SweeneyTodd skrev 2024-02-04 19:27:33 följande:
Undrar varför jag fick tummen ned på detta inlägg?
Vad är det som stör dig att du gjorde tummen ner?
Det är bara att läsa Matteus 19:4-9 så ser du vad Jesus tycker om skilsmässa.
Och ja, det är fakta att det inte är tillåtet för frånskilda att gifta om sig i den katolska kyrkan,
https://www.katolskakyrkan.se/i-sverige/fragor-och-svar-om-katolsk-tro
Om man gör en skala över omoraliska saker, så kan man visst placera skilsmässa och omgifte där, med stöd i Bibeln. Men det är ändå ett enormt spann mellan det och homosexuell utlevelse. För att förtydliga: homosexuell utlevelse är något mycket värre. Detta gör att en individ - eller en församling, eller en hel trosinriktning - mycket väl kan placera sig emellan de två företeelserna. Och alltså tolerera skilsmässa och omgifte men inte homosexuell utlevelse.
Jag kan förstå den katolska synen på äktenskapet. Att det är ett sakrament, något heligt, och det Gud har sammanfogat får inte människan åtskilja. Det är en fin tanke. Men nu lever vi inte i Shangri-La, utan i den verkliga världen, där folk är som de är, och att tvinga människor att leva hela livet med någon som gör dem illa fysiskt eller psykiskt eller både ock - ser jag inte som rimligt. Och inte heller - som Katolska kyrkan erbjuder som en lösning - att de får separera, men i så fall får de inte söka kärleken mer så länge som den andra parten är i livet. Utan de ska ändå förbli gifta med honom/henne i hjärtat, be för honom/henne o.s.v..
Som sagt - det är en fin tanke, och jag respekterar och beundrar människor som kan leva så, men det är orealistiskt att tro att alla eller ens majoriteten av alla människor ska kunna leva efter detta, och det skulle skapa mer olycka än vad det är värt. Man vet ju t.ex. att det var vanligt med mord på äktenskapspartnern förr, när det var enda sättet att slippa ur ett äktenskap och få gifta om sig med någon annan som man blivit kär i - när det blev tillåtet att skilja sig och gifta om sig så gick mordfrekvensen ner enormt.
För övrigt behöver det inte handla om någon form av misshandel heller, det kan bara vara så att man upptäcker att man inte passar ihop när förälskelsen klingar av. Katoliker får ju inte provbo ihop före vigseln heller (även om vissa idag gör det ändå), och det är inte förrän man bor ihop dygnet runt som man upptäcker varandras dolda sidor, ovanor o.s.v.. På dejtingstadiet anstränger sig ju alla för att visa sina bästa sidor, eller rentav spelar en roll som de sedan inte orkar fortsätta spela särskilt länge efter vigseln. Och då står två människor där som inser att de inte står ut med varandra, men att de är hopbundna för hela livet, och inte ens får hoppas på att finna någon de är mer kompatibla mer. Nä. Det vore för grymt.
En annan tanke: i andra samhällen - som det i Mellanöstern för tvåtusen år sedan - handlade äktenskapet väldigt mycket om trygghet och försörjning för kvinnorna och barnen. D.v.s. det var nödvändigt med starka tabun mot att män först gjorde kvinnor med barn och sedan bara övergav dem. Därför behövde äktenskapet vara en så fast och säker institution på den tiden, och det är säkert även detta som speglas i Bibeln och i Jesu inställning. Men idag när det finns subventionerade daghem, bostadsbidrag, barnbidrag, flerbarnstillägg, underhållsstöd, A-kassa och socialbidrag, och praktiskt taget alla yrken är öppna för kvinnor, kan en kvinna klara sig och sina barn även om mannen skiljer sig från henne.