V.V.S-tråden - Våga Vägra Skov! Tråd nummer 13!

Mumlin:
Vad skönt att du slapp kräkas och att det gick bra! Men resultatet var mindre kul.... Vad gör de nu då?

Det gör JÄTTEMYCKET när man får bra bemötande som patient. Jag tror inte att de förstår hur viktigt det faktiskt är, då man som patient redan är så utsatt på många olika sätt.
De skulle ha betydligt tryggare, säkrare och mer "sammarbetsvilliga" patienter om de jobbade mer på den punkten

På onkologen där jag får dropp nu är de också helt fantastiska. När jag får dosan skulle jag mycket hellre vilja lära mig proceduren att ta droppen själv hemma där. På mag och tarm är de tyvärr inte ens hälften så bra på bemötandebiten. Det är ju det som är a och o för trygghet och förtroende. Ska ta upp det med dem nästa vecka, så sköterskan ändå skulle ringa min dr. i början av veckan.

bcsvensk:
Hur känns det att ha fått rullen in i huset? Som du hade tänkt dig?
Tror det bästa är att ta tjuren vid hornen så fort som möjligt... Att sätta dig i, och ta en tur. För att göra det lite "enklare" kanske barnen kan hjälpa till och köra? De är ju så naturliga och jobbiga saker blir ofta avdramatiserade till att bli mer naturligt.

Tack för att du berättar!
Hur fungerade det med port a cathen hemma? Fungerade det utan komplikationer som ex. blodförgiftning?

Mumlin:
De verkar ha en planering för dig iallafall.
Hur känns det att ta bort avstötningsmedicin?

Som jag har förstått det sitter den snett under halsen. Det du pratar om är säkert den där "slangen" de pratade om på onkologen. För den skulle vara på armen som jag förstod.

Jag tyckte om mag och tarm här oxå förut. Men det blev så dumt när dr. lovat mig hjälp i mina "spyperioder" men att det inte gått fram till sköterskorna. Att komma fram till dr. är i princip omöjligt, så kände mig mest idiotförklarad varje gång jag hoppades på hjälp.
Likaså nu, känns det som att jag får den hjälp jag behöver för att Uppsala "röt i". Utan dem tror jag inte jag fått den här hjälpen.
Mycket tror jag i och för sig beror på att det ständigt verkar vara överbelagt med svårt sjuka. Då får den som står något så när på benen klara sig. Vårt landsting fick ju för sig att spara pengar och stängde alla vårdavdelningar på två sjukhus. De patienterna måste ju ta vägen någonstans. Det blir ju många. Det var ju ofta överbelagt innan det stängdes, men under kontroll. Om man ska tro det man läser.

Fru U:
Tack!
Du är en ängel

Jost:
Tycker inte du ska vänta till måndag! Eftersom du är nyopad kan du ju ringa kirurgavd. för råd och hjälp. Gör det!

Ninde:
Det kommer att gå SÅ bra!!
Tänk på: De saker du oroar dig för - är saker som går att göra någonting åt och som går över!

Jag har också lyckats pricka in mens på mina operationer. Även nu med dosan är det "mitt i prick". Precis som om en magnet suger till sig dessa datum. Men det går bra det med!
Ang. smärtan är du så smärtstillad av bara farten efter op. Jobbigast kan vara om man inte klarar av att ta sig till toan etc. och behöver hjälp.

Har haft en böld där också, innan alla mina tarmbesvär började. Stor som en "spela kula-kula" Det gjorde så ONT! Kunde varken sitta, stå eller ligga. Det var fruktansvärt! Ingen aning om vad jag fick, då det var en granne ute på landet där jag just då bodde inneboende var dr. som gav mig medicin. (minns mest hur pinsamt det var att grannen glodde i häcken på mig som tonåring) Antar det var nån antibiotika. Men det gick över, kom tillbaka och försvann efter ytterligare en kur.

grådis:
Det låter som en skräckupplevelse med din cvk! Det måste tärt en del på förtroendet. Särskillt i den åldern.

fairyfloss:
Hoppas olle hinner motas i grind i tid nu!!

Jag har haft en helt fantastisk dag!!! Näringen har gjort en enormt stor skillnad!

