Solskenshistoria om att träffa rätt och få barn sent i livet?

Ettkonto123

Tue 23 Jan 19:33
20 svar

Citera Visa endast Anmäl

Solskenshistoria om att träffa rätt och få barn sent i livet?
Är det någon här som kan ge några solskenshistorier angående att träffa rätt man och få barn sent i livet? & hur träffades ni?

Min allra största mardröm var att bli dumpad vid 30 års ålder och ironiskt nog var det precis det som hände. Han och jag skulle precis köpa hus och skaffa barn när en stor livskris för honom kom. Efter mycket sorg träffade jag en ny kille som jag köpte hus tillsammans med och satsade några år på men insåg att jag inte kan ha barn med honom. Jag har slagits med tankar om att jag kanske flyr för jag är rädd, men jag vill inte heller sätta ett barn till världen som kommer behöva må dåligt av olika omständigheter. Jag och han är inte överens om viktiga frågor, tex att jag inte vill lämna ifrån mitt barn till hans psykisk sjuka mamma. Han är medberoende och jag vill inte försätta mitt barn i kaos och psykisk ohälsa.

Jag klarar nog inte av att skaffa barn ensam eftersom jag är förlossningsrädd. Jag arbetar också på ett kvinnodominerat arbete och vänner träffar jag sällan för dom har familj och har inte riktigt tid längre. Tinder har inte gett mig bra erfarenheter tidigare och ju äldre jag blir desto svårare känns det att lyckas träffa någon. Lättare var det när jag var yngre och hade massa vänner och hittade på mycket saker. Numera ses man ensamma för en fika och det blir sällan chans till att träffa gemensamma vänner.
- «
- ‹
- Sida 1 av 1
- 1
- ›
- »
Svara i tråden
Svar på tråden Solskenshistoria om att träffa rätt och få barn sent i livet?
GuldKvinnan

Tue 23 Jan 20:30

#1

Citera Visa endast Anmäl

Hur gammal är du? Det finns väldigt bra hjälp att få mot förlossningsrädsla så låt inte det stoppa dig om nu att skaffa barn på egen hand skulle bli ett alternativ :)
Anonym (Ow)

Tue 23 Jan 20:33

#2

Citera Visa endast Anmäl

Min fru var 35 när vi träffades. Nu har vi tre barn.
Anonym (Sanna)

Tue 23 Jan 21:13

#3

Citera Visa endast Anmäl

Hur gammal är du? Jag träffade min man vid 35, nu har vi barn ihop
Anonym (Tvillingmorsan)

Tue 23 Jan 21:33

#4

Citera Visa endast Anmäl

Jag var 33 när jag träffade min man och 36 när våra tvillingar föddes. Maken är tre år yngre.

En kompis syster fick sitt första och enda barn vid 40. Hon och hennes man hade varit tillsammans i nio år, de fick kämpa länge för barn.

En annan bekant fick sina barn när hon var 39 och 42. Hon och hennes man träffades i 35-årsåldern.
Ettkonto123

Tue 23 Jan 21:34

#5

Citera Visa endast Anmäl

Är 33. Har sån sjuk stress.
Både min mormor och mamma kom i tidigt klimakterium. Ska göra ett fertilitetstest när jag får lön.

Man vill ju inte heller stressa fram något och råka skaffa barn med man.

Hur träffades ni?
Anonym (Linnea)

Tue 23 Jan 21:34

#6

Citera Visa endast Anmäl

Jag var 36 år när jag träffade vårat barns pappa,blev naturligt gravida vid 42 års åldern,han lämnade dock mig,lång tråkig historia.

Jag blev ensam hela graviditeten men kunde ändå glädjas något enormt då jag hade stöd från övriga familj, arbetskamrater och vänner.

Jag hade två närmsta vänner med på mig på allt kring kommande förlossning och dem två var även med mig när jag födde barnet.

Det var helt underbart att få dela upplevelsen med mina närmsta vänner,ett minne för livet.

Allt har gått så bra i vårt liv, vi har kärlek,trygghet och alla förutsättningar till att ha ett underbart rikt familjeliv.

Var aldrig orolig över att jag inte skulle klara av detta stora ansvar, har nu uppfostrat denna juvel helt själv i 16 år.
Anonym (X)

Tue 23 Jan 21:41

#7

Citera Visa endast Anmäl

Ettkonto123 skrev 2024-01-23 19:33:59 följande:
Solskenshistoria om att träffa rätt och få barn sent i livet?
Är det någon här som kan ge några solskenshistorier angående att träffa rätt man och få barn sent i livet? & hur träffades ni?

