Mammors underliga nätspråk

Familjelivsmedlemmen med det påhittade medlemsnamnet ”Karamellen 23” vet vad det innebär att inte förstå. Hon är gravid, har precis registrerat sig på Sveriges största familjesajt, Familjeliv.se, och vill bli en i gänget.

–Vad betyder alla dessa förkortningar som folk slänger sig med? skriver hon i forumet på Familjeliv.se.

Det första uttrycket som ”Karamellen 23” stötte på var ”att plussa”. Att ”plussa” betyder att testa positivt på graviditetstestet och härstammar från att många tester visar en plussymbol när du är gravid. ”Plussa” är bara ett av alla ord som har blivit en del av det vardagliga språket på nätets föräldrasajter. Ett annat ord som förekommer flitigt är ”tjejmagen”, som refererar till livmodern och äggstockarna och som ofta används när medlemmarna pratar om mensvärk eller molvärk under graviditeten.

Medlemmen som kallar sig ”Hedwigg” är också på väg in i gemenskapen på Familjeliv.se och även hon har trasslat in sig i alla förkortningar som förekommer här.

– Jag har förstått att ÄL är ägglossning, men de andra förkortningarna då? Det skulle vara roligt att kunna lite mer så att man kan vara med och diskutera lite, skriver hon i forumet.

Det är just så, att genom att använda ett speciellt språk, så markerar vi grupptillhörighet och gemenskap, inte bara i vanliga livet men också på nätet. Det förklarar Jenny Myrendal, doktorand i allmän språkvetenskap med inriktning mot kommunikation i nya och sociala medier vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori vid Göteborgs universitet. Hon studerar hur vi använder vårt språk i sociala medier.

– Att använda uttrycket BIM, beräknad icke-mens, är en tydlig markör på att man tillhör en grupp människor som aktivt försöker att bli gravida och som delar förhoppningar och drömmar med varandra. Förväntningen är att mensen inte ska komma på beräknat datum, utan utebli. Man går och hoppas på att ens försök att bli med barn ska ha lyckats - tillsammans, förklarar hon.

På så sätt blir språket något som inte bara förenar gruppens medlemmar och skapar gemenskap, utan samtidigt utesluter andra personer som inte förstår eller behärskar språkbruket, vilket ytterligare stärker gruppen.

Precis som i skolan eller på jobbet så är det viktigt att vara en del av gemenskapen, att få stöd och kanske även tröst när det behövs. En kram betyder till exempel mycket, och på nätet har ordet ”styrkekramar” blivit ett vedertaget uttryck. Det betyder att man ger en annan person en tröstande eller stödjande virtuell kram. I forumet på Familjeliv.se kan en virtuell kram betyda lika mycket som en kram i verkliga livet, trots att det bara är ett skrivet ord på en skärm. För på nätets communities är de skrivna orden grunden för all kommunikation. Människor delar erfarenheter, löser problem och samtalar genom att skriva till varandra. Många har sina bästa vänner på nätet och kan känna att en virtuell vän kommer närmare än en bekantskap som man träffar fysiskt.

Familjelivsmedlemmen ”Magda102” är en av dem som har träffat en bra vän på nätet.

– Jag lärde känna en tjej som väntade barn samtidigt som jag och vi håller ihop fortfarande. Vi fick barn 2009 och träffades för nästan exakt två år sedan på Familjeliv.se. Vi pratar eller hör av oss nästan varje dag och hon är en fin vän, berättar hon.

Det nya sättet att umgås och kommunicera ställer höga krav på språket, som har tvingats anpassas till nya mediers förutsättningar. En sådan förutsättning är att det ska gå fort och då använder man förkortningar, struntar att sätta punkt efter varje mening eller att börja med stor bokstav. Det ska vara lätt att hålla kommunicera.

Det är också tydligt att människor skriver till varandra i många fler sammanhang idag än tidigare.

– I vissa fall har textbaserade samtal, såsom sms, mejl och forumdiskussioner, ersatt vanliga samtal, vilket har frammanat ett behov av att förändra skriftspråket till att efterlikna den informella ton som det talade språket har, säger Jenny Myrendal.

Men det är inte bara tonen som har börjat efterlikna talspråket, utan även stavningen. Det är till exempel vanligt att skriva ord mer som de låter än som de faktiskt stavas, såsom "imon" för imorgon, "lixom" för liksom eller ”oxå” för också.

Det är lätt att dra slutsatsen att språket urvattnas och försämras till följd av det nya språkbruket, men det verkar enligt Jenny Myrendal vara en överdriven oro.

– Skriftspråket har genom alla tider varit under konstant utveckling. Nya ord tillkommer ständigt och stavningen av gamla ord förändras. Denna utveckling behöver inte betyda att skriftspråket försämras. Studier pekar på att människor tvärtom har en ganska hög grad av språklig medvetenhet när det gäller att anpassa skriftspråkets stil efter situation och sammanhang, förklarar hon.

Att använda förkortningar är inte heller något nytt, menar Jenny Myrendal, utan gjordes redan under 1800-talet när vi började använda telegrafen. Då var varje tecken dyrbart och telegrammen var fulla av förkortningar, ungefär på samma sätt som dagens SMS är.

Behovet av att skapa relationer och uppnå gemenskap med andra människor kring känsliga frågor, såsom i Familjelivs populära forum, är en annan anledning till att vi anpassar skriftspråket till att bli mer vardagligt och talspråksliknande. Det beror på att vi har ett behov av att skapa en avslappnad och intim miljö kring dessa frågor.

– Det betyder inte att vi upphör att behärska de situationer som kräver ett mer strikt, formellt skriftspråk, utan tvärtom verkar vi bredda vår repertoar. Det är egentligen inte konstigare än att vi i tal uttrycker oss på ett sätt när vi skvallrar med bästa kompisen, jämfört med när vi sitter framför en potentiell arbetsgivare i en intervjusituation, säger Jenny Myrendal.