Nischade förskolor – gör de skillnad?

När det är dags att välja förskola kan man bli en smula förvirrad. Det finns ju som bekant en uppsjö av olika profiler och arbetssätt att ta ställning till. Pedagogiska inriktningar som Montessori, Reggio Emilia och Waldorf är etablerade sedan decennier. Dessutom finns en bredd av lockande ämnesnischer – vad sägs till exempel om matematik, teater, engelska eller varför inte kinesiska? Och så har vi förstås den allmänpedagogiska förskolan, utan tillägg eller konstigheter.

Så vad ska man välja? Man vill ju inte att knatten ska halka efter. Även om svenska förskolor inte har börjat skryta om hur många av de före detta förskolebarnen som börjat på Harvard eller nominerats till Nobelpriset, kan man som förälder ändå känna en lätt stress när det gäller att rusta minstingen inför livets utmaningar.

Familjeliv.se har många medlemmar vars barn går på förskolor med specialinriktningar. En mamma berättar att hon utgick från närhetsprincipen och att hon först när de tilldelades en plats insåg att de hade valt en förskola där pedagogerna talade engelska. Nu sjunger sonen ”Twinkle, twinkle little star” och har utan föräldrarnas inblandning lärt sig ett andra språk.

Frågan många undrar över är om barnen på förskolorna med specialinriktningar får ett försprång gentemot dem som gått en alldeles vanlig förskola, utan någon inriktning. Sara Hvit, forskare i pedagogik vid högskolan i Jönköping, tror inte det.
– Vad man lär sig i förskolan handlar om mer grundläggande saker än själva inriktningen: Har jag haft roligt? Har jag blivit bekräftad? Har jag fått dela mina tankar med andra? Självklart påverkar även inriktningen vad barnen lär sig, men på ett ytligare plan.

Flera föräldrar på Familjeliv vars barn går på Ur och skur-förskolor eller förskolor med olika miljöinriktningar skriver att de fastnade för utomhuspedagogiken. En mamma som var runt och tittade på olika förskolor i kommunen fick intrycket av att många pedagoger verkade slappa när det gällde aktiviteterna utomhus. ”Jag fick känslan av att de såg utevistelse som ett ont måste”, säger hon.

Sara Hvit tycker att det är en bra idé att besöka olika förskolor innan man bestämmer sig för vilken som verkar bäst. Ett tips är att ställa frågor om hur pedagogerna jobbar, barngruppens storlek och om barnen får uttrycka sig på många olika sätt, genom bild och dans till exempel.
– Titta på lokalerna och gården. Men samtidigt behöver miljön inte vara avgörande. Har förskolan en innergård som inte är så rolig, är det vanligt att besöka trevliga parker i närheten. Det gäller att väga samman allt och känna av hur man blir bemött. Ställ dig frågan om du skulle vilja vara barn där och vad du skulle leka med, säger Sara Hvit.

I takt med att det blivit vanligare med förskolor med olika inriktningar, har också många föräldrar blivit mer medvetna om barns lärande och utveckling. Få ser längre ”dagis” som barnpassning, numer är det pedagogiken som står i fokus. Sara Hvit poängterar dock att det är viktigt att komma ihåg att förskolan till skillnad från skolan inte har några obligatoriska mål som barnen ska uppnå. En av de stora vinsterna är att barnen lär känna sig själva genom gruppen de ingår i.
– Det är lätt att lärandet handlar om att bli smartare och att få in saker i hjärnan. Men i förskolan handlar det snarare om att lära sig tillsammans med andra: ”Hur får vi tornet att hålla?”, ”Jag har en idé!”, ”Vi provar.” Det är kunskap barnen tar med sig till andra sammanhang, säger Sara Hvit.

Inriktningen spelar alltså ingen avgörande roll eftersom kvaliteten avgörs av värden som alla förskolor ska stå för, anser Sara Hvit. Men å andra sidan tror hon inte att det finns några baksidor med att välja en förskola som har en viss inriktning.
– Skulle inte förskolan vara bra handlar det inte om inriktningen. Är det något som inte fungerar, beror det nog snarare på sådant som barngruppens storlek än om personalen pratar svenska eller engelska.

Flera av Familjelivs medlemmar berättar att de just gick på hur stora barngrupperna var när de valde förskola. Sara Hvit tycker att det är bra att man gör lite research inför förskolevalet, men att man samtidigt inte ska behöva leta ihjäl sig efter en förskola som håller måttet.
– Det är svårt att ranka en förskola. Hur bra den är måste förknippas med meningsfullhet; att det finns en reflekterande hållning och goda pedagogiska tankar hos personalen. Det ska finnas en bra förskola – oavsett inriktning – i närheten av varje familj, säger Sara Hvit.