Min allra största mardröm var att bli dumpad vid 30 års ålder och ironiskt nog var det precis det som hände. Han och jag skulle precis köpa hus och skaffa barn när en stor livskris för honom kom. Efter mycket sorg träffade jag en ny kille som jag köpte hus tillsammans med och satsade några år på men insåg att jag inte kan ha barn med honom. Jag har slagits med tankar om att jag kanske flyr för jag är rädd, men jag vill inte heller sätta ett barn till världen som kommer behöva må dåligt av olika omständigheter. Jag och han är inte överens om viktiga frågor, tex att jag inte vill lämna ifrån mitt barn till hans psykisk sjuka mamma. Han är medberoende och jag vill inte försätta mitt barn i kaos och psykisk ohälsa.

Jag klarar nog inte av att skaffa barn ensam eftersom jag är förlossningsrädd. Jag arbetar också på ett kvinnodominerat arbete och vänner träffar jag sällan för dom har familj och har inte riktigt tid längre. Tinder har inte gett mig bra erfarenheter tidigare och ju äldre jag blir desto svårare känns det att lyckas träffa någon. Lättare var det när jag var yngre och hade massa vänner och hittade på mycket saker. Numera ses man ensamma för en fika och det blir sällan chans till att träffa gemensamma vänner.
Träffade min make i bokhandeln, jag 33 han 32, vi började prata om böcker och hade liknande smak. Diskuterade TVserier mm också. Det ena ledde till det andra, vi fick vår dotter när jag var 36.

Förlossningsrädsla kan man få hjälp för, tex igångsättning så du har en tid och en plats. Det finns hjälpmedel att använda för att förbereda vaginan på förlossningen så man inte får skador. Så det enda som stoppar dig från att skaffa barn på egen hand är du. Om du reser till Danmark så kan du för övrigt välja donator efter utseende och massa andra faktorer, det blir lite som att shoppa vilket gör det mindre ångestladdat och man känner sig lugnare har jag hört..
Anonym (Tvillingmorsan)

Tue 23 Jan 21:47

#8

Citera Visa endast Anmäl

Ettkonto123 skrev 2024-01-23 21:34:30 följande:
Är 33. Har sån sjuk stress.
Både min mormor och mamma kom i tidigt klimakterium. Ska göra ett fertilitetstest när jag får lön.

Man vill ju inte heller stressa fram något och råka skaffa barn med man.

Hur träffades ni?

Vi träffades genom gemensamma bekanta. Jag var också 33 och hade varit singel länge. Dejtat en del, men hittade inte rätt förrän jag träffade min man.

Kan tillägga att jag inte hade någon större barnlängtan före 30. Så jag kände ingen stress, var inte ens helt säker på att jag ville ha barn. Men jag insåg att jag i så fall inte kunde vänta hur länge som helst.

Du kan vara fertil i många år till, men det finns inga garantier. Är barn väldigt viktigt för dig, tycker jag att du ska överväga att skaffa barn på egen hand. Förlossningsrädsla går som sagt att träna bort, eller i alla fall hantera. Låt inte det hindra dig från att skaffa barn.
GuldKvinnan

Tue 23 Jan 21:48

#9

Citera Visa endast Anmäl

Ettkonto123 skrev 2024-01-23 21:34:30 följande:
Är 33. Har sån sjuk stress.
Både min mormor och mamma kom i tidigt klimakterium. Ska göra ett fertilitetstest när jag får lön.

Man vill ju inte heller stressa fram något och råka skaffa barn med man.

Hur träffades ni?

33 är verkligen ingen ålder idag :) Jag är 36 och gravid med första barnet trots att jag & min sambo har varit tillsammans i 15 år.
Anonym (Kollegan)

Wed 24 Jan 10:34

#10

Citera Visa endast Anmäl

Min kollega träffade sin fru när han var 34 och hon 36, de har två barn och är fortfarande gifta 20+ år senare.
Anonym (järpen)

Wed 24 Jan 12:06

#11

Citera Visa endast Anmäl

Ettkonto123 skrev 2024-01-23 19:33:59 följande:
Solskenshistoria om att träffa rätt och få barn sent i livet?
Är det någon här som kan ge några solskenshistorier angående att träffa rätt man och få barn sent i livet? & hur träffades ni?

Min allra största mardröm var att bli dumpad vid 30 års ålder och ironiskt nog var det precis det som hände. Han och jag skulle precis köpa hus och skaffa barn när en stor livskris för honom kom. Efter mycket sorg träffade jag en ny kille som jag köpte hus tillsammans med och satsade några år på men insåg att jag inte kan ha barn med honom. Jag har slagits med tankar om att jag kanske flyr för jag är rädd, men jag vill inte heller sätta ett barn till världen som kommer behöva må dåligt av olika omständigheter. Jag och han är inte överens om viktiga frågor, tex att jag inte vill lämna ifrån mitt barn till hans psykisk sjuka mamma. Han är medberoende och jag vill inte försätta mitt barn i kaos och psykisk ohälsa.

