Går du runt med menssmärtor som gör så ont att du inte kan gå till jobbet? Då kan du ha endometrios. På familjeliv.se är det ett antal kvinnor som hör av sig och undrar ifall deras menssmärtor och fertilitetsproblem kan hänga ihop med endometrios. Många får då rådet att kontakta en gynekolog – men tyvärr behöver det inte alltid vara lösningen.
Familjeliv har pratat med en barnmorska och en överläkare om den dolda kvinnosjukdomen.
Läs också: Han vill inte ha barn – borde jag göra slut?
Endometrios kan orsaka cystor
Idag har ungefär 200 000 kvinnor diagnosen endometrios, men Anna-Lena Näsström, barnmorska på RFSU, tror att mörkertalet är mycket stort.
Vad är egentligen endometrios?
– Om man ska förklara det på ett enkelt sätt är det slemhinnan i livmodern som sätter sig på andra platser än just inne i livmodern. Den kan blöda ut genom äggledarna och sätta sig på organ runtomkring, säger Anna-Lena Näsström till Familjeliv.
Problemet är att slemhinnan beter sig på samma sätt utanför som inuti livmodern: den växer, fram till menstruationen, för att kunna ta emot ett befruktat ägg. Men den slemhinna som växer utanför livmodern kan ge inflammation, smärtor och växa till cystor.
Vilka drabbas av endometrios?
– Man vet inte vilka som får det. Orsaken är delvis okänd, men troligen beror det på en kombination av flera faktorer, säger Anna-Lena.
Vilka är symtomen?
– Kraftiga menssmärtor, riklig menstruation. Att man alltid har ont vid mens, en smärta som inte går över, eller överhuvudtaget har ont i magen. En känsla av tryck eller tyngd kan vara ett annat symtom. En del har ont vid penetrerande sex, andra har ont i ryggen och benen, vissa får problem med att kissa och bajsa, säger Anna-Lena Näsström, och påpekar också att smärtan inte behöver vara en indikator, eftersom alla har olika smärttrösklar.
– Mest besvär får de som drabbats av sammanväxningar, alltså ärrbildningar som gör att vävnader och inre organ växer samman. Det påverkar organens funktion och kan ge smärtor på olika sätt, fortsätter hon.
Endometrios går inte att se, bara känna
Anneli Jördens är överläkare på Kvinnokliniken på Södersjukhuset. För henne är det viktigt att poängtera att det inte går att se om en patient har endometrios.
– Det vi går på först är hennes besvär, om hon har svårare mensvärk, smärtor vid avföring eller när hon kissar under mens. En del har så ont att de svimmar och måste vara hemma några dagar under mens. Om en kvinna beskriver en sådan bild misstänker vi endometrios. Det finns inget blodprov som kan ge svar, säger hon till Familjeliv och fortsätter:
– Man kan upptäcka en del cystor med hjälp av ultraljud, fast oftast ser man inget avvikande ens efter en sådan undersökning. Ibland går det att se förändringar med hjälp av magnetkamera. Det är ganska vanligt när man misstänker endometrios att man gör diagnostisk titthålsoperation. Då går det att hitta förändringar som blotta ögat missar – till exempel små blåsliknande förändringar på bukhinnan.
Därför kan endometrios leda till infertilitet
När endometrios orsakar infertilitet kan det bero på att en del av slemhinnan fastnat i äggledaren och hindrat ägget från att passera, eller så kanske produktionen av ägg hindrats. Äggledarna är tunna och känsliga. Om de blockeras eller om deras rörlighet försämras kan inte äggen hämtas som de ska.
Men långt ifrån alla får problem med fertiliteten, understryker Anneli Jördens.
– De allra flesta kvinnor med endometrios blir gravida på vanligt vis, men vissa behöver hjälp från en fertilitetsklinik. Det går inte att förutsäga vem som kommer att få bekymmer, men jag tycker att man kan tona ner oron, eftersom de allra flesta kan få barn trots endometrios, säger hon.
Anneli Jördens rekommenderar ändå kvinnorna som fått diagnosen att inte vänta med att försöka skaffa barn tills de närmar sig 40-årsåldern.
– En 20-åring med endometrios behöver inte gå med ångest eller oro för att inte kunna bli gravid, säger hon.
Läs också: Öka sexlusten med snippsauna – den omtalade hälsotrenden
Finns vanliga myter om endometrios
Är det sant att en graviditet kan ”bota” endometrios?
– Det är en av de vanligaste missuppfattningarna om endometrios. Tyvärr finns den fördomen kvar, även hos yrkesmässig personal. Det finns ingen som helst sanning i att endometriosen skulle botas av en graviditet, svarar Anneli Jördens.
Hon fortsätter.
– Många kvinnor kan uppleva en lindring under graviditeten, eftersom den skapar en slags hormonell behandling. Men det kan faktiskt också vara så att man får mer bekymmer med smärtor eller andra komplikationer, så det är helt fel att uttrycka sig så. Det finns kvinnor som upplever att besvären minskade efter graviditeten och det finns kvinnor som tycker att besvären ökade. Endometriosen beter sig väldigt olika på olika kvinnor, säger Anneli Jördens.
“Finns en nonchalans när det gäller mensproblem”
Många kvinnor upplever att de inte blir tagna på allvar när de söker problem för kraftiga menssmärtor, ligger det något i deras upplevelse?
– Det är lite typiskt att en besvärlig, men oftast inte dödlig kvinnosjukdom, inte värderas högt statusmässigt vare sig i samhället eller inom sjukvården. Generellt sett är man nonchalant när det gäller mensproblem. Jag tror att det beror på att mensen är så olika för olika kvinnor, och att mens liksom ska göra ont – det anses inte vara något man ska klaga över, säger hon.
Vad ska man göra om man upplever att gynekologen inte tar en på allvar och inte gör ordentlig undersökning?
– Om vårdpersonalen verkar nonchalanta ska man stå på sig och se till att få ett bra svar – man bör vara kritisk, för sin egen skull. Ju mer det talas och skrivs om ämnet – desto bättre. Det ökar möjligheten att sjukvården tar till sig informationen, säger Anna-Lena Näsström.
Går det att behandla eller bota endometrios?
– Det går inte att ta bort endometrios, men det går att lindra symtomen. Cystor däremot kan opereras bort, och sammanväxningar kan man försöka lösa genom operation, säger Anna-Lena.
Symtomen kan lindras genom medicinsk behandling, förklarar Anna-Lena. En sådan behandling kan bestå i att äta p-piller, vilket hjälper eftersom pillren hindrar ägglossning. Det finns också ett preparat som heter ”gnrh-antagonist”, som försätter kroppen i viloläge – ungefär som att nå klimakteriet.
– Det finns även annan hormonell behandling. Nackdelen kan vara att en del kan må dåligt av hormonerna och hur kroppen reagerar på dem, precis som man kan må dåligt av p-piller, säger Anna-Lena Näsström.
