Rädd för att skaffa barn
Jag har en rädsla för att en dag få egna barn, så pass att jag bestämt mig för att aldrig skaffa några. Vilket gör att det också påverkar min förmåga att ha relationer, jag engagerar mig helt enkelt inte i några och är inte "intresserad" för att jag inte vill behöva förklara att jag inte kan få barn, därför känns det lättast och snällast mot andra att helt enkelt inte "falla" för någon.
Anledningen till min rädsla är min egen dåliga relation till min mamma. Jag mådde väldigt dåligt under min uppväxt och gör än idag, pågrund av saker som sades och gjordes som psykiskt misshandlade mig. Jag läste en artikel/krönika vid något tillfälle om varför många barn växer upp och blir som sina föräldrar trots dåliga erfarenheter, och i samband med det lovade jag mig själv att aldrig skaffa några barn.
Min största skräck är att jag skulle få barn och behandla dom illa. Tänk om jag skulle få dom att må lika dåligt, som jag själv gjort? Jag vet ju inte, det är kanske inlärt på något vis så att om jag skulle bli arg/irriterad över saker så skulle barnet få ta mer än det förtjänar, precis som jag själv gjort så många gånger. Hur ska man kunna veta?
Jag har en nära vän som har en son med autism. Jag och pojken trivs väldigt bra ihop och jag är en av de första "utomstående" som han fått kontakt med. Nu är det diskussion om att mamman ska få en kontaktperson som avlastning då hon är ensamstående och hon har därför frågat mig att om det skulle bli så att hon får rätt till det, skulle jag vara intresserad? Något som jag också är livrädd för. Jag är rädd för att om jag skulle vara ensam med pojken längre perioder så skulle jag göra sånt mot honom som jag lärt mig av min mamma att man gör mot barn. även fast jag vet att det är något som skulle kunna påverka honom för resten av hans liv.
Ska förtydliga att det inte funnits några indikationer på att jag skulle vara "elak" eller så mot barn eller att jag någonsin gjort något, utan jag är nog snarare väldigt omtänksam och vårdande utan det handlar om min egen rädsla, en djup rädsla för att bli som min egen mamma.