Idag var jag "pigg" fortfarande!! Jag har åkt bob med barnen, skottat snö, byggt lego, gjort gipsfigurer, tröjtryck och annat pyssel med barnen. Detta är saker jag inte orkat på minst 1,5 år!! Inte ens EN av de sakerna längre än kanske 5-10 frånvarande minuter.
Bukväggssmärtan har varit/ är SKYHÖG, men det är det absolut värt efter så lång tid!! M;en inser att jag måste börja planera mina dagar. För många stora smärtökningar ger ju mycket negativt i slutändan.

Känns så KUL att få skriva om något positivs för en gångs skull

Ninde:
Har du inte fått träffa någon stomisköterska?
Jag gjorde det före semestern i somras. Det gjorde stor skillnad att få se hur allt ser ut, känna på i verkligheten.

Om inte, prova ring till henne/honom och fråga om du får komma dit på ett besök. Här fick jag komma direkt. Det var inte ens remiss. en dr. bara ringde och berättade att jag ville komma, hon ringde direkt och vi gjorde upp en tid. Tror det går lika bra att ringa själv.

Måste bara få berätta !!

Vi har ÄNTLIGEN fått ordning på akvariumet. Det är en stor lättnad. Det syns på hela vattnet att det mår bra nu.

Min son räknar alltid sina fiskar varje kväll innan han släcker. Många har ju dött nu i början, så det är ju inte så konstigt att han håller reda på dem.
Malen kan ju vara lite svår att finna. Medans han letade hittade han en liten liten fiskbebis ! Min man började leta och hittade två till!! Vi har lagt dem i en genomskinlig platsburk, med sand, växter och akvarievatten och lagt burken så den flyter nere i akvariumet. Imorgon ska vi åka och inhandla ett yngelakvarium. Hoppas de överlever i burken sålänge!!

Tre små jättesöta, orangea svärdbärarbebisar!!! Den här dagen har verkligen varit jättekul!!
Komiskt nog pratade vi imorse om att köpa ett par till nu när vattnet är iordning och fiskarna mår bra. Men nu har vi ju tre till ändå Undrar just hur många som blivit slukade... *ryser* Läste att svärdbärare får upp till hundra stycken... Så dessa måste vara smarta rackare

Undrar just hur gamla de är... De är pytte, men säkert 7-10 mm långa. Kanske 5mm höga. Ni är ju några fiskexperter här inne

hoppas hoppas de överlever!! Blir ju extra kul med "hemuppfödda" fiskar

Hur länge är en fisk "gravid"? 2 hannar köptes i mellandagarna (julklapp) Ska det gå med den hastigheten har vi ju snart massor av fiskar

Tack Nalla Det är jättekul! Idag har vi hittat flera, samt att ena hanen "äter" på honan, så tror det kommer ut flera hela tiden! Men vi har sparat dessa tre nu, sen gör vi lite "exprement" med resten och ser om de kan klara sig ändå. Det finns en hel del att gömma sig i.

Ninde:
Om jag var du, skulle jag imorgon ringa stomisköterskan direkt och fråga om det finns möjlighet att få komma en "egen" tid.
När man ligger på sjukhus och väntar på att opereras är det så mycket som flyger och far i huvudet att det är svårt att ta till sig information på ett bra sätt.

Larki:
Vad bra att kirurgen har fått upp ögonen att något mer måste göras nu! Hoppas det blir gjort snabbt då det verkar vara ännu jobbigare att ha den avstängd trots att den är jobbig att ha på. Tycker det låter otroligt superjobbigt med alla stötar! Det kan ju inte vara meningen att det ska vara så.
Bra att du lyssnar på kroppen när den säger tvärstopp. Ingen tackar dig hur mycket du jobbar när du mår skit.

Maddisen:
Det är jättejobbigt när olika besked ges. Som patient blir man ju jätteförvirrad! Tänk om de någon gång kunde lära sig att prata ihop sig sinsemellan först och sen säga samma sak till patienten.

fairyfloss:
Hoppas det vänder snart.

Maddisen:
Det är bra att du hittar på saker! Att sitta hemma gör inte smärtan bättre - snarare tvärtom.

Ninde:
Du ringer sjukhusväxeln på ditt sjukhus och ber om att få bli kopplad. Är det telefontid kan den i växeln tala om för dig både tid och nr. till sköterskan.