Här kan vi fortsätta diskutera Anna Wahlgrens tryckpress och hennes övriga metoder.

Jag tycker det är skillnad att lämnas "ensam" med sin gråt under natten än att lämnas på dagis några timmar under dagen med andra barn och vuxna. Barnen har andra att vända sig till och får mycket tröst om de är ledsna och de aktiveras i lek o dyl så ofta vill de knappt lämna dagis (förskolan) på eftermiddagen.
Jag anser också att det är nödvändigt att kunna vara utan sina föräldrar och kunna socialisera sig med andra människor. Att lära sig sova 12 timmar i sin egen säng anser jag inte vara nödvändigt då jag tror att trygga barn utan sömnsvårigheter tar sig den sömn de behöver.
Däremot måste de under inskolningen hitta tryggheten på den nya platsen med de nya människorna innan de lämnas utan sina föräldrar. Inskolningen kan alltså gärna få ta längre tid i vissa fall.
Anknytningen till vem? Föräldrarna eller personalen eller de andra barnen?

Vi kommer också ordna så att vi kan vara hemma med sonen i 2 år. Det är dock inte alla som kan vara hemma så länge, som sagt.

Vi har också möjligheten att ta ut ytterst få dagar och att pappan är hemma rätt mycket också. Det är annars svårt rent ekonomiskt att vara hemma länge.

Ja, annat kan man ju inte göra. Har man inte möjlighet rent ekonomiskt eller pga arbete eller vad det nu kan vara så har man inte då får man göra det bästa av den situationen.

Där får jag hålla med dig. Jag skulle inte heller lämna mitt barn om hon så tydligt led av det.

Jag önskar jag hade svaret på din frågan. Tyvärr vet jag inte hur man gör då. Det är ju tur om man har hjälp av familjen men annars vet jag inte. Man får försöka hitta den bästa lösningen som man har möjlighet till i situationen.

Jag tror säkert att du har rätt i detta. Tyvärr syns forumet ganska mycket och AW:s metoder tolkas lätt utifrån det. Trist att det får bli så. Problemet är ju också AW:s filmer som inte ser så humana ut.

Men det är väl ändå ganska naivt att tro att alla kan prioritera om sina liv så de kan vara hemma med barnen. SÅ bra är inte sverige. Det är betydligt svårare idag att få bidrag tex. Att vara ensamstående och jobba hemifrån och samtidigt ha ett heltidsjobb med att ta hand om barnen är nog inte något som är bra för varken förälder eller barn.
Lägsta nivån för fp är 180 kr/dag före skatt vilket innebär att man får ut ca 3800 kr/mån. Många har inte högre fp och att leva på 3800 kr/mån med hyra och räkningar är det inte många som klarar av. Socbidrag är det långt ifrån alla som får. Hur ska då dessa människor klara sig hade du tänkt?
Det är långt ifrån alla som har två bilar och bor i en flott villa eller lägenhet. Många kämpar redan som det är. Vissa måste helt enkelt jobba heltid för att få allt att gå ihop.

Vettigt. Så borde betydligt fler resonera.

Men det är väl ändå ganska naivt att tro att alla kan prioritera om sina liv så de kan vara hemma med barnen. SÅ bra är inte sverige. Det är betydligt svårare idag att få bidrag tex. Att vara ensamstående och jobba hemifrån och samtidigt ha ett heltidsjobb med att ta hand om barnen är nog inte något som är bra för varken förälder eller barn.
Lägsta nivån för fp är 180 kr/dag före skatt vilket innebär att man får ut ca 3800 kr/mån. Många har inte högre fp och att leva på 3800 kr/mån med hyra och räkningar är det inte många som klarar av. Socbidrag är det långt ifrån alla som får. Eller hur hade du tänkt att de skulle lösa problemet?
Det är långt ifrån alla som har två bilar och bor i en flott villa eller lägenhet. Många kämpar redan som det är. Vissa måste helt enkelt jobba heltid för att få allt att gå ihop.