Hur påverkas hjärnan av för mycket skärmtid?
Hur påverkas hjärnan av för mycket skärmtid? - Foto: Pexel, Isabell Höjman/TT

Så påverkas hjärnan av för mycket skärmtid – enligt forskaren

Att skärmar är en del av vår vardag är ingenting nytt. Men ju mer vi exponeras för skärmtid desto mer påverkas våra hjärnor. Hjärnforskaren Hedvig Söderlund reder ut hur våra sinnen egentligen påverkas när man spenderar för mycket tid framför skärmen.


Vi har alla varit där – ”bara ett avsnitt till”, ”ska bara scrolla lite till på Instagram”, eller ”oj, är klockan redan midnatt?”. Skärmar har blivit en naturlig del av vår vardag, både för stora och små. Men har du någonsin undrat vad som faktiskt händer i hjärnan när vi stirrar in i skärmen timme efter timme?

När Hedvig Söderlund, hjärnforskare och professor i psykologi, gästade "Nyhetsmorgon" kunde hon förklara hur skärmtid, fysiskt påverkar vår hjärna och våra sinnen. 

Hedvig Söderlund är hjärnforskare och professor i psykologi. Foto: TV4

Folkhälsomyndighetens direktiv gällande skärmtid

Nyligen kom Folkhälsomyndigheten med nya rekommendationer vad gäller skärmtid. Enligt direktiven ska barn under två år inte ska exponeras för skärmar över huvudtaget. Barn mellan 2 och 5 år bör inte ha mer än max en timmes skärmtid om dagen, och rekommendationen för barn mellan 6 och 12 år är enbart 1-2 timmar per dag, utöver från den skärmtid barnen behöver lägga på skolarbete. 

För ungdomar upp till 18 år, rekommenderar Folkhälsomyndigheten en användning av skärm till 2-3 timmar per dag. Även här syftar skärmtid till exempelvis spel, sociala medier, videodelningstjänster och annan fritidsanvändning, alltså inte skolarbete och hjälpmedel till unga med funktionsnedsättning.

Barn under två år ska inte exponeras för skärmar alls. Foto: Martina Holmberg / TT

Hur påverkas hjärnan av för mycket skärmtid? 

Skärmtid har faktiskt fysisk påverkan på hjärnan och våra sinnen, det förklarar Hedvig Söderlund i "Nyhetsmorgon". 

– Den forskning som finns nu tittar på för mycket skärmtid, alltså personer som är beroende av skärmar och personer som är beroende av tv-spel. Så det är maximal användning, förklarar Söderlund. 

– Det är flera delar av hjärnan som påverkas. Dels frontalt i pannloben där våra mer komplexa förmågor sitter, så som uppmärksamhet, arbetsminne och beslutsfattande. Dels i tinningloben där vårt minne sitter. Man har även sett förändringar i hjässloben där syncentrum ligger. Slutligen har man sett förändringar i hippocampus, och den har att göra med minne.

Hedvig Söderlund förklarar att det som händer i hjärnan överlag är att hjärnbalken kan bli tunnare om vid extrem skärmanvändning, vilket innebär färre kopplingar mellan nervcellerna. 

Många sinnen påverkas av skärmtid. Foto: Isabell Höjman/TT

Skillnaden mellan vuxna och barn

För mycket skärmtid påverkar vuxna och barn olika, detta beror enligt Söderlund på att barns hjärnor inte är färdigutvecklade och således mer känsliga. 

– Det är skillnader eftersom barns hjärnor fortfarande växer, utvecklas och ska skapa sin personliga arkitektur. Vuxna kan också påverkas och förändras, men är mer robusta. Men barn och unga är något mer känsliga eftersom det är då som hjärnan verkligen formas. 

Men det är inte bara hjärnan som påverkas av för många timmar framför skärmen, användningen påverkar hela vårt mående och sömnen. 

– Det kan påverka att vi blir mer stillasittande, vi rör oss inte lika mycket. Det kan i långa loppet leda till viktuppgång och förändrade blodvärden. 

För att minska sina barns skärmtid tipsar Hedvig Söderlund helt enkelt om att föregå med gott exempel, eftersom bar tar efter sina föräldrars beteenden. 

Foto: Pexels

Vad är hjärnröta? 

Begreppet "Brain rot", alltså att hjärnan ruttnar, eller hjärnröta, blev årets ord enligt Oxford University press. Begreppet syftar på att hjärnan och vår kognitiva förmåga så som minne, uppmärksamhet och beslutsfattande, försämras när man överkonsumerar material som är väldigt fattigt och idétomt. 

– Använder vi massa skräp och konsumerar, så blir hjärnan påverkad till det sämre. Att den fungerar sämre, förklarar Söderlund. 

Kortfattat innebär hjärnröta att man blir dummare av det innehållslösa materialet man konsumerar, på exempelvis sociala medier. 

MISSA INTE: 

Släktforskaren Peter Sjölund löste dubbelmordet i Linköping

Rollistan i "Genombrottet" på Netflix: Skådespelare i serien

/
/
stats