Att vissa namn har en självklar plats i kalendern medan andra – trots att “alla” heter så just nu – saknar namnsdag kan kännas helt bakvänt. Men enligt SVT Kulturs rapportering är det precis så den svenska namnsdagsalmanackan fungerar: den styrs inte bara av popularitet, utan också av tradition och kulturhistoria.
Därför har Liam ingen namnsdag
När Skatteverket nyligen presenterade statistik över de vanligaste namnen på nyfödda låg Liam på tredje plats. Samtidigt som 19 995 svenskar har Liam som förnamn finns inte namnet i namnsdagskalendern.
SVT skriver att Liam inte är ensamt om det. Även vanliga namn som Mohamed och Charlie saknar namnsdag i almanackan.
Därför kan gamla och ovanliga namn bli kvar
Ett exempel SVT lyfter är Klemens. Bara 186 personer i Sverige heter Klemens, men namnet finns ändå kvar i kalendern. Förklaringen är att kulturhistoriska skäl ofta väger tungt när det gäller vilka namn som behåller sina dagar.
Vem bestämmer – och hur ändras almanackan?
Enligt SVT är det Namnlängdskommittén som, sedan slutet av 1990-talet, bestämmer vilka namn som ska föras in i den svenska kalendern – och vilka som kan “åka ut”.
SVT nämner också att Flora och Zackarias väntas dyka upp som nya namn i almanackan nästa år.
“Ganska radikala förändringar” kan vara på väg
Traditionsexperten Mattias Axelsson, som har namnsdagar som specialområde, säger till SVT att kommittén har börjat arbeta snabbare med uppdateringar. Han beskriver att de första tio åren gjordes inga förändringar, men att arbetet därefter blivit mer uppdaterat – och att vi kan få se ganska radikala förändringar under de kommande tio åren.
