att majoriteter skulle ha direkt makt över minoriteter, men det är en missuppfattning då demokratin har skyddsfunktioner som förhindrar detta genom allas lika rättigheter.

    Påståendet som sådant bygger på en felaktig bild av hur demokrati fungerar. Jag har häpnat när jag hört liknande uppfattningar från högutbildade 45-60 åringar, det är annars en uppfattning som jag känner igen från gymnasiala personer.
  • fultextad användarhandbok
    Padirac skrev 2024-01-21 22:36:25 följande:
    I den svenska demokratin får inte majoriteten besluta att minoriteten skall undantas från samma rättigheter som majoriteten har. 

    Så majoritetens direkta bestämmande över minoriteten är starkt begränsad.

    Det är inte ovanligt att demokratin kritiseras för att majoriteter skulle ha direkt makt över minoriteter, men det är en missuppfattning då demokratin har skyddsfunktioner som förhindrar detta genom allas lika rättigheter.

    Påståendet som sådant bygger på en felaktig bild av hur demokrati fungerar. Jag har häpnat när jag hört liknande uppfattningar från högutbildade 45-60 åringar, det är annars en uppfattning som jag känner igen från gymnasiala personer.
    Den är ju nu inte så begränsad. Om 51% vill vara med i en union exempelvis, och de andra inte, kommer de ändå hamna att vara med där för att majoriteten så har beslutat. Går att applicera på flera exempel. Jag är varken eller i åldersgrupp då jag är född på årtusendets första år.
  • Padirac
    fultextad användarhandbok skrev 2024-01-21 22:55:31 följande:
    Den är ju nu inte så begränsad. Om 51% vill vara med i en union exempelvis, och de andra inte, kommer de ändå hamna att vara med där för att majoriteten så har beslutat. Går att applicera på flera exempel. Jag är varken eller i åldersgrupp då jag är född på årtusendets första år.
    Att ett majoritetsbeslut gäller lika för alla är inte samma sak som att majoriteten kan besluta om att minoriter skall behandlas annorlunda, så du har rätt så tillvida att majoritetsbeslut gäller lika för alla.
  • Tom Araya

    Killen med solglasögon som intervjuas i den här videon (bl.a. vid 1.22) skulle jag gärna ha ett längre och djupare samtal med om detta. Han uttrycker en sympati för anarkism, beskriver i vissa delar något av ett statslöst samhälle, men uttrycker även flera saker som förutsätter en organisation liknande en stat och med en stats resurser, makt och förmåga. Således en hel del av motsägelser som han kanske inte förstår.





    Exempel:
    När han talar om att ställa sig till en motståndare om Sverige hamnar i krig, hur ser den ut i förhållande till hans anarkistiska ideal?

    Han säger att i hans idealsamhälle gör alla vad de vill. Men hur kommer man ifrån ansvaret och kravet på varje individ att försörja sig själv, som innebär att man gör vad man behöver. Om du kan välja att vara anställd, vara egenföretagare eller genom jakt och lantbruk vara självförsörjande så innebär väl det en större frihet än i ett samhälle som saknar möjligheten att arbeta för andra mot betalning!?

  • fultextad användarhandbok
    Tom Araya skrev 2024-02-07 02:55:19 följande:

    Killen med solglasögon som intervjuas i den här videon (bl.a. vid 1.22) skulle jag gärna ha ett längre och djupare samtal med om detta. Han uttrycker en sympati för anarkism, beskriver i vissa delar något av ett statslöst samhälle, men uttrycker även flera saker som förutsätter en organisation liknande en stat och med en stats resurser, makt och förmåga. Således en hel del av motsägelser som han kanske inte förstår.

    Exempel:
    När han talar om att ställa sig till en motståndare om Sverige hamnar i krig, hur ser den ut i förhållande till hans anarkistiska ideal?

    Han säger att i hans idealsamhälle gör alla vad de vill. Men hur kommer man ifrån ansvaret och kravet på varje individ att försörja sig själv, som innebär att man gör vad man behöver. Om du kan välja att vara anställd, vara egenföretagare eller genom jakt och lantbruk vara självförsörjande så innebär väl det en större frihet än i ett samhälle som saknar möjligheten att arbeta för andra mot betalning!?


