Jag håller med Svejsan ovan.
Jag baserar min egen riskbedömning på att alla jag vet som använder lightprodukter är mer välrundade än de trivs med medan jag som äter smör och socker i rimliga mängder och motionerar vid behov ändå är smal.
Läsk är för övrigt skit med eller utan sötningsmedel, bläää för tillsatsämnen!
presens konjunktiv: Nej vet du, jag tror att det till 90% har med vanor att göra.
Det borde vara vida mycket bättre att lägga ner allt vad läsk heter än att gå över till light om man vill lära sig att sluta småäta mellan målen. Den som en gång har förstört rytmen i sina hungerkänslor med att ständigt slaska i sig kalorier från drycker måste börja i den änden, tror jag.
Eftersom jag också många gånger hört lightmänniskor ursäkta sitt överätande och småsnaskande med att de faktiskt äter/dricker light så blir det en psykologiskt dålig sak i sig, oavsett sötningsmedelsdebatten.
För övrigt anser jag att Fun Light borde förbjudas.
Sen handlar det ju inte bara om vad jag äter utan om vad jag kunde ha ätit istället?
Om man byter ut sin liter Funlight mot lite glas mjölk och resten vatten så tror inte jag att man går back på affären näringsmässigt eller hälsomässigt i alla fall.
Om jag istället för 200 g broccoli äter några sega råttor så blir det också en helt annan effekt än om man bara ser till godisintaget i sig.
Men men, nu börjar jag bli OT...
Cullinan: Gränsvärdet för t ex aspartam är satt per kilo kroppsvikt.
Aspartamgränsen för en 2-åring överskrids vid 7 dl Funlightsaft, läste jag nånstans. Känns det bra då att ge det till sitt barn?
Varför ska jag dra på mig den helt onödiga potentiella risken när det finns så mycket annat man kan dricka, som kanske dessutom innehåller en och annaa vitamin och inte bara äckliga färgämnen som man kan bli allergisk mot.
Millimina: Jo, jag är avhoppad forskarstuderande i biokemi om nån undrar, men vad gäller att värdera livsmedelsverkets summeringar av internationell forsknings så är det nog ingen lätt uppgift. 
Det räcker ju att gå till Danmark för att hitta helt andra bedömningar t ex vad gäller folsyraintag, och i USA skulle de tycka att den svenska bedömningen av riskerna med GBS (grupp B streptokocker) under graviditet är helt vansinnig.
Vem ska man tro på tro på tro på...?
Cullinan:
På 1930-talet visste vi att det var nyttigt att dricka radioaktivt mineralvatten, på 1950-talet skulle alla insekter bekämpas med DDT, på 1960-talet skulle alla gravida som mådde illa äta Neurosedyn/Thalidomid för det var HELT ofarligt enligt läkarna...
20 år är en hyfsad horisont för att kunna bedöma skadeverkningar av livsmedel och läkemedel men man får nog inse att det är MINST det som krävs för att bedöma långtidseffekter och kunna isolera rätt faktorer vid bedömningen. Skojiga bubblareffekter och nya risker kan potentiellt sett dyka upp i rätt många år till-jämför bara exemplet rökning.
Så jag låter nog glatt andra frivilliga ta dom riskerna, det är inte som om sötningsmedel skulle tillföra nåt i min tillvaro.
Hihi, kommer ni nån vart härinne-känns lite som det går på tomgång tycker jag... 