kvinnlig anställd som verkar intresserad?

Det har pågått i ett år. 

Jadu olof, om du vill vara "seriös" så borde du kanske sluta låtsas som att knänuddandet bara förekommit en gång av en slump och inte flera ggr trotts att TS markerat att han inte är ok med det... jag menar, du har rätt i att det är inte något man inte tar upp första gången det händer, men om det hänt mer än en gång så är det ju ganska korkat att fortsätta hävda att allt bara KAN vara ett missförstånd.

Du får nog ta och bestämma dig olof, prata vi om en gång eller pratar vi om repeterade ggr?

Jag kanske missförstod. Min tolkning av det TS skrev var att han märkt något under ett års tid, men att det eskalerat nyligen. 

Beskrivningen av knäsnuddandet kom efter att han sa att saker eskalerat, så jag läste det som att det är först nu TS är säker på att kvinnan är intresserad.

Men jag kan ha fel :)

Du skriver uppenbart bara för att provocera, och jag tycker du är barnslig.

"Jadu Olof"

"om du vill vara "seriös""

"sluta låtsas"

Alla dessa saker känns som spydigheter, som jag itne tycker att jag förtjänat. 

Om du vill bidra till en debatt på ett hjälpsamt sätt, kanske du borde fundera över din ton och sättet du skriver på?

Tack! Detta var en ganska träffande beskrivning!

Jag har försökt skriva något liknande i tidigare tråd, när jag skrev (citat) "Det är det som hållit mig tillbaka i över ett års tid - tanken att kanske jag bara missuppfattar henne?  Men som jag sagt, så har hon nyligen eskalerat."

Även idag är jag ju inte 100% säker på att jag inte missuppfattat saken, det KAN röra sig om bara felplacering av benen osv. Dock så har jag alltså beslutat att ta upp saken, i det fall det händer igen - och fokusera på just beteendet jag konkret upplevt. Inte säga "jag gillar inte att du flirtar med mig" eller liknande, utan "jag är inte bekväm med att sitta så att benen kan nuddas, på det sätt som just skedde." 

Lycka till ts! Det kommer gå bra. Tror det gagnar henne med tydlighet från dig så kan hon släppa detta och gå vidare. Så länge hon inte får det läser hon in minsta blick från dig i sitt narrativ. Och det verkar vara att det finns något mellan er. 

Du kan kolla min tråd flirta 50+ om du vill se ett annat perspektiv av det hela :) skriv gärna om du har nån åsikt. du kan skriva under anonymitet där också. 

Tack! Kikade lite på din tråd och frågeställning. Du verkade undra lite om reaktionen från motparten, och där kan jag ju ge mitt perspektiv - jag känner mig inte smickrad, utan snarare oroad. Inte förskräckt eller äcklad heller, det blir för hårt. Men nu är ju denna situation verkligen färgat av att hon står i en beroendeställning till mig. 

Om någon annan person gett mig leenden eller uppskattande blickar hade jag nog reagerat annorlunda. Liiite beroende på hur starkt personen går på, men lite flirt tycker jag inte försämrar en grå måndag, så att säga. 

Hej ts ! Tack för ditt svar. Jag tyckte om det. Lite uppskattning är ok men inte regelrätt flirtande om jag tolkar dig rätt. 

Men hur har det gått för dig ? 

Jag skulle nog formulera det som att 'lätt flirtande' känns helt ok, men "ragg"/explicita försök att få till något, skulle kännas olustigt om det inte växt fram över lång tid och typ tusen signaler har föranlett detta raggande...

Flirt: Leenden, förlängd ögonkontakt, kanske en lätt hand på armen för emfas, enkel komplimang

Mellanläge (lite osäker här. Kanske ok om flirt-läge pågått länge från BÅDAS håll): ofta stöta till med knä eller fot, plocka bort ludd från krage... 

Ragg: lägga hand på låret, ge för explicita komplimanger, väva in sex och samlevnad in i samtal, fråga ut personen etc. 

Det har ännu gått bra. Inga incidenter denna vecka, men inte heller några 1.on.1 möten ännu.  Faktum är att hon verkar nästan demonstrativt INTE titta på mig, så kanske hon kände av min stans redan innan hon gick på semester, och funderat lite över sitt beteende? Jag vet ärligt talat inte. 

Bra definition där av flirtandes olika faser. Jag rörde mig strax innan nivå 1. Svårt att upptäcka av den motsatta parten kanske. Att få ge och ta lite uppskattning var det jag ville få ut av det hela. varken mer eller mindre. 

Jag ser en och annan beröringspunkt med din historia. men där du blev oroad, fullt förståeligt med tanke på er arbetsrelation sas, där blev ju jag charmad då. Efter en längre tids getöga på uppmärksamheten från man på jobbet kom kvittona a la flera typ knä incidenter. Jag började besvara lite lätt och sen uppstod en ömsesidig uppmärksamhet mellan oss om du frågar mig som tog sig lite olika uttryck. Men på samma vis som det uppstod med små steg så märkte jag en avveckling. vibbade han in för vag respons på sina försök ? eller kanske jag läste in för mycket från honom som inte ens fanns där ?  eller så drog han öronen åt sig efter initial ömsesidighet pga rädsla ? jag vet ärligt talat inte. Det var roligt så länge det varade att få svärma lite och uppleva, sant eller ej, att det var besvarat. 
Nu är det ett avslutat kapitel. Skönt på ett sätt men lite tomt också, kan sakna den där spänningen lite. Eftermälet blir fundering kring vad som försiggått i hans huvud kring detta. Jag har ingen aning. Allt från att han kanske ville rymma till söderhavsö med mig till att han kanske inte ens uppfattade något av detta florerar just nu i min hjärna. 

Så det är ett flyktigt och svårfångat spel. Jag kan verkligen relatera till dig där. 

Ts vore intressant med en uppdatering av läget. hur har dina strategier fallit ut ? Har du behövt göra en tydlig markering eller verkar tysta ordlösa signaler gått fram ? Har ni haft nåt 1 on 1 möte. vad bobbade du isåfall in då ? Har hon visat fortsatt demonstrativt avstånd eller har ni landat in på en normal kollegial kontakt igen ? Nyfiken ! 

bobbade =vibbade 🙄

Hon håller  lite mera avstånd! Det är markant mindre ögonkontakt, och färre leenden. Hon verkar också ha börjat äta lunch tidigare. Hon håller sig till ämnet på 1:on:1s och agerar professionellt. (Notera att hon ju alltid gjort ett riktigt bra jobb).

Så jag har inte haft någon anledning till att ha ytterligare samtal med henne om denna sak. Men noterar att det är enorm skillnad på hur hon betedde sig tidigare, så det var nog inte bara i mitt huvud, nej.

Låter ju jättebra ! Då slapp du markera på etthårdare sätt än nöden krävt. Hon verkar ha uppfattat något från dig och backat. En vild gissning att hon ff tycker detta är lite jobbigt. det har ju inte gått så lång tid. 
finns en risk att hennes gränsöverskridande flirtande med knä incidenter tex ses ur ett annat perspektiv nu när ljuset gått upp hos henne och då kan ju skammen bli total inombords . Hon måste känna sig väldigt bortgjord i värsta fall eller bara förvirrad eller tom lite lurad om hon uppfattat ömsesidighet.

Om du håller linjen formell korrekt undvika ögonkontakt osv så bör hon kunna glida ur det med ansiktet i behåll ändå tänker jag. 

vad tror du det är som fått henne att backa ? 

Och hur känns det för dig det läge ni har nu ?