Jag klarar nog inte av att skaffa barn ensam eftersom jag är förlossningsrädd. Jag arbetar också på ett kvinnodominerat arbete och vänner träffar jag sällan för dom har familj och har inte riktigt tid längre. Tinder har inte gett mig bra erfarenheter tidigare och ju äldre jag blir desto svårare känns det att lyckas träffa någon. Lättare var det när jag var yngre och hade massa vänner och hittade på mycket saker. Numera ses man ensamma för en fika och det blir sällan chans till att träffa gemensamma vänner.
Hej, jag hade ett långt och ansträngande förhållande med en man, men pga att det var ansträngande så avvaktade jag med att skaffa barn. När jag var 38 ställde jag ett ultimatum, flytta ihop och satsa eller göra slut, då jag ville hinna skaffa barn.

Vi flyttade ihop och skaffade barn som kom när jag var 39. Tyvärr så gick vi isär när barnet var 1 år och 9 månader. Men barnet ångrar jag absolut inte. Han förgyller våra liv och han har gjort oss till bättre människor.

Dvs, man kanske inte hittar en perfekt partner, men man får ett perfekt barn. Jag resonerade självklart inte kallt och strategiskt, utan jag ville ju att det skulle funka för oss (pappan och mig) men vill nämna att det inte är fel att prioritera ett barn framför den "perfekta partnern". Pappan och jag är goda vänner idag. Så även om vi gick isär är vår son en solskenshistoria.

Så om barn är det viktigaste för dig, så satsa på en partner som också vill ha barn. Relationen kan bära eller brista oavsett.
Anonym (Sanna)

Wed 24 Jan 22:29

#12

Citera Visa endast Anmäl

nätet. tycker också du kan överväga hjälp så du blir gravid på egen hand, om du inte träffat nån vettig

Det har blivit så vanligt, jag har tre bekanta som fått barn så. plus en vän som ska ta beslut om det nu.

sätt en tidsgräns? har du inte ens en man då om ex 2 år så kontakta en fertilitetsklinik tycker jag
Anonym (Jjjj)

Thu 25 Jan 13:09

#13

Citera Visa endast Anmäl

Fick barn vid 41 års ålder efter 6 års försök. Ge inte upp.
Anonym (Sanna)

Thu 25 Jan 14:19

#14

Citera Visa endast Anmäl

Anonym (järpen) skrev 2024-01-24 12:06:52 följande:
Hej, jag hade ett långt och ansträngande förhållande med en man, men pga att det var ansträngande så avvaktade jag med att skaffa barn. När jag var 38 ställde jag ett ultimatum, flytta ihop och satsa eller göra slut, då jag ville hinna skaffa barn.

Vi flyttade ihop och skaffade barn som kom när jag var 39. Tyvärr så gick vi isär när barnet var 1 år och 9 månader. Men barnet ångrar jag absolut inte. Han förgyller våra liv och han har gjort oss till bättre människor.

Dvs, man kanske inte hittar en perfekt partner, men man får ett perfekt barn. Jag resonerade självklart inte kallt och strategiskt, utan jag ville ju att det skulle funka för oss (pappan och mig) men vill nämna att det inte är fel att prioritera ett barn framför den "perfekta partnern". Pappan och jag är goda vänner idag. Så även om vi gick isär är vår son en solskenshistoria.

Så om barn är det viktigaste för dig, så satsa på en partner som också vill ha barn. Relationen kan bära eller brista oavsett.
hur fungerar det praktiska med barnet? Har ni delad vårdnad ? Då får man ju stå ut med att inte träffa sitt barn halva tiden . sen finns det ju de som ändå träffas som en familj på högtider men det kanske inte fungerar om en skaffar ny partner tex.
Anonym (järpen)

Thu 25 Jan 18:33

#15

Citera Visa endast Anmäl

Anonym (Sanna) skrev 2024-01-25 14:19:22 följande:
hur fungerar det praktiska med barnet? Har ni delad vårdnad ? Då får man ju stå ut med att inte träffa sitt barn halva tiden . sen finns det ju de som ändå träffas som en familj på högtider men det kanske inte fungerar om en skaffar ny partner tex.

Vi kör 2-2-3 schema, dvs 50% var. Vi firar för närvarande högtider ihop med våra respektive familjer. Då bor pappan oftast hos mig. Ibland gör vi nåt gemensamt på en helg också. Det kan såklart ändras om någon träffar någon.

Ja, det är jobbigt att inte alltid träffa barnet. Så det är inte optimalt såklart. Det bästa hade ju varit att vi kunde leva ihop, ingen tvekan. Men vår son är verkligen min största lycka. Och med 2-2-3 schemat så blir det inte så långt mellan gångerna. Vi får se om vi kör varannan vecka framöver, just nu funkar detta väldigt bra för alla.

