Vi som planerar äggdonation 2016

Ni som varit med om Mf/MA; hur tycker ni att det här verkar? Tacksam för era tankar :)

Har smådroppat lite lite färskt resp rosabrunt sedan jag sökte akut i måndags. Har molvärk mer eller mindre hela tiden. Gravtest visar positivt, men jag vet att det kan göra det länge efter att ett mf/ma inträffat. Det som finns där inne är uppenbarligen kvar för några klumpar mer än ytterst små har inte kommit ut. Har även funderat på någon infektion etc men sänka de tog i måndags visade inget sådant. Det känns rätt kört måste jag säga. Orkar verkligen inte vänta på vul nästa onsdag; varje minut i det här tillståndet är olidligt lång. Tyvärr vill de inte göra något mer vul tidigare, då det bara är v 6+3.

Ledsen att dra ner stämningen här, men är ytterst tacksam för er input!

Tulpa och Löparnörden.- lycka till!

Emmm - åh, vad jag känner med dig. Jag har fått MA två gånger, och vid båda tillfällena har det upptäckts på VUL att utvecklingen avstannat. Första gången var jag fullkomligt oförberedd då symptomen var precis som vanligt (och fotsatte att vara det i flera veckor efteråt). Andra gången, i december i fjol, så låg den gamla erfarenheten och spökade. Att säga att jag var i upplösningstillstånd är nog att ta i, men det var inte långt ifrån. Jag oroade mig förfärligt mycket över varenda liten nyansskillnad i de få symptom som fanns (har aldrig känt av graviditeter särskilt mycket under den första tiden). Visst, jag hade ett par blödningar, men det har jag haft under alla mina tre ÄD-graviditeter - även den som resulterade i vår dotter.

Vad säger kliniken om smådroppandet? Kan du dra upp progesterondosen ytterligare? Vila lite mer? 

Mitt bästa råd är nog att försöka göra allt du kan för att få tiden att gå. Vad än du kan hitta på som gör hjärnan upptagen med något annat. Sortera saker, baka, jobba, gå på bio, träffa kompisar lite extra. Nu ska du bara ta dig fram till nästa VUL. Det kommer att gå fint! Dagarna kommer att gå, och du klarar av det. Jag är övertygad om att du kommer att få se fin hjärtverksamhet på VUL, och då blir du lugn - i typ en dag innan nästa orosperiod börjar...hehe...

Man får jobba sjukt mycket med sig själv och sina nojor i allt det här. Jag tror att en del ligger i det faktum att de flesta av oss längtat och väntat så länge på att få sätta igång. När det så är dags så vill man göra allt så rätt, så rätt. Sprutor och tabletter ska tas med exakthet - inget lämnas åt slumpen. Sedan när det äntligen blir ett positivt resultat, då måste man inse att det där som händer i kroppen - det kan vi inte riktigt påverka. Om embryot är riktigt livsdugligt och all utveckling går som den ska - det är helt utanför vår kontroll. Och det är ju precis som det ska. Det är ju ett eget liv som växer därinne! Jag tror och hoppas att du kommer att få fortsätta att oroa dig i mååånga månader till - so get used to it

Massor med pepp och styrka - det här kommer att gå bra! Det är redan torsdag. I morgon fredag, sedan helg. Onsdag är snart här!

Löparnörd och TulpA: håller tummarna för er båda att det går vägen. Fler positiva besked här hjälper till att hålla modet och hoppet uppe.

Mooki: jag har fått 3 missfall efter IVF försök som alla slutade i v 7 eller 8 men jag hade inga småblödningar överhuvudtaget. Hela missfallet kom med en gång utan förvarning och då hade jag jätteont i magen typ en halv dag innan blödningen kom igång. När jag väl var och gjorde VUL så konstaterade man att det hade varit en graviditet men att det nu inte fanns något kvar( 2 av gångerna). Det var då jag bestämde mig för att ta ett längre uppehåll vilket resulterade i att det nu har gått två år. Däremot när jag var gravid med vår son så blödde jag lite grann de första veckorna, så jag skulle nog inte ta det som en början på missfall. Mina har i alla fall inte blrjat så utan det har kommit med en gång. Så försök att intala dig att fostret är kvar och mår bra men att det prövas av livet . Personligen så mediterar jag en hel del på att det ska fästa och utvecklas bra osv och det finns en hel del bra positiva affirmationer video som kan hjälpa till när man känner att tvivlet kommer.

Själv så har jag inte fått något svar från min läkare om VUL och jag har försökt att både sms, ringa och maila utan framgång. Känner mig inte så trygg med det så jag kommer att byta läkare nu. På listan från Riga med doktorer fanns det en del andra läkare så jag undrar om någon har erfarenhet av någon av de andra doktorerna eller om ni har någon annan att rekommendera. Egentligen tyvker kliniken att jag ska göra ett VUL nästa vecka men jah är bortrest så jag vill helst ta det veckan efter. Eller vet ni om man kan ta testet utan att gå till någon specifik läkare?

Emmm: när jag fick missfall så blödde jag rosa o sedan lite mera klarrött.

Däremot fick jag aldrig klumpar eller jättemycket, allt höll sig runt en 5 krona/dag.
Men jag fortsatte att vara gravid men nr 2 o nr 1 tog kroppen hand om /absorberades av kroppen inom 7-12 dgr,

Så det kan ha berott på att jag fortsatte att vara gravid med nr 2 som det aldrig kom ut ngt.

När jag tappade 2:an fick jag tillbaka rosa 5 kronan ngn dag före mitt ultraljud, där de upptäckte att hjärtat slutat slå ngr dgr tidigare.

Hade inte heller superkramp, var mera molvärk med första o kände inget med andra, men det upptäcktes nog före missfallet startade på riktigt.

Däremot märkte jag direkt att alla symptom var borta, illamåendet, brösten, fick fett hår, hård mage (mot tidigare lös) osv?

Förstår att du är orolig o håller tummarna för att allt går bra!

Tuttis: för min del har mensen alltid kommit tidigare, trots hormoner, men jag har också korta cykler. Så det är kanske bäst att höra med kliniken!?

Tulpa o Löparnörden: lycka till, håller tummar för er J