God morgon flickor!
Jag vill till att börja med utföra en varning av klass 3 för det långa inlägget. Ni måste inte läsa om ni inte vill 
Det hela började med att jag skulle bli igångsatt fredagen den 26/3 då jag hade gått över tiden med en vecka och bebis låg på -20%på tillväxtkurvan. Svårt att somna på torsdagsnatten men det gick efter många vändningar och tankar. Väl inne på förlossningen 8.00 som bestämt, hade de inte riktigt tid med oss, så vi blev sittandes i ett väntrum, tills de gjorde iordning vårt rum. Kändes fullkomligt vrickat att sitta där och inte ha en endaste värk. Till och med mina hemska förvärkar och molvärk la av...så klart
Vid 11-snåret hade vi fått vårt rum och bytt om och snackat lite. Mitt förlossningsbrev var igenomläst och diskuterades. Sen upp i förlossningssängen för att kolla status innan läkaren skulle avgöra HUR jag skulle sättas igång. Öppen 2 cm och de beslutade att de skulle göra hål på hinnorna så vattnet gick, sen fick jag gå omkring i 2 timmar (tror jag) för att se om värkarna kom igång spontant. Det gjorde de inte så på med droppet. Vid 15 tiden hade jag en del värkar som började göra ont. Dockan är ute 01.33 så det var ingen kort förlossning inte . Under de timmarna hann jag med en del. Jag stod upp igenom hela min förlossning, i princip. Bebis mådde inte så bra av droppet till slut så de funderade på en sugklocka. Vid det laget var jag ganska trött på att ha värkar som inte tog mej nånstans, men jag såg ju också på ctg-kurvorna att bebis måste få komma ut snart så jag lät läkaren bestämma. Han beslutade att hjälpa henne ner förbi spinaeknölarna så att jag skulle få krystvärkar och när jag fick det tog han bort klockan och jag krystade ut världens mest fantastiska lilla varelse....
...men hon var inte så frisk när hon kom ut, vilket ingen riktigt hann förstå innan. Neo var dock kontaktade innan så de stod i kulisserna och bar snällt iväg lilla pyret. Hon hade bajsat i vattnet och svalt en del så hon fick hjälp att suga upp det där äckliga. Hon hade ett lactat värde på 17 (det mäter mjölksyran i kroppen som uppstår när man kämpar tror inte det ska ligga över 3) så hon var bra medtagen, men repade sig oerhört snabbt. På storasyster mättes lactatet upp till 11 sen plockade de ut henne med akut snitt så lillasyster fick kämpa som ni säkert förstår!
Hur som helst så var det helt fantastiskt att få föda på RIKTIGT! Vaginalt och krysta och ta sig igenom hela den där resan! Jag är supernööjd och stolt över mig själv och framförallt så himla glad att läkaren beslutade att hjälpa till med sugklockan så mitt lilla mirakel kom ut i rättan tid! 
!!!
Hon var 51 cm lång och vägde 3200g och kom ut i v. 40+6 alltså 27/3 klockan 01.33!! Tyvärr lyckas jag fortfarande inte med konststycket att lägga upp bilder i mitt galleri så ni får inte se henne. Men hon är söt I can tell you THAT much!
Nu snart tre veckor senare ser jag dubbelt av trötthet. Inte för minis skull (som fortfarande inte fått nåt namn) hon sover ju mest hela dagarna och ammar förstås, utan för Stellas skull som är SÅ trotsig och avis. Mannen är hemma till efter påsk och det är lite skönt, men jag känner nog ändå att det vore enklare att bli kastad ut i verkligheten på en gång. Idag är han på jobbet och Stella på dagis så jag och Bebis kan gosa mest hela tiden!
Blodsockret har sitt egna liv. Jag tar i princip inget måltidsinsulin och har sänkt mina pregravida basaldoser med 50%. Det var likadant sist och jag var riktigt låg nästan hela tiden, därför är mannen hemma så länge den här gången. Så jag kan koncentrera mig på att ställa in mig!
NU är jag färdig. Hoppas att det inte är helt osammanhängande att läsa!
Må så gott flicks så hörs vi snart igen!
Stora kramar till er alla som kämpar och är så bra! Det är värt det till 5000% jag svär!
over and out!
Här samlas vi som har diabetes typ 1 och är gravida, för att diskutera dagliga blodsockerkontroller, hba1c, tillväxtultraljud, mat och annat som har med hanteringen av vår diabetes under graviditeten att göra. 
Jag funderar ofta på den där tvåbarnschocken som folk pratar om! 
Men fy va jobbigt det var så jag lider med dig nu. Denna gång har jag bara de typiska vattenfyllda fötterna och benen. Börjar väl ta sig uppåt ansikte, händer etc också men inte i närheten av förra gången. Har du 14 dagar kvar till BF eller till då de ska kolla om du är "mogen" och bestämma datum?