Vågar inte riktigt ta det steget som kanske gör mig lyckligare i längden.
Hej!
Jag är ny på forumet, har lusläst massa trådar och tyckte många fick bra svar så jag testar jag med.
Som rubriken antyder på. Är i en relation där det råder tvivel från min sida (varit ihop sen 2012). Jag drömmer ofta om en annan man än den jag är med. Jag är ingen drömmare som tror att gräset är grönare än man gör det till men jag undrar verkligen om alla relationer känns så tråkiga som min gör just nu. När folk på jobbet pratar om sin relation så dör jag en smula varje gång för jag vill också kunna prata om min på ett liknande sätt. Självklart vet jag att folk inte pratar om dåliga dagar osv men när folk frågar hur det går med min vill jag helst svara "fråga aldrig om honom mer!!!!!! För jag vet inte". Jag undviker att svara i telefon när min mamma ringer numera för hon har tendensen att alltid känna på sig när saker är åt helvete och ska fråga massor. Orkar inte.
Vad hindrar mig från att gå? Rädslan över att inte finna någon som matchar mina behov, jag blir 27 i år och har en stark barnlängtan. Med min nuvarande vet jag att den drömmen kan bli sann men sedan kvarstår allt annat runt om (tvivlet osv) och jag som alltid varit säker på att han ska bli pappa till mina barn är inte lika säker. Jag är så kluven och tänker på detta dagligen, får sådan skuld varje gång jag ser på killen. Vill säga åt honom "förlåt för att jag kanske kommer krossa ditt hjärta snart". Jag måste besluta mig snart.
Hur ska jag tänka?