Efter nio provrörsförsök och nio år kom äntligen Hanna och Ida

När man är förberedd på att det kan ta «lite tid» att bli gravid, ser de flesta framför sig att man måste ha tålamod upp till ett helt år. För de flesta klaffar det långt före det. Men för Hilde Storkjørren och Bjørnar tog det nio år till.

Hilde och Bjørnar flyttade ihop hösten 2004 och det var aldrig något tvivel - de ville få barn tillsammans, helst så snart som möjligt. Så blev det inte.

– Jag trodde att det skulle bli lätt att bli gravid, och hade jag vetat då vi började att det skulle ta nio år - så vet jag inte om vi hade orkat, berättar Hilde idag.

Hade PCOS

Hilde hade tidigare fått besked från en specialist i gynekologi att hon nog borde få hjälp av hormoner om hon någon gång skulle bli gravid, på grund av oregelbunden menstruation.

När hon bad om hormoner för att bli gravid berättade sjukhuset att hon hade PCOS. En kvinnosjukdom som kan på inverka på fruktbarheten.

– Även om jag fick hormonkurer fick jag inte ägglossning - varken med enkel kur, dubbel kur eller trippel kur hjälpte det, minns Hilde.

– Jag var faktiskt helt ovetande om att sjukdomen kunde medföra infertilitet och trodde faktiskt att jag skulle bli gravid med hjälp av dessa tabletter, så jag blev chockad när läkaren ville hänvisa oss till fertilitetssektionen. Va, vi behöver ju inte hjälp av dom, minns jag att jag tänkte...men jag skulle bara ha vetat!

LÄS OCKSÅ: En annan mans säd...

Provrörsförsök

Tre år efter att paret började försöka bli gravida fick dom sin första provrörsbehandling (IVF).

Och Hilde fick känna på kroppen att ett provrörsförsök är en relativt tuff process.

– När jag hade använt nässpray som skulle nedregulera min kropp i flera veckor, och därefter tagit sprutor för att tillföra kroppen hormoner som skulle ge mogna och många ägg. Nå, första ultraljudet visade att det varken var många eller speciellt mogna ägg där.

Men ett ägg sattes till slut in, och Hilde och Bjørnar åkte förhoppningsfulla hem och tänkte att nu hade de blivit gravida.

– När mensen kom med ett brak 10 dagar senare slog realiteten in i oss. Detta skulle kanske inte bli så lätt...

– Vi fortsatte med ytterligare tre rundor ivf på sjukhuset - alla lika nedslående negativt. Det var dags att byta klinik. Vi fortsatte med två försök till på en privatklinik, men även de slutade lika negativa som de föregående.

– Kände mig värdelös

Det började bli tufft känslomässigt. Runt Hilde och Bjørnar fick «alla» barn, och det gjorde ont och var svårt.

– Jag kände mig värdelös eftersom jag var barnlös, som om jag inte riktigt hörde till samhället. Dagar som midsommar och jul var svåra. Det är dagar som jag tror alla barnlösa känner en speciell saknad.

Det hjälpte inte heller att Hilde jobbade i en förskola och var omgiven av barn.

– Det blev för svårt för mig, och det slutade med att jag sa upp mig efter en lång sjukdomsperiod. Jag fick som tur är bra hjälp av arbetsgivaren för att hitta ett nytt jobb.

Under den perioden hade Hilde stort utbyte av nätforumet Önskebarn.

– Där träffade jag andra i samma situation och man fick stor förståelse och stöttning där. Jag har fått flera goda vänner genom forumet. Det var guld värt i en tuff period.

Fem misslyckade försök, men gav inte upp

Men trots fem misslyckade provrörsförsök ville inte Hilde och Bjørnar ge upp. – Vi kom fram till att det var dags att söka lyckan utomlands. Vi hade hört om många som äntligen hade fått sitt önskebarn genom olika kliniker i Europa, och de kan erbjuda behandling som inte är tillåten i Norge.

Paret valde att åka till Hellas, eftersom Hilde kände några som kunde rekommendera kliniken.

– Vi kunde ju slå två flugor i en smäll. Både bli gravida och ha en härlig semester. Totalt blev det fyra försök på kliniken i Athen innan jag blev gravid.

Fyra ägg sattes in

Tre försök genomförs med negativt resultat. På det fjärde försöket sätts hela fyra befruktade ägg in. Sex dagar efteråt får Hilde ett positivt graviditetstest. Det samma gjorde hon de efterföljade två dagarna, och sträcket blev hela tiden starkare. Fyra dagar senare tar Hilde ett blodprov. Och två dagar senare ännu ett. Graviditetshormonerna stiger hela tiden. Och äntligen börjar Hilde att tro att hon verkligen är gravid.

Bjørnar är lite mer försiktig: – Vi får vänta och se...

Tvillingar på väg

– Vi fick komma in på ultraljud dagen efter. Där fick vi se något vi absolut inte väntade oss: Två pyttesmå hjärtan som slog. Sju veckor in i graviditeten börjar Hilde störtblöda. Paret blir förtvivlade och tror att loppet är kört.

Läkarna berättade att Hilde hade varit gravid med trillingar. Hon hade aborterat en av dom, men det är fortfarande två starka foster kvar.

