Anmälda fall av barnmisshandel ökar

Julia är sju år. ”Hon är ju en sådan snäll och omtänksam liten tjej”, brukar de vuxna säga. Men innanför den söta och glada fasaden döljer Julia en hemlighet. Hon blir misshandlad hemma, av sin egen mamma. En dask på en bar liten stjärt eller en hård hand som luggar i håret lämnar små fysiska spår på den lilla kroppen. Små spår, svåra att se, men tänk om någon istället kunde se de stora såren i Julias lilla hjärta. Om någon kunde ana tankarna om att vara oönskad, oälskad och att inte duga för mamma.

”Om jag låter henne vila och hjälper till med disken, så kanske jag slipper bli slagen idag”, tänker Julia. Men hon vet aldrig varför eller när nästa slag ska komma. Julia har funderat på att berätta för skolsköterskan, men vågar inte eftersom hon är rädd för vad som ska hända med mamma. Och förresten, vem skulle tro henne?

Att inte kunna lita på den person i världen som ska ge trygghet och kärlek, det är verkligheten för vart sjunde barn i Sverige idag.

Antalet fall av barnmisshandel som anmäls fortsätter att öka, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå. Dels beror det på att fler anmäler, men det finns också fler och fler utsatta barn i samhället, menar Karin Blomgren som är Rädda barnens expert på barnmisshandelsfrågor.
2010 fick polisen in 2500 anmälningar om misshandel mot barn i åldern noll till sex år. Hur många som egentligen misshandlas i den här åldersgruppen är svårt att ta reda på, enligt Brå. Barnmisshandel är ett brott som ofta begås inom hemmets fyra väggar, sällan anmäls och de små barnen är särskilt utsatta eftersom de har svårt att föra sin talan.
Små barn misshandlas oftast av en förälder. Mer än en fjärdedel av de misstänkta är kvinnor, en relativt hög andel jämfört med andra brott, enligt Brå.

Barnmisshandel:

Sverige var först i världen med att lagstifta mot barnmisshandel 1979. Då infördes den nuvarande regleringen i föräldrabalken som lyder:
”Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling”.

Idag finns 29 länder i världen där barnmisshandel är olagligt. De är Sverige, Finland, Norge, Island, Lettland, Danmark, Nederländerna, Luxembourg, Tyskland, Polen, Österrike, Liechtenstein, Ungern, Kroatien, Rumänien, Ukraina, Moldavien, Bulgarien, Grekland, Cypern, Israel, Tunisien, Spanien, Portugal, Kenya, Venezuela, Nya Zeeland, Uruguay, Costa Rica.

I Storbritannien är lättare aga som inte lämnar märken tillåtet. Skolaga är förbjudet.

I USA är barnaga tillåtet, men det finns strikta restriktioner som ska förhindra fysiska skador. Skolaga är tillåtet i ett fåtal delstater.

Källor: Barnombudsmannen och Karin Blomgren, Rädda barnen

Råd till föräldrar som riskerar att tappa kontrollen

• Våga be om hjälp. Det är viktigt att inte se misshandel som familjehemligheter.
• Våga söka stöd hos och prata med andra vuxna.
• Om du har förskolebarn, så prata med förskollärarna. De kan ofta ge kloka råd och finns även där som stöd för ditt barn.
• Vänta inte med att söka hjälp. Barndomen är så viktig för barnet och dess utveckling och den tiden kommer inte tillbaka.
• Du har rätt att ringa anonymt till socialtjänsten eller familjerådgivningen på din ort och förklara situationen, fråga om råd och höra vad det finns för hjälp att få.
• Till exempel Bris och Rädda barnen har föräldratelefoner där du kan få stöd och råd av en annan förälder.

Källa: Karin Johansson, psykolog och utredare på Bris

Föräldratelefoner:

• Rädda barnens föräldratelefon: 020-786 786
• Bris vuxentelefon: 0771-50 50 50
• Svenska föreningen för psykisk hälsa, SFPH, föräldratelefon: 020-85 20 00

Karin Blomgren tror att orsaken till att kvinnor utmärker sig just i barnmisshandelsstatistiken är att det ofta är mamman som är hemma med små barn och drar ett tungt lass under de tuffa småbarnsåren.

