• Solo 82

    Blodgivare? varför? varför inte?

    Lägger det under välgörenhet.... =)

    Är blodgivare sedan jag var 19 år, lämnar alltså blod max 3 ggr per år.

    Jag mår bra av att lämna blod på psykiskt och fysiskt!

    Det gör inte ont, nålrädda förstår jag, det tar max 30 min och kan vara livsavgörande för en människa i nöd!
    Det blir även som en hälsokontroll i samband med blodgivning och så bjuder de på fika! ;)

    Vill höra varför DU lämnar blod
    och varför DU INTE lämnar blod

    alla kan och får inte lämna blod det vet jag....

  • Svar på tråden Blodgivare? varför? varför inte?
  • Fru Indosaurie

    Jag lämnar blod på grund av blodbristen som råder i sverige, jag är 0- och kan ge blod till ALLA! hur fantastiskt är inte det?
    Jag är nålrådd och drar mig för att åka dit vaaaarje gång, men ja, har jag gett mig fan på det så! Skrikandes


    Opinions are like assholes. Everybody has one.
  • amomentlikethis

    jag är extremt nålrädd, därför lämnar inte jag.

    svimmar bara jag ser en nål Gråter

    däremot så lämnar min svärfar blod. nu senast så fick han en jättefin skål/vas med bloddroppen på för att han har lämnat blod 100 ggr nu!!

  • Gladskit

    Jag har också lämnat blod regelbundet så länge jag har fått, endast med avbrott för graviditet. Jag håller helt med dig och för mig är det en självklarhet. Det tar bara en kvart, 3-4ggr per år så jag tycker inte att det finns anledning att inte göra det om man kan (och får och inte är extremt spruträdd).

  • logg81

    Jag lämnade blod när jag var 18-19 år. Jag fick alltid jordens blodtrycksfall efter så jag fick rådet av sköterskorna att bara lämna plasma men det slutade med att jag spydde på en buss på väg hem så jag la ner det där... Jag har för dåliga blodvärden för att kunna lämna. Eller jag får dåliga efter att jag lämnat... Så jag gör det inte längre. Tyvärr...

  • Gladskit

    logg81; men då har du i alla fall prövat och viljan finns där

    Jag har också blodgrupp 0 och det känns bra att kunna ge till alla. Jag är inte direkt förtjust i nålar heller men det är bara att vända bort blicken medan de sticker. Efter alla nålar jag hade i armarna i samband med förlossning och snitt så känns det inte så jättefarligt mera.

  • Fru Indosaurie

    jag hade över 20 nålstick efter förlossningen och jag blev INTE mindre nålrädd för det kan jag säga. USCH! Gråter

    Min sambo är 0+ och inte lika eftertraktad men han lämnar inte längre på grund av att han är så svårstucken att dom gräver hur länge som helst utan att lyckas, usch!


    Opinions are like assholes. Everybody has one.
  • Solo 82

    nu kan ja inte min blodgrupp i huet men det har hänt att de ringt mig och hört om jag kunde komma in akut...

    jag har lågt blodtryck, har rullande kärl och är därmed inte lätt att sticka, ber därför om den som jobbat där längst, då många fegar när de ska sticka- i mitt fall ska de hugga in den direkt.

    Börjar min blodgivningsdag med en rejäl frukost med gröt o mackor, inget kaffe, de tar jag efteråt!

    När jag har lämnat blod, ligger jag stilla o vilar, reser mig sakta men ligger kvar, går lugnt o tar en fika, går sedan i lugn takt och håller mig rätt lugn resten av dagen, tar gärna en dag jag inte jobbar.

    får annars lätt skallebank o blodtrycksfall och ett visst illamående. tar mina järntabletter gärna hemofen (?) om de har dem då de är mildare mot magen, äter gärna lever och annan järnrik mat de följande dagarna!

  • Meduziz

    Jag vill, mer än gärna. Är inte nålrädd,är inte känslig för blod...
    Men jag FÅR INTE!!
    Jag har diabetes (behandlades för det) och dessutom Ulcerös colit.
    Då får man inte lämna blod.

    GAAAAH!!


    GBP 04-09-07 på DS - Jag har återfötts! Är 24 kg lättare nu!
Svar på tråden Blodgivare? varför? varför inte?