– Det var en obeskrivlig känsla att se dom två. Det kom både glädjetårar och orostårar och all rädsla jag hade känt sedan kvällen innan släpptes ut. Jag tror jag svävade hem.

LÄS OCKSÅ: — Vi gav inte upp hoppet

Familj på fyra

Graviditeten gick som en dröm och förlossningen blev ett planerat kejsarsnitt, och även om Hilde helst hade velat föda på vanligt sätt, blev förlossningen en fin upplevelse.

– Familj och vänner blev otroligt glada för att vi äntligen lyckades. En del hade tappat hoppet om att det skulle ske, medan andra fortsatt hoppades med oss. Jag har fått kommentarer från bekanta som berättar att de aldrig blivit så glada som när de såg att vi hade fått barn. Det var trevligt att höra, berättar Hilde.

Hon säger att det var överväldigande att åka hem från sjukhuset, samtidigt som det var skönt att få komma hem och ha sina egna rutiner.

Bjørnar stannade hemma med sin nya familj i fem veckor innan han började jobba igen och det var bra veckor.

– Det är en väldigt bra känsla att veta att vi har två små barn i vårt liv, och det bästa med att ha fått dom är att ha någon som älskar en så förutsättningslöst. Så mycket gos och kärlek det medför att ha barn.

Idag har tvillingarna blivit ett år gamla.

Ge inte upp!

Hilde är engagerad i de som går igenom detsamma som hon har gjort och som har onda dagar med saknaden av ett barn.

– Jag trodde i min ovetskap att det skulle bli lätt att bli gravid, och hade jag vetat då att det skulle ta nio år - så vet jag inte om vi hade orkat. Samtidigt tänker jag att det finns en lösning för de allra flesta. Jag hörde från flera specialister som sa: Håller du på länge nog så går det tillslut. Till att börja med blev jag lite arg när de sa det, för det stämmer inte i alla fall. Och det handlar om vad man ska gå igenom och ekonomi. Men i vårt fall blev det fakta. Så det vill jag säga till dom som läser detta och som försöker att bli gravida på ett eller annat sätt, avslutar Hilde.

LÄS OCKSÅ: Babyboom - inte för mig!

Familjeterapeut: Vanligt att genomföra många provrörsförsök

Familjeterapeut Tone Bråten jobbar med vägledning till par som upplever ofrivillig barnlöshet. Hon säger att det är vanligt att par genomgår många provrörsförsök, om resultatet uteblir.

Hon känner till många par som har genomfört mer än 10 försök totalt, inkluderat frysförsök.

– Jag har haft klienter som har fått barn på 14 och 18 försök, och jag har intrycket att få ger sig efter tre offentliga provrörsförsök. Om paret inte blir gravida fortsätter de flesta hos privatkliniker med flera försök till, berättar hon.

Hela tiden blir det vanligare att man söker lyckan i utlandet, genom kliniker som erbjuder fler alternativ än här. Gentester av ägg, äggdonation, dubbeldonation och insättning av embryo är exempel på åtgärder som inte är tillåtna i Sverige, men som avsevärt kan öka oddsen för att bli gravid för många par.

En del kliniker i utlandet ger också «graviditetsgaranti» där man får pengarna tillbaks om man inte uppnått graviditet efter en viss tid.

Stor belastning för paren

Men alla försök har sitt pris - både fysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt.

– Att genomgå provrörsförsök kräver massor av paret och är en utmaning för parförhållandet. När provrörsförsöken får negativ utgång är det svårt att motivera sig att fortsätta, man kan känna att man tappar hoppet. Samtidigt är det också väldigt svårt att stoppa, och min erfarenhet är att det ska mycket till för att det ska hända, säger Bråten.

– Paret har offrat tid, kraft och pengar på försöken, och det upplevs som helt ologiskt och orättvist att projektet inte ger resultat.

Hon berättar att processen paren går igenom upplevs som en kris eftersom det handlar om något så existensiellt som att skapa ett liv, som inte går att likna vid något annat projekt.

– Många kvinnor skyller på sig själva när graviditeten uteblir trots ansträngningar. Många får en destruktiv tankegång, där de hittar orsaker till att de inte förtjänar att bli gravida, en destruktiv tankegång med ologiska orsaker till att ägget inte fäster sig.

LÄS OCKSÅ: Hur ofta och vilken ställning?

Orsaker till att man avslutar provrörsförsök

Bråten berättar att det är olika orsaker till att par väljer att stoppa försöken till sist.

Ålder:

Vanlig orsak. Kvinnans äggkvalitet och generella fruktbarhet sjunker med åldern, och med tiden kommer det utesluta flera försök. Många kliniker har också en åldersgräns uppåt.

Ekonomi:

– För en del stoppas försöken eftersom de inte har ekonomi, men jag upplever att paren ofta sträcker sig långt. De kan ta lån, avbetalning och en del går till och med så långt att de säljer hus och bil för att finansiera fler försök.

Etik:

En del stoppar eftersom försöken visar för dålig kvalitet på dom egna äggen eller sädesceller, och inte vill använda donator.

Parförhållande:

En del par går ifrån varandra i processen. Andra par väljer att stoppa försöken för de upplever det som en belastning på parförhållandet.

Psykisk hälsa:

– Även om många upplever att de blir nedstämda av många negativa försök, upplever jag ändå att många fortsätter, när de ser att lösningen på problemet ligger i ett positivt resultat.