Det är lätt att hamna i en maktkamp när ett barn vägrar bajsa på toaletten. Men i många fall handlar det inte om trots, utan om att barnet har ont, är rädd för att det ska göra ont eller har hamnat i en ond cirkel där hårt bajs gör att barnet börjar hålla sig.
Det kanske inte är tydligt vad orsaken är, eftersom ett barn kan till exempel få löst bajs i underkläderna trots att problemet egentligen är förstoppning, det rinner förbi en hård klump i ändtarmen, skriver 1177.
Varför vill vissa barn inte bajsa på toaletten?
Enligt 1177 är den vanligaste förklaringen att bajset har varit hårt och smärtsamt, och att barnet därför börjar undvika toaletten. Det kan bli sprickor runt ändtarmsöppningen och göra ont igen nästa gång, vilket gör att barnet håller sig ännu mer.
Barnhälsovårdens kunskapsstöd beskriver också att “hålla sig”-beteendet ofta ses i perioder när barnet ska lära sig potta/toalett, när de är mellan 1,5–3 år, och att smärta vid ett tillfälle kan göra att barnet inte vill bajsa nästa gång.
Tecken på att det kan handla om förstoppning är till exempel hårt/trögt bajs, att barnet bajsar mer sällan, färre än tre gånger i veckan eller att det gör ont att bajsa och att barnet tydligt inte vill.
Så hjälper du – utan att tjata
1177 har listat 4 tips på hur du kan hjälpa ditt barn att bajsa på toaletten, utan att tjata.
1. Skapa en toalett-rutin som känns lugn
Försök att få regelbundna vanor och låta barnet sitta i lugn och ro ungefär samma tid varje dag. Ofta kommer en bajsreflex efter en måltid, och då kan du uppmuntra barnet att försöka direkt efter frukost/lunch/middag, men utan att tjata.
Det här hänger också ihop med den så kallade gastrokoliska reflexen, alltså att tarmen ofta “vaknar” efter mat.
2. Gör det fysiskt lättare att bajsa
Många barn sitter och “svävar” med fötterna på en stor toalett och då blir det svårare att få ut bajset. Man bör istället ha stöd för fötterna, till exempel en fotpall, eller att barnet kan sitta mer som i en huk-position.
3. Fokusera på trygghet
En del barn vill bara bajsa på platser där de känner sig trygga. 1177 tipsar om att försöka ge barnet den möjligheten och att prata med förskola/skola om det känns jobbigt att bajsa där, till exempel hitta en lugnare toalett att utföra sina behov på.
Ett snällt “föräldratänk” som ofta hjälper är att berömma försöket, inte resultatet. Målet i början kan vara att bara sitta en kort stund efter mat, med en bok/sång/andning, så att toaletten slutar kännas så laddad.
4. Håll koll på “håll-tecken”
Man kan ofta kan se när barnet är bajsnödigt: oro, korsade ben, böjer sig fram eller kniper ihop skinkorna. Då är det extra viktigt att barnet får chans att gå och inte börjar hålla sig.
Mat, dryck och rörelse kan göra skillnad
1177 rekommenderar mat med fibrer och fullkorn i måttliga mängder, frukt och grönt dagligen och nämner frukt som katrinplommon, aprikos, russin, fikon, päron och kiwi som exempel som kan hjälpa vid förstoppning.
De lyfter också att barnet behöver dricka tillräckligt med vatten och att det är ett gott tecken om barnet kissar regelbundet.
Och rörelse hjälper tarmarna att jobba, enligt 1177 gör fysisk aktivitet att det kan bli lättare att bajsa.
När behöver man behandla?
Ibland har barnet förstoppning längre tid eller återkommande, och då kan det behövas mer än vardagsråd. Vårdhandboken beskriver att läkemedel har bäst bevisad effekt vid förstoppning och att makrogol är det mest dokumenterade läkemedlet.
1177 rekommenderar att kontakta vård (t.ex. vårdcentral) om besvären inte går över, om barnet haft svårt att bajsa i en vecka eller mer, om problemen återkommer, om det är omväxlande förstoppning/diarré, om barnet är ledset för att det gör ont, om barnet inte går upp i vikt som det ska eller om det finns blod i bajset.
