Downs syndrom - Vi gjorde abort

Hej,

Jag var lite dum och gav mig in i den där andra diskussionstråden, ska inte göra det mer.

Jag tycker också att det är skönt att vi är flera som har kunnat börja gå vidare. Jag har precis haft ägglossning, så nu väntar jag på BIM. Pernilla79, vi verkar vara synkade, den 19 januari vet jag också om det gick vägen.

Jag tror att det är många som säger att de inte skulle göra abort om barnet hade DS, men om de själva satt i sitsen kanske de skulle tänka om.

För oss var det på samma sätt Victoria, vi hade sagt innan kub-testet att vi skulle göra abort om barnet hade DS, men vi trodde ju aldrig att det skulle bli aktuellt, när det väl blev det så fick vi tänka igenom det hela igen och det var ett jättejobbigt val.

 Hoppas också att det här året blir bättre för oss alla!

Millen 

Man ger sig nog in i dessa diskussioner för att man blir så förbannad på hur vissa kan bete sig...finns folk till precis ALLT!!!

Åååå va kul Millan75...tror inte det skillde sig mellan oss i december heller!? Hade ju visst väldigt tidig ägglosning jag visade det sig så nu vet jag att vi har prickat in den i alla fall . Fast denna eviga väntan....blir tokig!!!!!!
Å kan tänka mig att denna månaden kommer kännas extra jobbig om det inte blir ett plus...i min enfald trodde jag ju att det skulle gå snabbt och smidigt att få det där plusset...vilket det inte har gjort (i min värld)

Skönt att vi finns här för varandra!!! Och jag hoppas att nån av oss snart har en glad nyhet att berätta!!!!

Idag är det 4 månader sedan aborten. Innebär att det skulle ha varit en månad kvar till förlossning . . fattar det inte. Känns så längesedan, samtidigt så nära.

 Idag såg vi en film, Bröderna Karlsson. Ingen sorgsen film, men en tjej blev iallafall gravid och tårarna bara sprutade på mig. Så fort jag hör någon som säger attt de är gravid eller liknande blir jag helt paralyserad. Hur är det med er? 

Kan tänka mig att det känns bättre för er och att ni har kommit lite längre än mig då ni är i den fasen att ni försöker att bli gravida igen. Vi har bestämt oss för att inte försöka igen  och det är nog därför jag har så svårt att släppa det. Jag vet att det är bäst för oss alla att inte försöka igen, men har så svårt att acceptera det och det är en sådan stor sorg för mig.

Kände bara att jag behövde skriva av mig lite.

Lycka till ni alla som försöker igen, vore som sagt roligt med lite goda nyheter.. Tänk att månens cykel är så stark och att vi är så många kvinnor som är synkade till den.

Kram till er.

Måste bara kommentera ditt inlägg :) Nu i veckan hyrde jag och min sambo exakt samma film: Bröderna Karlsson. Jag blev precis som du väldigt känslosam. Först blev jag ledsen när hon berättade det. När hon sedan berättade det för sin man blev jag arg istället och sa rätt ut: var glada ni, men mycket kan gå fel! Så önskade jag nästan att det skulle gå fel för dem. Hur kan jag vara så elak? I förrgår åkte jag hem till mamma som är sjuk och tog med mig filmen. När vi kom till slutet av filmen där de går på ultraljus stängde jag av den, klarade inte av att se det. Jag visste faktiskt inte att jag skulle reagera såpass starkt som jag gjorde. Men det är tufft att se andras lycka. Vi har ju själva varit där.

Jag brukar beskriva det som att det går att jämföra med någon som vinner flera miljoner, så precis innan de ska få sina pengar får de dem inte. Så känns det för mig. Jag levde min dröm i 21 veckor... sen ryckte någon undan den. Det enda som får mig att gå vidare nu är strävan efter ett nytt liv i magen!

Ni är underbara alla ni tjejer som är härinne! Och kom ihåg, ta inte skit från någon! Läs inte de där trådarna som folk skriver i om DS, de har inte varit där vi är. De kan INTE veta vad det innebär. Ignorera dem och deras okunnighet.

Massa kramar till er

Ryser i mig när jag läser er inlägg...har också sett den filmen och reagerade precis som er!!!

I går var en riktigt jobbig dag, va 3 månader sen för oss som vi genomförde avbrytandet....förstår vad du menar med att det känns som så längesedan men ändå så nära Victoria!
Kan tänka mig att det är jobbigt för dig eftersom ni valt att inte försöka igen, men hoppas att du så småningom accepterar det fullt ut.

Bra att få tips på en film man inte ska se!

Jag tycker det är jobbigt när man ser gravida på tv och i verkligheten, de finns ju överallt. Jag känner flera som skulle ha barn i mars, när jag skulle fått barn och jag försöker faktiskt undvika dem. Missunnar dem inget men det känns jobbigt.

VI försöker ju igen att få barn, hoppas det har funkat den här månaden. Men samtidigt så känner jag mig jätterädd över att även nästa barn ska ha DS. Men jag får väl bearbeta det om jag blir gravid igen.

Tycker också det känns jätteskönt att ha ert stöd härinne! 

Millan

 

Hej tjejer!

Fick min första mens den 12/´12 sen aborten. Igår fick jag två SVAGA streck på graviditetsstickorna. Köpte ett till test idag och fick ett svagt, svagt streck på det med. Har BIM på onsdag, så kanske ska ha is i magen?

Känner mig helt förvirrad, rädd, lycklug, orolig, glad.. ja alla känslorna bara väller fram. Känns så overkligt. Ska vänta med att ta ett test innan onsdag. Hoppas inte att jag med detta mail gör någon ledsen :( Hoppas att jag kan ge er lite kraft och lite hopp! Nu är det banne mig vår tur!

STOR KRAM

Jag ska också ge er hopp, nu är jag säker på att jag också har plussat. Det lilla vackra strecket blir starkare o starkare.

Det känns verkligen helt otroligt. Jag hoppas inneligt att det blir starkare för dig också Limpan och att ni andra tjejer snart också kommer att få plussa igen.

Förstå vad vi kommer att uppskatta att vara gravida denna gång. Jag ska njuta det jag kan, jag ska försöka att inte vara så orolig. Men det är ju lättare sagt än gjort ;)

Grattis tjejer! Jättekul att ni redan plussat! På första försöket typ? Jag känner mig bara glad för er skull! Försök nu att inte oroa er så mycket utan njut! Tänk på att sannolikheten att det händer igen är jätteliten!

Kram!

Millan 

Grattis tjejer!!!! Åååå va glad jag är för eran skull!!!

Själv tror jag inte vi lyckades denna månaden heller  hade en liten liten blödning igår, samma sak förra månaden precis mittemellan menserna, Men ger inte upp hoppet ännu...ska ju inte ha mensen förrän den 19...
Men ska nog ta och ringa bm i morgon och prata med henne, eftersom jag ALDRIG har haft mellanblödningar förut så blir man lite fundersam på vad det är....
Samtidigt så har jag börjat få spänningar i brösten, inte mycket men, fast visserligen va det så förra månaden med å då kom mensen när den skulle, så tror det är min kropp som spökar med mig....

Håller tummarna för er andra!!!!! Och som Elle skrev nu är det banne mig våran tur och få vara glada och njuta!!!!
Kram på er!