Anonym (Bebistokig) skrev 2014-12-11 12:07:02 följande:
Ja vi kör också med avbrutna. Vi har gjort det i rätt många månader nu. Av olika anledningar så slutade jag med mina p-piller och då kom vi överens om att min partner skulle ta ansvar över att kondom används. Han var noga med det första månaden men sedan slutade han helt. Han har inte sagt något om det utan slutade bara helt plötsligt. Ibland tror jag att det nästan gör det hela jobbigare, för då tänker jag ju hela tiden "tänk om". Men samtidigt är det lite kul att känna att chansen finns! :) Det gör ju att jag blir extra sugen när jag vet att jag har äl, haha. Nämen han är ju medveten om att det finns en risk och händer det så vet jag att han kommer att bli glad!
Ja oj, din sambos syster verkar ha bråttom med nästa. Men kanske lika bra att du vet det, då hinner du ju bearbeta det innan iaf. Men jag hoppas att ni hinner före ;) Bara för att man blivit gravid en gång så betyder ju inte det att det går direkt nästa gång. Ja det är ju egentligen positivt att ha flera i sin närhet som skaffar barn ungefär samtidigt! Mina föräldrar skulle bli överlyckliga om de helt plötsligt fick två barnbarn. Vet att de längtar, så det kommer att bli så härligt att berätta. Brukar sitta och klura på roliga sätt att berätta det på, haha. Ja den här besattheten, du vet ;)
Är det något särskilt som gör att din partner vill vänta? Tänkte om det har att göra med livssituationen i övrigt? Det är det som gör att min sambo är en bromskloss. Vi har pluggat i många år. Men i januari är det över. Så egentligen vore det bästa om vi iaf väntade till sommaren, för att vara säkra på att ha arbetat 8 mån innan. Men han säger också att han vet att vi skulle klara det bra ändå. Vi har rätt mycket sparat så det skulle inte vara en katastrof om jag fick låg föräldrapenning första halvåret. Våra utbildningar kommer dessutom göra att vi kommer ha det rätt bra ställt i framtiden, så att vara lite fattigare ett tag till gör inte så mycket.
Det låter bra att försöka arbeta med dina tankar. Jag försöker också, men det är inte enkelt att ändra sitt tankesätt. Vet faktiskt inte hur jag ska lyckas med det!
Jag är på med listan!! Nu måste jag klura! :D
Okej, vi har kört med avbrutet i flera år för jag har mått kasst av alla preventivmedel jag testat. Skönt också, med tanke på att man slipper vänta på att sånt går ur kroppen. Bara att tuta och köra när det är dags :) men håller med om att man blir extra sugen vid ÄL, haha. Har det just nu, vill bara säga till sambon: duuu... vi kan väl se vad som händer bara...?
Ja, och det känns så up in my face liksom. Dom har ingen aning om hur jag känner så de gör ju inte det med flit. Men jag mår väldigt dåligt över det. Tycker inte om att umgås med hans släkt längre, fira jul och så. Alla kan sitta i rummet och bara stirra på lilla bebisen och naaaw-a åt allt hen gör. Jag är säker på att INGEN kommer vara sån när vi får barn, för då är det liksom inget speciellt med en bebis. Då är allt det där gulliga inte lika gulligt längre. Allt det roliga är liksom gjort, så jag tror att det bara blir: jaha, kul för er! Och så kommer alla säga: ja men jag minns när *** var gravid, då var hon såhär och såhär. Eller, jag minns när ***** föddes, då var det så och så. Ingen kommer tycka det är lika spännande när vi ska ha. Så känner jag iallafall, så vi får väl se hur det blir...
Vi håller på och renovera lite i vår lägenhet, och vi vill ha några rum till klara. Sen vill han nog vänta lite till rent allmänt bara. Men mest tror jag det är för att han vill komma längre i lägenheten och att jag ska ha jobbat lite mer. Till sommaren så har jag jobbat i ett år på mitt jobb, och det tycker jag känns bra.
Haha, gött! Jag har några saker uppskrivna änsålänge :)
