Varför ska staten finansiera aborter till stor del(borträknat våldtäkter och minderåriga) då sex inte är en rättighet?

Naturligtvis inte, men jag tycker ändå at ett embryo (vecka 1-8) är värdefullt, liksom ett foster(vecka 9 och framåt). Dessutom är det stor skillnad på den första befruktade cellen och ett foster.

Alla kyrkor är väl, åtminstone formellt, frikyrkor fr. o. m. 1/1 år 2000, även min (Svenska Kyrkan). Kristna växer i tron, och jag står för att jag tror att just vid de tillfällena då de gjorde abort hade de inte Jesus med sig. Däremot tror jag att Jesus älskar dem, och jag sätter mig inte på några höga hästar. Jag erkänner ju att jag själv, liksom vi alla, är syndare, och som person inte bättre än de. Jag har visserligen inte varit i en abortsituation, men har annan synd på mitt samvete, både aktiv, och framför allt underlåtenhetssynderna.

Jag tror att dina vänner är räddade inför evigheten genom Kristi verk på Golgata, men samtidigt tror jag inte han älskar allt vi gör. Vi är inte perfekta. I så fall behövdes över huvud taget inte nåden.

Det som verkligen är att döma är väl att göra abort. Det är ju att döma till döden, döma fostret som varken har bett om att bli till eller p något som helst sätt kan försvara sig. Jag tror att Gud är på de svagastes sida, de allra svagaste.

Det är ett faktum att färre aborter per capita sker t.ex. på en sådana ort som min, som är procentuellt mindre sekulariserad.  Jag tror att den som växt ännu mer i tron med mindre sannolikhet är den som efterfrågar abort.

+1

Jag svarade dig i inlägg nr 137, hänger du inte med?

Absolut, alla stadier av människan har samma värde. Du kommer inte till ett senare stadie utan det tidigare. Men nu jämför du äpplen med människor, vilket inte håller måttet eftersom det är ologiskt. Äpplen har inte samma mänskliga rättigheter som människan.

Man får hålla isär olika saker. Jag tror att man växer i tron och som jag skrev till Ebba står jag för att jag inte tror de hade Kristus med sig då dessa aborter utfördes, för det som verkligen är att döma är som jag ser det är ju just att göra abort, som till och med är att döma fostret till döden. Jag tror de i hennes församling som gjorde aborterna är älskade av Gud och räddade i evighetsperspektiv genom Kristus, men det innebär inte att jag tror de hade Gud med sig i just de handlingarna. Jag tror att Kristus är på de allra svagastes sida. I fall av abort är det ju just fostret.

jag sitter inte på några höga hästar alls. Jag påstår ju inte att jag som person är bättre än de. Jag har mycket på mitt samvete, och det förnekar jag inte. Men det är ändå faktiskt så att  tron påverkar våra värderingar och handlingar. På min ort är faktiskt aborttalen lägre per capita än i områden där det ser annorlunda ut, så jag tror faktiskt att detta att arbeta för evangeliet, även om man aldrig ens nämner ordet abort, också påverkar efterfrågan på såna. Jag tror faktiskt att även det kyrkliga arbete jag gör kan ha en positiv betydelse

Men jag hade varit abortkritisk på rent etisk grund även om jag hade varit ateist eller agnostiker. Det kallas secular pro Life.

Varför har denna barn till varje pris växt fram och i en tid där vi inte behöver fler invånare på planeten?

Av samma anledning du växte fram till varje pris? Och är du så oroad av en sk påhittad överbefolkning får du gärna offra dig själv först innan du pekar finger åt oskyldiga människor beroende på den plats de befinner sig på för tillfället.

Oj, vi verkar ha olika definition av barn, men oavsett detta.
Eftersom jag är man (i Sverige) bär jag aldrig någon skuld i detta då jag varken kan eller har aborterat ett foster. Men om vi leker med tanken angående vad som händer i framtiden...skulle man ha aborterat Hitler? Mao? Stalin?

Dem svårigheter jag genomgått har berott på människor som i backspegeln skulle ha aborterats. Deras liv var mer eller mindre utstakade från födseln och ledde inte till något gott och har dem få som lever har fortfarande inte gjort något gott för någon. 

Om min mor skulle "ta död på mig i livmodern" skulle vi inte ha denna diskussion. Jag kan inte uttala mig om mig själv under min tid i livmodern, jag minns den inte.

Inte mitt fel att jag finns till, och vad inbillar du dig det skulle ändra i grundfrågan?
Inget är svaret.
Liv till varje pris är extremt galet, låter mer som en cancersvulst.

Efter att ha läst den här trådstarten undrar jag först om folk verkligen är så dumma i huvudet men självklart är det här bara en av alla dessa tråkiga trolltrådar som förstör forumet