VI förlorade vår son som dog i magen v 25 för 2 månader sen. Jag är så inställd på att bli mamma så vi kör på utan skydd. Blir det nåt så blir det... Är det någon som vill följa med på resan? Jag kan tänka mig att den kommer bestå av mycket oro, hopp och förtvivlan.
Då håller jag tummarna för er att ni får ett positivt besked om några veckor att det är ett litet liv i magen. Jag fick min mens, den första efter förlossningen 28/6 så nu i veckan ska jag ju ha min ägglossning om det är regelbundet så nu jäklar ska vi ligga. Har iofs redan lite typ mensvärk så jag vet inte om ägglossningen redan kan vara på g. Hoppas det för nu vill jag vara gravid igen så jag kan få ett syskon till mina barn. Hoppas bara att inte psyket påverkar för mycket nu när man ska bli gravid, för det är ju mer eller mindre det ända som snurrar i huvudet. Det och min älskade son. Och naturligtvis min dotter som jag har fullt upp med om dagarna när hon inte är på dagis.
Men så ska jag och min sambo gifta oss om två veckor så lite press och tankar på att ligga för att göra bebis tas bort när tankarna är på bröllopet.
Oj nu blev det mycket svammel!
Jag hoppas som du Chava att vi snart kan starta en ny tråd! :)
Varför är det så svårt att vänta varje månad? BIM -10 och fingrarna kliar för att testa....letar allehanda symptom. Ömma bröstvårtor, molvärk och var jag inte liiiite illamående i morse? Oj vad jag blir trött på mig själv.....
Ja det är helt galet hur man (jag) reagerar. Jag testade varje dag i en vecka förra månaden, inte blev det mer plus för det :( Hahah det är tur att man kan skratta åt sig själv. Nästa månad ska jag köpa ägglossningstest. Nu har jag ju ingen aningen när ägglossningen är. Har lite smått mensvärk titt som tätt och har ont i fogarna. Men det hade jag ju förra månaden också så jag räknar inte med något plus. Känner mig lite pessimistisk just nu men det går ju upp och ner. Hoppas gör jag ju såklart men tror inte jag blir lika besviken den här månaden, nu vet jag ju att alla dessa symtom inte behöver betyda att jag är gravid. Håller tummarna för att vi startar en ny tråd snart 
Hurra! Svaret på mitt blodprov kom idag - och jag har haft en jätteägglossning!! Värdet ska ligga mellan 70-100 för att äggloss skall påvisas - jag hade 136!!! 
Så nu finns det faktiskt en chans att det kanske fäste - för vi höll igång som brunstiga chimpanser fyra dagar innan äggloss och på själva ägglossdagen. Har inga direkta symptom än och gravtest var neg imorse - men det är ju BIM -6 eller -5 så jag har inte tappat hoppet ännu. Kanske är brösten liiite svullna och ömmar när man klämmer. Men bröst ömmar ju nör man klämmer alltid mer eller mindre, haha. Har även mystiska flytningar, vita och jätterikliga så trosorna känns blöta får byta 2 ggr per dag....hm...kanske det är ett symptom?? Jag SPRICKER av otålighet!!
Mamma till 2 - dagen efter att jag får en glad gubbe på ägglosningstestet så har jag så ont i bäckenbotten att jag håller på att krevera. Jag får nästan gå dubbelvikt.
Läkaren har sagt att det är ägglossningssmärta - när själva äggblåsan töjer ut äggstocken och spricker så kommer det blod och vätska som irriterar inne i bukhålan. Jag är glad att det gör ont - då vet jag exakt när ägget släpper!
Hur går det för er andra? Jag är jättenyfiken! 
Jaha. Det visade sig att fredag den 13:e är den största turdagen för mig. På morgonen testade jag igen på BIM -5 och fick ett vagt svagt plusstreck. Nu på lördagen kunde jag inte låta bli att testa igen, klart och tydligt : plus!!! Jag fattar det inte, trodde aldrig mer jag skulle bli gravid, men så....Men nu måste jag som vanligt förstöra min glädje och tänka på att det kanske blir missfall igen, eller att det är utomkvedsgraviditet, eller att barnet kommer dö i magen, eller jag får havandeskapsförgiftning igen....Så lång väg att gå fram till mars, först klara sig till v 12 sedan fostervattensprovet och sedan klara sig förbi v 25 då jag blev jätte-jättesjuk förra gången. Det är så svårt att inte tänka negativa tankar. Men jag hoppas, åh jag hoppas så att det kommer gå bra, och vi kommer få en efterlängtad liten.
MT2, kanske är du redan gravid? Dina symptom låter lite misstänkta...jag önskar så att det skall gå bra för dig och alla andra här. Ingen förtjänar det mer än vi, som har lidit mer än någon människa kan föreställa sig. Ett nytt barn fyller aldrig tomrummet, men det kommer att läka såren lite fortare - så känns det för mig.
Grattis Chava!!!! Vad roligt för er! Jag håller tummarna för att allt går bra. Förstår oron, det är inte konstigt efter allt du gått igenom. När jag blir gravid (inte om utan när 
) har jag blivit lovad extrakontroller på specialistmödravården samt kuratorssamtal. Det känns tryggt att dom tar ens oro på allvar! Hoppas du också får stöd av sjukvården!
För min del tror jag inte att det blir nåt + den här månaden. Känns som det kvittar nu på nåt sätt. Jag dör inte av att vänta. Känner mig inte så uppåt idag, på måndag hade min ängel beräknad födsel.... Så många tankar som far runt i huvet.... Ska gå till minneslunden imorrn och sitta där och tänka. Det är en så fin plats och det ger mig ett lugn när jag är där.
Än en gång ett jättestort grattis Chava!
Många kramar
Aries, tänker på dig idag 
skickar 1000 kramar till dig. Min pojke hade bf 23 juli...Önskar så innerligt att våra älskade barn finns med oss på något sätt...