Vi som väntar marsbebis 2012 :-)

Stackars dig Petit :(
Bebisvagga, hoppas verkligen att det var falskt alarm!

Jag är faktiskt lite ledsen och bestört... När vi väntade dottern drabbades vi av två dödsfall inom familjen, och en nära vän till familjen som dog... Idag dog en annan vän till familjen i cancer. Jag hoppas verkligen inte att det blir fler än så nu... Och folk som säger "Ett liv mot ett annat..." skulle jag kunna slå på käften, det får mig bara att känna mig skyldig, som om någon annan måste dö för att jag ska kunna sätta ett barn till världen. Men det är kanske hormonerna som talar? :) Jag är fruktansvärt trött på dödsfall nu.

Beklagar verkligen ni som fått missfall :( gör ont i hjärtat på mig att höra om det. Stor kram till er!
_____

Håller tummarna för dig Bebisvagga att det var falsk alarm, men det lät ju som att det var det, så det är bara hoppas att det är så :)

beklagar alla som fått missfall. :och hoppas ni snart har små liv i magen som vill stanna.

Själv mår jag skit har sånt illamående som verkligen inte släpper vad jag än gör. Då va de bättre när jag väntade sonen. Blev illamående och 5 minuter efter spydde jag och sen va de över. Höll i och för sig i sig ungefär hela graviditeten förutom mellan vecka 20-30, men hellre spy så de försvinner än att alltid må såhär illa.

Förövrigt var jag på stan idag, åh, vilka underbara bebiskläder det finns. jag var sååå nära på att köpa. Ska jag vara ärlig har jag redan några här hemma som ligger undangömda, sambon har också sett dom, det är sååå sött, det var på rea och jag kunde bara inte låta bli Helt underbara kläder.

Jag vill inte tänka att detta inte kommer gå vägen, det SKA gå vägen och den inställningen kommer jag ha tills det isåfall motbevisas. Jag kommer bryta ihop och må skit vilken inställning jag än har om det inte skulle gå bra, Ett missfall skulle knäcka mig totalt. Så kan bara föreställa mig hur ni som fått flera missfall måste känna, lider med er av hela mitt hjärta även att jag inte kan förstå exakt hur det känns, men jag kan iallafall föreställa mig.

Därför kommer jag köpa kläder när jag känner för det, kommer inte vänta till efter v.12, och skulle det mot all förmodan gå åt skogen (vilket det INTE ska) så känner jag ändå några som precis fått barn och som ska få, som jag isåfall kan ge kläderna till. Men klart allting ska gå bra med min lilla skatt i magen.  Den inställningen har jag och det mår jag bäst av att ha Jag mår inte bra av att gå och tänka "Tänk om,......." utan jag kommer njuta av detta och tänka att det SKA gå bra.

Förresten, någon som kikat i boken "ett barn blir till" nytappningen på den? Wow, vilka bilder! Kikade lite i den i affären, tänkte köpa men det var mest bilder, hade velat ha mer text kring varje vecka så stod och bläddrade lite i den. Såg v.6, man fick se hur det såg ut, det kändes så overkligt att tänka att "sådär ser det ut inne i mig just nu" men så häftigt! Vilken känsla att tänka att man faktiskt bär på det där just precis nu. Även att fostret är så litet att de inte är medveten om nånting, så går jag ändå och klappar på magen och tänker "älskade lilla bebis...". Det är underbart att vara gravid!!

Oj vad långt detta blev Många tankar såhär en måndaskväll, hihi.

håller med dig om att det är skönt att kroppen svarar för sig själv samtidigt som jag känner att det är förj*vla jobbigt att gå runt och vänta på plus, oroa sig när pluset kommer för oavsätt orsak till att man får MF så,
 har man plusat så vill man ju inte att det ska gå fel...  hemskt det där med din vän beklagar verkligen.. =(

Faceprimer blir glad när jag läser ditt senaste inlägg =) klart du ska unna dig för det är så sant spelar ingen roll hur mycket man förbereder sig så blir det som det blir endå när det händer Man kan inte förbereda sig för sorg tror jag...  blev nästan sugen själv att gå och köpa nått litet plagg trots att jag blöder mm kul att få positiv energi tack kommer nog sova bra i natt =) kraaam

mmm sant, men jag har lovat mig själv att nästa gång så ska jag njuta av den tiden som jag får behålla bebis i magen (gjorde det denna gången oxå) o inte tänka på missfall. Detta är mitt första missfall någonsin så det var en rejäl chock. Hoppas verkligen att jag inte är nojjig för missfall nästa gång. Ska som sagt försöka njuta av tiden så länge jag är gravid. Har två barn från ett tidigare förhållande som idag är 8 och 6 men vi har inga gemensamma barn och kan inte få barn naturligt utan måste göra IVF/ICSI då min man har få och långsamma spermier och jag har PCOs. Men vi kommer kämpa vidare sen när vi är redo. Mår redan bättre och kroppen läker fint. Nu är det bara att kämpa vidare för någon gång måste man ju få sitt efterlägtade barn. Hoppas det blir tredje gången gillt (gjorde IVF i april som inte tog sig heller ) Hur många missfall har du haft??? Är du gravid nu??? kram

Jag var på hälsosamtal idag och fick träffa min bm. Verkar vara en bra och mysig bm men vi får väl se sen längre fram. Det var iaf spännande att man har fått göra ett besök som faktiskt bevisar just att du är gravid. Däremot så belv jag inte klok på hennes beräkningar. När jag var där så sa hon att jag var i 6+1(mina beräkningar är 6+0 idag) men det är ju skitsamma. Men däremot så sa hon sen "ja då är du i vecka 6 nu då så då får du komma på inskrivning om tre veckor och då är du i vecka 9!" Jag tänkte att dt kan ju inte bara stämma. jag mådte ju ändå vara i vecka 7 nu då och sen i vecka 10 på inskrivningen men jag sa inget just då. Tänkte ta det med henne nästa gång istället. Men visst måste hon har sagt fel?
Vilket fall som helst så är det inskrivning den 8/8 och det ska bli kul men mysigt på samma gång. Sen i när man är i vecka 15 så får man lyssna på hjärtljuden och det ser jag verkligen framemot

Sen vill jag beklaga till alla som blöder/fått missfall    

Faceprimer, jag tycker du tänker helt rätt! :) Jag hade svårt att ta till mig min första graviditet, så till slut skällde en kompis ut mig och sa åt mig att gå och köpa bebissaker och bebiskläder. Och det kändes så skönt! Hon sa även att om det mot förmodan skulle skita sig, så kan det vara rätt skönt att ha kläder eller saker att klämma och känna på, det kan hjälpa en att förstå.

Och du må tro att det hjälpte mig förstå att jag var gravid, jag gick till garderoben varje kväll och tog fram de underbara, pyttesmå kläderna och fantiserade om den som skulle ha dem lite senare. Det var verkligen fantastiskt! Så handla på du :) Själv tänkte jag nog snart börja rota igenom dotterns gamla bebiskläder för att kunna förstå att det kommer en liten bebis igen :)

Chokladälskaren: vissa bm och läkare räknar enbart fullgångna veckor, medan vi räknar påbörjade. Det var kanske därför hon sa så. :)