Jag hade det sådär i flera år. Jag tvingade tillslut mig själv till att ha sex några gånger med resultatet att det gjorde svinont. Fruktansvärda upplevelser..
Jag blev äldre och hittade en kk som jag (trodde jag) var kär i, vi hade sex till o från i fem år, det blev bättre men aldrig bra, det gjorde alltid ont när han trängde in och njöt sällan.
Idag är jag sen tre år tillsammans världens bästa, jag älskar honom djupt och är otroligt trygg med honom.
Och fortfarande ibland (sällan) sluter det sig för mig, ibland går det bara inte. Jag får ångestkänslor och han märker ju att det inte går att komma in. Men då myser vi lite till om jag vill o provar igen, vill jag inte så kramas vi o sover. No big deal. Och det är SÅ viktigt! Att få vara trygg med att man inte måste. Jag får nästan alltid skuldkänslor o gråter men aldrig att han skulle vara elak eller oförstående .
Att följa med "vem som helst" är inte rätt väg att gå. Det är inte bråttom eller något måste att ha sex. Är du kåt så tillfredsstöäl dig själv tills du hittar rätt person. Hur klyshigt det än må låta. Eller stanna vid oralsex om du nu trivs med det.
Jag sj har blivit sexuellt utnjuttjad som liten bla, och ofta dyker de minnena upp när jag har sex, i många år klarade jag inte få oralsex alls tex för jag såg förgriparen framför mig. idag, med min sambo går det. Sök i dit inre om du har förträngt något som behöver bearbetas.
Låt det ta tid, träffa någon att älska och lita på.