Från och med i år får omkring en miljon anställda i Sverige möjlighet till en extra ledig dag per år. Förändringen är ett resultat av att flera fackförbund under avtalsförhandlingar har drivit frågan om kortare arbetstid, vilket nu har lett till att arbetstidsförkortning skrivits in i många kollektivavtal.
De omfattas av nya regeln
Den nya ledigheten gäller framför allt tjänstemän i privat sektor, ofta personer med kontors- och skrivbordsarbete. I samband med den pågående avtalsrörelsen har fack och arbetsgivare enats om villkor som ger dessa grupper rätt till en extra ledig dag årligen, rapporterar TV4.
– Vi har drivit frågan länge och i den här avtalsrörelsen som började i mars i år och som håller på att bli färdig, där har vi lyckats förhandla in regler om arbetstidsförkortning, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på fackförbundet Unionen, till TV4.
Ledighet i stället för löneökning
Den extra lediga dagen finansieras genom att en del av löneutrymmet används i stället för att gå till traditionella lönepåslag. När den lediga dagen ska tas ut kan diskuteras mellan arbetsgivare och anställd, men det är arbetsgivaren som har sista ordet. Om inget särskilt datum anges brukar den extra ledigheten i många fall förläggas till fredagen efter Kristihimmelsfärd.
Alla inte positiva
Alla är dock inte odelat positiva till förändringen. Arbetsgivarorganisationen Almega lyfter att kortare arbetstid kan få konsekvenser för företagens produktion och menar att frågan bör avgöras lokalt.
– Det kan vara företag där det är bra med arbetstidsförkortning men de bör vara upp till företagen själva att bestämma om man vill införa det eller inte. Inte ha sådana här lager i kollektivavtalen, säger Jonas Stenmo, chefjurist på Almega, till TV4.
