• Anonym (helt sluut)

    ni med autismerfarenhet...hur tusan är det tänkt man ska orka

    Jag är helt övertygad att min sju månaders har autism och tycker det blir tydligare för var dag.

    Är så otroligt slutkörd av alla funderingar, faktagooglingar sökningar efter symtom osv. Det snurrar oavbrutet i mitt huvud och jag iakttar barnet varje vaken sekund. Kommer ju inte få diagnos än på ett tag. Hur fasen står man ut med väntan???? Det funkar bara inte att sätta sig ned och se tiden an.

    snälla har någon nått konkret tips?? Har redan kontakt med psykologen för egen del pga detta

  • Svar på tråden ni med autismerfarenhet...hur tusan är det tänkt man ska orka
  • Anonym (helt sluut)

    Normal unge: både bvc psyk och vuxenpsyk har jag redan kontakta och jag har haft en förlossningsdepression.

    men bör man reagera på sitt namn vid 8 mån?

    Någon gång ibland gör hon det. Men 9 av 10 ggr inte.

    Förstår heller inga ord

  • Anonym (normal unge)

    Du verkar sjukligt orolig. Sök hjälp igen. Be någon titta på dottern.

  • Anonym (Rut)

    Ring till bvc och ligg på om att du vill att dom undersöker dottern igen. Berätta hur du känner dig och vad dom här känslorna gör med dig.

    Även om dottern visar sig ha autism sen så ska du inte behöva gå runt och må så här.

  • Anonym (helt sluut)

    Rut: vi har träffat både vanlig läkare barnläkare bvcpsykologen och bvcsköterskan. Alla säger bara att det är för tidigt att säga något om henne.

    Nu senast sa faktiskt bvcpsykologen att hon tyckte hon var onormalt tyst, fast vid nästa möte jollrade hon på i en hel timme så då visste inte bvcpsykologen längre

  • en glad
    Anonym (helt sluut) skrev 2014-11-20 20:49:38 följande:

    Normal unge: både bvc psyk och vuxenpsyk har jag redan kontakta och jag har haft en förlossningsdepression.

    men bör man reagera på sitt namn vid 8 mån?

    Någon gång ibland gör hon det. Men 9 av 10 ggr inte.

    Förstår heller inga ord


    Oj, vad du oroar dig för allt. Att oroa sig ingår i föräldraskapet men det får inte bli för mycket för det är _DÅ_ problemen kan uppstå och växa en över huvudet. En 8 mån reagerar inte på sitt namn! Men hon reagerar på din röst och blir intresserad ... i bästa fall! Och orden kommer inte ordentligt färrän mellan 2 - 3 år! I mina öron låter det som om du har orealistiska krav på vad en liten bebis kan klara av. Och kom ihåg att det mest utvecklingsbefrämjande är en känslomässigt närvarande mamma som själv samspelar med mimik, ljud o kroppsspråk och bekräftar med glädje och kärlek sitt lilla barn. Det här är svårt att få till om man själv är deprimerad. Bebisar är som en spegelbild av sina anknytningpersoner; fungerar inte du till 100 % så kommer inte heller ditt barn att göra det ....
  • Anonym (helt sluut)

    En glad: tack för kloka ord som jag verkligen tar till mig!!!!!

    Jag känner att du har så rätt i dina sista rader!

    Är ganska säker att hon känner igen min röst iaf. Hon sover alltid ute i vagnen och när hon vaknar och gråter brukar jag ropa i dörren medan jag tar på mig skorna att 'mamma kommer'. Då blir hon tyst fast hon inte kan se mig.

  • Anonym (helt sluut)

    En glad: måste tillägga att det är dottern som inte förstår ord.

    Jag förväntar mig inte att hon ska säga ord som jag förstår

  • Anonym (helt sluut)

    Hur är/ var det med joller?? Dottern jollrar mycket sparsamt och ännu inga konsonanter.

  • Anonym (helt sluut)

    Uteblivet joller ska tydligen vara ett symptom annars. Vet inte hur vanligt det är att'vanliga' barn inte har något konsonant joller vid 8 månader??

Svar på tråden ni med autismerfarenhet...hur tusan är det tänkt man ska orka