Utvärdering, pärlspiral ballerine!
Hej! När jag skulle sätta in min pärlspiral (ballerine) hittade jag nästan ingenting om den, så jag gjorde en utvärdering själv för att förhoppningsvis underlätta för någon annan! Ursäkta stav och slarvfel, jag har skrivit allt på telefonen.
Jag åt ordenligt med mat och tog en stark (1000 mg) alvedon en timme innan insättning, vilket jag tror är en bra idé. Jag har aldrig fött barn, är i tidig 20-årsålder och har aldrig förut satt in en spiral.
Insättningen: Såå.. Det är oklart om smärtan var överväldigande eller om det är min rädsla och obekvämlighet med gynekologer som spökade. Fick fin hjälp av gyn som var trevlig och omhändertagande. Det gjorde extra ont för mig eftersom de var tvugna att töja ut min livmoder-tapp som var trång. Det onda kom i tre steg.
1. Insättning av "röret" som hon puttar upp spiralen igenom. Detta gjorde mest ont av allt, delvis på grund utav att hon var tvungen att töja ut livmodertappen.
2. När hon puttade in spiralen. Kändes som en käftsmäll innuti livmodern. Huggande, brännande och "klämmande" smärta.
3. När dom tog ut röret. Vid det här laget spände jag mig enormt mycket och detta steg blev bara fortsatt smärta av de två första stegen. Någonstans härimellan fick jag också någon form av spraybedövning på tappen, men minns inte riktigt när. Efteråt gjorde gyn ett vanligt ultraljud för att se att allt var på rätt plats.
Efter insättningen fick jag ligga kvar i gynstolen några minuter. Mådde fruktansvärt illa och blev likblek i ansiktet. Tror att detta beror på att jag spände mig och precis varit med om något (helt ärligt) rätt traumatiserande, haha.
Hade väldigt ont precis efteråt. Fick lägga mig på en brits i ett annat rum och svettas ut. Livmodern krampade något extremt och det gjorde fruktansvärt ont. Pojkvännen fick inte röra mig och jag tvingade honom att hämta kallt, blött papper att torka svetten med. Jag skulle rekomendera att ha med någon du tycker om och litar på som kan ta hand om dig efteråt.
Smärtan och stressen lade sig efter ungefär tio minuter och jag kände mig redo att ställa mig upp. När jag var redo fick jag komma in till gyn igen och prata. Hon föreslog att jag skulle fortsätta ta värktabletter och vila samma kväll och möjligtvis dagen efter. Och att jag och pojkvännen helst skulle leva i celibat i en vecka.
Jag gjorde insättning i jönköping eftersom ingen gynekolog i gbg sätter in ballerine, så en bussresa på ett par timmar väntade och jag somnade gott på bussen hem trots att jag hade ganska stark molnande värk i livmodern (som intensiv mensvärk fast i etapper) resten av timmarna den dagen. Jag blödde lite "rent", klarrött blod i några dagar efter men hade ingen stark smärta. Bara en lite stickande känsla i livmodern då och då.
Efteråt: jag fick (en väntad) mens knappt en vecka efter insättningen. Den var precis som vanligt, ingen överdriven blödning eller extrem mensvärk eller superlång mens. Efter första mensen med spiralen har jag haft lite mellanblödningar då och då. Men det har ärligt talat inte stört mig speciellt mycket, eftersom jag räknade med det såhär i början.
Vid ägglossning ca 3.5 veckor efter insättning hade jag mer ont än vanligt. Jag kan ibland få stickande "huggkänsla" i äggstockarna under ÄL och dessa var något mer påtagliga med spiralen inne. Blev lite orolig och valde att boka en gynekologtid några dagar efter ÄL för att kika så att ingenting var fel. Spiralen satt lyckligtvis som den skulle och allt såg bra ut. (skulle påstå att jag är något hypokondrisk...)
Nu har jag min andra mens efter spiralinsättningen. Alltså, den första mensen som inte skulle vara som förut. Jag förväntade mig en blodtsunami och fruktansvärda smärtor, MEN jag blöder faktiskt inte överdrivet mycket mer än utan spiralen. Jag blöder mer, men inte så att det har blivit jobbigt.
Min mensvärk är också förvånansvärt mycket lindrigare än vad jag trodde. Jag har absolut mer ont än vanligt, men inte så att det hindrar mig i vardagen. Den kommer i etapper och gör ont men det är hanterbart och ipren hjälper bra.
Värt att nämna är kanske att jag har ett ganska bra "utgångsläge" för en kopparspiral, eftersom jag inte blöder särskilt mycket och inte heller burkar ha grov mensvärk. Jag har också en rätt hög smärttröskel. Jag lider alltså inte jättemycket av att ha det "lite värre, om vi säger så.
Jag måste säga att sexlivet är MYCKET bättre nu än förut med kondom! Slipper krånglet nu i en fast relation och varken jag eller pojkvännen känner trådarna från spiralen.
Jag har testat p-piller och p-plåster men alltid blivit ett gråtande, aggressivt monster av hormonpreparat, så detta är en lättnad. Jag hoppas att livet med ballerine fortsätter såhär! Det är uthärdligt och såååå mycket bättre än att trycka i mig hormoner. För MIG åtminstone. Allt fungerar olika för alla.
Så, slutligen, vill jag säga att jag är väldigt nöjd än så länge. Trots jobbig insättning och mellanblödningar. Förstår att det är olika för alla, men jag hoppas den här utvärderingen är till hjälp för någon där ute!