Att öppna elräkningen kan kännas som ett stresstest i vardagen, särskilt när man redan jonglerar matpriser, fritidsaktiviteter och allt som hör familjelivet till. Även om uppvärmning av bostaden oftast är den stora boven, finns det också mer diskreta eltjuvar som kan smyga upp kostnaden utan att man tänker på det.
Här är fem vanliga energibovar i hemmet och några enkla sätt att få bättre kontroll, utan att hela familjen måste vända upp och ner på sin vardag.
Felplacerade termostater
Uppvärmning är ofta den största energiposten i ett svenskt hushåll, och därför gör små fel i styrningen mer än man tror. Om en termostat sitter på en olämplig plats kan den mäta “fel” temperatur, exempelvis om den påverkas av sol, drag eller värmekällor, vilket i sin tur kan göra att systemet jobbar mer än nödvändigt.
Ett sätt att få bättre kontroll är att se över placeringen och hur värmen styrs i olika delar av hemmet. Smarta styrsystem kan också hjälpa dig att anpassa uppvärmningen efter när ni är hemma och hur ni använder huset, vilket kan sänka kostnaden utan att ni behöver gå runt och ändra temperaturen.
Gamla kylskåp
Ett kylskåp går dygnet runt året om, och därför märks det i längden om det är äldre och ineffektivt, särskilt om det handlar om en extra kyl som står i garage, källare eller förråd. Enligt Energimyndigheten ligger en kombinerad kyl och frys ofta runt 200 kWh per år, men äldre modeller drog betydligt mer bara för 10–15 år sedan.
Äldre kylar och frysar drar alltså mer el, och det kan därför vara värt att byta även om den gamla fortfarande fungerar. Ett smart sätt att räkna är att kolla årsförbrukningen (kWh/år) på energimärkningen eller i manualen, och jämföra med en ny modell i bättre energiklass.
.jpg)
Prylar i standby-läge
Det känns kanske som småpengar, men många hushåll har fler apparater än de tror som drar el när de inte används. Standby, offmode och nätverksstandby är nämligen så pass vanliga att det finns EU-krav på hur mycket produkter får dra i dessa lägen.
I praktiken handlar det ofta om tv, spelkonsoler, digitalboxar, högtalare, skrivare samt laddare som får sitta kvar i uttaget.
Ett enkelt knep är att samla flera prylar i ett grenuttag med strömbrytare så att ni kan stänga av allt på en gång när ni går och lägger er. Energimyndigheten har också testat “avancerade grenuttag” som kan minska elanvändningen i standby, men funktioner som wifi kan ändå påverka uttagets egen förbrukning.
Smutsiga luftfilter
Om ni har mekanisk ventilation kan smutsiga filter göra att systemet behöver jobba hårdare och samtidigt riskerar ni sämre luft inomhus. Boverket rekommenderar därför att filter byts regelbundet, bland annat för att reningen ska fungera och för att energianvändningen ska hållas på en låg nivå.
En bra tumregel i familjehem är att lägga in en återkommande “filterkoll” i kalendern, särskilt under perioder när barnen drar hem pollen, damm och förkylningar i ytterkläderna. Bytintervall beror på system och boendemiljö, men regelbundna kontroller är en enkel vana som kan ge både bättre luft och mer effektiv drift.
Varmvattenberedaren
Att sänka temperaturen på varmvattnet kan låta energismart – men i Sverige finns tydliga rekommendationer kopplade till sjukdomen legionella. Boverket skriver att temperaturen i varmvattenberedare/ackumulatorer där vattnet kan stå stilla inte bör understiga 60°C, och att tappvarmvatten vid tappstället bör hålla minst 50°C.
Om du vill spara energi utan att tumma på säkerheten är det oftast bättre att fokusera på sådant som inte sänker temperaturen för mycket, som kortare duschar, ett snålspolande duschmunstycke och isolering av varmvattensrör i vissa fall. Se också till att inställningar och eventuella blandningsventiler fungerar som de ska.
Källa: Real Simple.
