Roliga händelser under förlossning del:7

Bilden dyker upp i mitt huvud varje dag och det är lika kul varje gång. :)Det är det bästa med min upplevelse av förlossningen, att det fanns flera tillfällen som var riktigt roliga, fastän man hade så mycket smärta. Häftig upplevelse!

födde min son för 13 dagar sen..inne på förlossningen: huvudet var nästan ute.jag skriker: HAR DEN HÅR?bm: ja litejag: VILKEN FÄRG?bm: blond-----------------------när bebisen väl var ute.:jag: HAN VAR JU INGEN FUL BEBIS..haha..

När jag skulle föda vår dotter för tre veckor sen hade vi varit så duktiga och tagit med oss mat även till min sambo så att han kuinde käka där. Men så gick allting så snabbt, plötsligt var värkarna jättestarka och det blev aldrig läge för honom att gå iväg för att värma maten. Jag hade dock en tallrik med fisk och potatis i förlossningsrummet som jag hade tagit med från serveringen med tanken att det säkert skulle dra ut på tiden och säkert skulle va skönt att kunna äta lite mer. Men när värkarna blev så starka var jag inte alls sugen på den där fisken längre, och jag sa till min sambo att han borde passa på att äta upp det medan vi var ensamma i rummet. Vi visste ju att papporna inte hade rätt att äta den maten så min sambo skulle skynda sig så att det inte såg ut som att jag hade smugglat mat till honom. Han satte igång och slängde i sig ett par skedar från tallriken, och precis då får jag världens värk och ligger och kvider och stönar in i lustgasmasken. Min sambo skyndar sig då ännu mer, verkligen öser in några tuggor till i munnen, för att snabbt kunna komma tillbaka till mig och hålla min hand. I det ögonblicket kommer den ansvariga barnmorskan in och ska presentera sig. Det hon möts av är jag som ligger och skriker och ser otroligt lidande ut, och min kille som står en bit bort och bekymmerslös slevar i sig mitt käk. Hon ler och säger:ja, så det här är pappan alltså? Och går fram och hälsar. Min sambo kan inte ens svara för hela munnen är proppfull med mat. Han bara nickar och ser skamsen ut och tuggar helt frenetsiskt, det ser verkligen ut som att han hade lämnat mig mitt i all smärta för att passa på och äta upp MIN mat. Det såg så himla dumt ut hela situatione och man var ju inte precis kapabel att säga nåt klipskt eller förklara sig när man var helt hög på lustgas...

Jag kan berätta IGEN! (skrivit om första barnet i en tidigare tråd så dags för barn nr 2s saga )