Det är ju knappast så att jag förespråkar att skaffa barn och gå isär. Jag menade mer att om ens dröm är att skaffa barn så kanske man kan göra det på egen hand eller med en partner som också vill ha barn och växa ihop som familj. Även om man hittar "optimal" partner kan vad som helst hända. Men man ångrar aldrig sitt barn.
Anonym (Jag)

Thu 25 Jan 18:37

#16

Citera Visa endast Anmäl

Ettkonto123 skrev 2024-01-23 19:33:59 följande:
Solskenshistoria om att träffa rätt och få barn sent i livet?
Är det någon här som kan ge några solskenshistorier angående att träffa rätt man och få barn sent i livet? & hur träffades ni?

Min allra största mardröm var att bli dumpad vid 30 års ålder och ironiskt nog var det precis det som hände. Han och jag skulle precis köpa hus och skaffa barn när en stor livskris för honom kom. Efter mycket sorg träffade jag en ny kille som jag köpte hus tillsammans med och satsade några år på men insåg att jag inte kan ha barn med honom. Jag har slagits med tankar om att jag kanske flyr för jag är rädd, men jag vill inte heller sätta ett barn till världen som kommer behöva må dåligt av olika omständigheter. Jag och han är inte överens om viktiga frågor, tex att jag inte vill lämna ifrån mitt barn till hans psykisk sjuka mamma. Han är medberoende och jag vill inte försätta mitt barn i kaos och psykisk ohälsa.

Jag klarar nog inte av att skaffa barn ensam eftersom jag är förlossningsrädd. Jag arbetar också på ett kvinnodominerat arbete och vänner träffar jag sällan för dom har familj och har inte riktigt tid längre. Tinder har inte gett mig bra erfarenheter tidigare och ju äldre jag blir desto svårare känns det att lyckas träffa någon. Lättare var det när jag var yngre och hade massa vänner och hittade på mycket saker. Numera ses man ensamma för en fika och det blir sällan chans till att träffa gemensamma vänner.
Jag träffade min man precis när jag skulle fylla 36. Vid 38 och 40 kom barnen. Träffades i föreningslivet.
Anonym (Sanna)

Fri 26 Jan 09:56

#17

Citera Visa endast Anmäl

Anonym (järpen) skrev 2024-01-25 18:33:47 följande:
Vi kör 2-2-3 schema, dvs 50% var. Vi firar för närvarande högtider ihop med våra respektive familjer. Då bor pappan oftast hos mig. Ibland gör vi nåt gemensamt på en helg också. Det kan såklart ändras om någon träffar någon.

Ja, det är jobbigt att inte alltid träffa barnet. Så det är inte optimalt såklart. Det bästa hade ju varit att vi kunde leva ihop, ingen tvekan. Men vår son är verkligen min största lycka. Och med 2-2-3 schemat så blir det inte så långt mellan gångerna. Vi får se om vi kör varannan vecka framöver, just nu funkar detta väldigt bra för alla.

Det är ju knappast så att jag förespråkar att skaffa barn och gå isär. Jag menade mer att om ens dröm är att skaffa barn så kanske man kan göra det på egen hand eller med en partner som också vill ha barn och växa ihop som familj. Även om man hittar "optimal" partner kan vad som helst hända. Men man ångrar aldrig sitt barn.
Jag förstår! :)

Det är ju en bra lösning när det fungerar vilket det verkar göra för er!
Blacknails86

Mon 29 Jan 12:32

#18

Citera Visa endast Anmäl

Jag har varit med om både och.

Att bli ihop när man är 19 och skaffa barn vid 22
OCH att bli ihop vid 36 och skaffa barn vid 38.

Visst kan det falla på plats sent i livet också <3
Anonym (järpen)

Mon 29 Jan 17:19

#19

Citera Visa endast Anmäl

Anonym (Sanna) skrev 2024-01-26 09:56:17 följande:
Jag förstår! :)

Det är ju en bra lösning när det fungerar vilket det verkar göra för er!
....finns inga garantier på nåt i livet.... även om man är superkär och lycklig kan det resultera i ful skilsmässa.

Alltså jag menar att man får helt enkelt gambla lite.
Anonym (Bojjen)

Mon 29 Jan 17:34

#20

Citera Visa endast Anmäl

Min kollega träffade kärleken på Tinder som 35-åring. De fick barn tre år senare. :) Villa har de också. Och hund.

«
‹
Sida 1 av 1
1
›
»

Svara i tråden

Svar på tråden Solskenshistoria om att träffa rätt och få barn sent i livet?

Solskenshistoria om att träffa rätt och få barn sent i livet?

INNEHÅLL