Misantrop, eremit, enstöring, ensamvarg.
Jag är en riktig enstöring och undrar om det finns fler?
Jag bor med min man på landet, sedan drygt 4 år tillbaka.
Jag går aldrig på fest och träffar en kompis ca en gång var annan månad. Och då tycker jag mest det är besvärligt och undrar varför man bestämde att träffas alls även om jag bryr mig väldigt mycket om dom få vänner (ca 2 styck) jag valt att ha i mitt liv.
Min man är också osocial.
Jag förstår nu om ni tror att jag en en grottmänniska som bakar bröd på granris och kardar ull till byxor själv.
Så är det dock inte. Dom flesta tror oftast att jag är en riktig partytjej.
Jag är uttåkriktad, underhållande, trevlig och för mig i sociala situatoner. Är ingen grå mus.
Jag har inget behov av att träffa andra människor förutom min man, min familj och ibland någon kompis.
Jag känner mig aldrig ensam och känner aldrig "nu har jag lust att träffa folk eller bara åka hem till en kompis och dricka kaffe" Det händer liksom aldrig.
Detta är absolut inget jag lider av. Jag älskar att vara i min ensamhet och vill gärna isolera mig så gott det absolut går.
Men hur gör ni andra likasinnade för att inte stöta bort era kompisar helt?