    Jag är inte anarkist så jag kan inte fungera som representant för ideologin. Däremot verkar det som att bägge har fel i relation till vad jag känner till. Han som kommenterar videon hänvisar till att stenåldern skulle vara anarkistisk, vilket den inte var, dels hänvisar han till att laglöst samhälle skulle vara anarkistiskt, det stämmer inte heller. Killen som blev tillfrågad vill inte försvara någon regering, nej visst, men det finns fortfarande en hel massa människor, mark, kultur med mera att försvara. Att offra allt det för att man inte gillar en regering kan tyckas märkligt. Man försvarar sin bostad om det behövs, sin trädgård, precis som man försvarar samhörigheter, oavsett stat. Han som kommenterar videon är ideologiskt färgad och är kanske inte villig att ta in andra infallsvinklar. Huruvida han som blev tillfrågad verkligen är anarkist eller ej framgick väl inte. Sku också tillägga att åtminstone en hel del historiska anarkister har velat störta makten med våld, både Kropotkin och Bakunin förespråkade väl revolution, medan Proudhon och Tucker istället ville ersätta staten gradvis med frihetliga alternativ i redan befintliga samhällen.
  • Tom Araya
    fultextad användarhandbok skrev 2024-02-07 19:12:48 följande:
    Jag är inte anarkist så jag kan inte fungera som representant för ideologin. Däremot verkar det som att bägge har fel i relation till vad jag känner till. Han som kommenterar videon hänvisar till att stenåldern skulle vara anarkistisk, vilket den inte var, dels hänvisar han till att laglöst samhälle skulle vara anarkistiskt, det stämmer inte heller. Killen som blev tillfrågad vill inte försvara någon regering, nej visst, men det finns fortfarande en hel massa människor, mark, kultur med mera att försvara. Att offra allt det för att man inte gillar en regering kan tyckas märkligt. Man försvarar sin bostad om det behövs, sin trädgård, precis som man försvarar samhörigheter, oavsett stat. Han som kommenterar videon är ideologiskt färgad och är kanske inte villig att ta in andra infallsvinklar. Huruvida han som blev tillfrågad verkligen är anarkist eller ej framgick väl inte. Sku också tillägga att åtminstone en hel del historiska anarkister har velat störta makten med våld, både Kropotkin och Bakunin förespråkade väl revolution, medan Proudhon och Tucker istället ville ersätta staten gradvis med frihetliga alternativ i redan befintliga samhällen.
    Ser du bilden som videon presenteras med?
    Han håller upp märket och säger; "det här är det jag står för".
  • fultextad användarhandbok
    Tom Araya skrev 2024-02-07 22:26:01 följande:
    Ser du bilden som videon presenteras med?
    Han håller upp märket och säger; "det här är det jag står för".
    Jodå, det är bara det att symbolen står nog för anarkism, men texten under, anarki är ju inte det samma som anarkism, därav min kommentar. Anarki betyder ju utan härskare, och mig veterligen finns det även libertarianer som förespråkar statslösa samhällen. Men det kanske var långsökt av mig.
  • Tom Araya
    fultextad användarhandbok skrev 2024-02-07 23:04:30 följande:
    Jodå, det är bara det att symbolen står nog för anarkism, men texten under, anarki är ju inte det samma som anarkism, därav min kommentar. Anarki betyder ju utan härskare, och mig veterligen finns det även libertarianer som förespråkar statslösa samhällen. Men det kanske var långsökt av mig.
    Du får nog närmare förklara vad du ser för skillnad på anarki och anarkism och vad en anarkist står för?
  • fultextad användarhandbok
    Tom Araya skrev 2024-02-07 23:12:32 följande:
    Du får nog närmare förklara vad du ser för skillnad på anarki och anarkism och vad en anarkist står för?
    Ja visst, anarki betyder ju utan härskare, så förutom anarkister kan ju även en del libertarianer och primitivister och i princip alla som inte är etatister eller ett land i upplösning leva i anarki, utan att vara anarkister då de inte följer eller kanske ens har valt sin situation. Anarkism är däremot den politiska och filosofiska utarbetningen eller bearbetningen och dess praktik av att leva i ett statslöst samhälle. Riktigt vad anarkister står för verkar variera lite beroende på vilken skola de följer, individualanarkism eller något annat. Det som sammanför dem är väl att organisera sig utan stat. Hur som så är väl killen i videon, som blev tillfrågad alltså, någon sorts anarkist, det var bara en tanke tidigare som dök upp då jag såg symbolen med texten under.
Svar på tråden Nationalstaten - tror du på den?