Jag har varit glad singel i många år, men har aldrig tänkt att det skulle vara svårt att bli med barn när man ville det. Jag träffade min sambo sent i livet och vi lyckades inte alls.

Det resulterade i 3 IVF-försök på Sophiahemmet med två ägg insatta varje gång. Inget lyckades - de fäste inte någon gång.

Vi hade bestämt oss för ett sista försök - men läkaren ordinerade äggdonation. Det var otroligt ledsamt. Vi gick till Riogletto och drack vin och jag grät. Jag vill ju ha ett barn med mina gener. Min sambo var vl inte lika förstående - han kan tänka sig adoptera utan problem. Men det är ju ett problem när vi inte är gifta. Jag frågade honom om hur det skulle kännas om hans spermier inte gick att använda och då lät det annorlunda. Det var inte alls kul...

Vi tog till slut beslutet att åka till Riga och göra ett försök. Var där i oktober på första mötet och den 26/11 var det insättning. Hela proceduren var så otroligt mycket enklare än IVF.

Testdag var den 10/12 och jag fick besked dagen efter - jag var gravid. Första dagen hCg 1120 och två dagar senare 2987.

Jag tappar vikt hela tiden och det känns inget speciellt. Jag kände mig mer gravid när jag inte var det under IVF-försöken.

Jag håller tummarna nu- men är både glad och nervös för att det skulle kunna vara två små därinne...

Jag bor i Vasastan och skulle gärna vilja ha kontakt med några som är lite äldre och ska bli mammor för första gången. Jag vill vara gravid och stolt - men det känns som om andra kan komma att tycka att man är alldeles för gammal. Det beror nog mest på att jobbar med folk i en ålder där det finns ganska mycket fördomar... Men jag hoppas att det inte blir så. 

Civilstatus

Sambo

Personlighet

Kaxig     Optimist     Snäll     Social     Trygg    

Intressen

Sport