En mamma på familjesajten Familjeliv.se skriver i sajtens forum om hur det kan kännas när det är på väg att brista.
– Jag kände mig oerhört frustrerad när dottern var mindre. Jag ville verkligen slå henne ibland, vilket känns helt sjukt. Jag ville ju egentligen inte, men jag var så himla trött i huvudet. Jag blev rädd för mig själv, att jag som anser mig vara en helt normal människa kunde känna så, skriver hon.

Karin Blomgren bekräftar att många föräldrar känner så. Ofta är missbruk eller psykisk sjukdom hos föräldern bakomliggande faktorer till barnmisshandel. Men idag utmärker sig även en annan typ av förövare. Det är en förälder med barn i förskoleåldern, som egentligen tar avstånd från barnmisshandel, men som är dålig på att kontrollera sina impulser och lever i en stressad tillvaro. Ofta handlar det om mammor och pappor som gör sitt yttersta för att vara bra föräldrar, men som inte lyckas fullt ut.
– Jag tror att de flesta föräldrar kan känna igen sig i att steget till att gå över gränsen inte är så långt, säger Karin Blomgren.

Det finns dock faktorer i miljön som bidrar till en ökad risk. Förutom missbruk och psykisk sjukdom hos föräldern, som är de vanligaste, så nämner även Karin Blomgren ekonomisk press, arbetslöshet och ett bristande socialt nätverk. Barn till föräldrar som själva har blivit misshandlade är också extra utsatta.
Till barnmisshandel räknas inte bara fysiskt våld, utan även sexuella övergrepp och psykisk misshandel där barnet får höra att det är oälskat, värdelöst, oönskat eller blir ignorerat eller utestängt från familjens gemenskap.

Om man räknar in alla typer av barnmisshandel, så har Karin Blomgren ingen statistik att hänvisa till, men hon tror att mörkertalet är väldigt stort.
För att stoppa misshandeln så uppmanar hon alla föräldrar som befinner sig på bristningsgränsen att söka hjälp.
– Den stora majoriteten är bra föräldrar och jag tror att många av dem som tappar fattningen söker hjälp just för att de vill vara bra föräldrar. Söker du hjälp har du rätt att förvänta dig stöd och uppbackning. Får du inte det, så ska du inte ge upp, säger Karin Blomgren.
Du kan vända dig till socialtjänsten och fråga vad du har för möjligheter till hjälp. Du har rätt att vara anonym. Rädda barnen har en föräldratelefon dit du kan ringa och få prata med andra vuxna.
Bris, dit många barn som far illa och är stora nog att ta kontakt ringer eller mejlar, har även en hjälptelefon för föräldrar. Karin Johansson är psykolog och utredare på Bris och arbetar med frågor som rör barnmisshandel. Hon ser ett ökat antal kontakter, både vad gäller fysisk- och psykisk misshandel, från både barn och vuxna. Även hon betonar vikten av att söka hjälp.
– Många har en felaktig bild av hur socialtjänsten arbetar. Istället för att betrakta dem som en serviceinstans, så ser man på dem som en myndighet som man känner rädsla för, säger Karin Johansson.
Rädsla kan vara en anledning till att inte anmäla eller söka hjälp. Både barn och föräldrar kan vara rädda för konsekvenserna och vad som ska hända med familjen om de anmäler någon i sin närhet.
Den rädslan är dock oftast obefogad. Karin Johansson förklarar att om man som förälder själv har drivkraften att söka hjälp, så ska det väldigt mycket till om socialtjänsten ska vidta tvångsåtgärder, såsom att placera ett barn i fosterhem mot dess vilja. Det händer bara i yttersta nödfall, menar hon.
- Det är jätteviktigt att anmäla om man som granne, vän eller familj misstänker att ett barn far illa, säger Karin Johansson.

Misshandel går aldrig spårlöst förbi. Barn som tvingas leva med systematisk misshandel hämmas i sin utveckling och får lägga mycket av sin energi på tankar som misshandeln upptar, istället för att klara av skolan och få en glad och harmonisk uppväxt. Dessa barn löper dessutom en stor risk att utveckla psykisk ohälsa eller att själva misshandla sina barn när de sedan blir föräldrar, berättar Karin Blomgren.

Därför är det så viktigt att agera: att söka hjälp om du är den som misshandlar eller anmäla om du ser ett barn fara illa.