• kardemummakrydda

    Ni som är hemma med erat barn till 3 års ålder. Hur får ni det att gå ihop?

    Jobbar ni extra eller så? Tycker folk tittar snett om man säger att man vill vara hemma med sitt barn ett bra tag. Det är som att dem tycker synd om vårat barn som inte får vara på förskola. Som att "flickan har ju inget val, hon måste ju gå med sin mamma om dagarna. " Ändå är hon bara ett år.

    Normen verkar vara att få in sitt barn på förskola vid 1 år eller 1.5 år så föräldrarna ska kunna jobba. Känns sorgligt på något vis.

    Känner ni att ni måste försvara er? Och så undrar jag hur ni ser på anknytningsprocessen för det sägs ju att DEM FÖRSTA TRE ÅREN är grundläggande för anknytningen till mamma och pappa...

  • Svar på tråden Ni som är hemma med erat barn till 3 års ålder. Hur får ni det att gå ihop?
  • redneck girl

    vi försöker att inte lämna någon på dagis före tre år.man får prioritera.den äldsta gick ett år på dagis.den andra,tredje,fjärde gick två år var.nummer fem fick gå 3 år.nummer 6 och 7 har inte varit på dagis än ,de är fyra och två.väntar på nr åtta,bf 17 aug.varför lämna på dagis när jag ändå blir hemma.dra upp ungar som sover skönt på morgonen i onödan och utsätta en själv och bäbis för onödigt stress.jag vill rå om mina barn när de är små.tiden kommer aldrig åter.de blir stora så fort.mina har inte haft någon svårighet i skolan alls.de har tom haft mer ro att sitta stilla än många av de andra som verkat totalt "speedade".jag personligen anser att småbarn ska få vara med mamma el pappa tills de är tre.sen är det upp till var och en vad de gör.våra barn får oftast allt som andra barn får.dock inga utlands semestrar.vi åker på öf två dagar i veckan oftast.sen brukar vi vara på badhuset.man får vara lite påhittig.sen behöver inte barn hur mycket stimulans som helst.det är vad föräldrar många ggr tror.

  • näradig

    vi hör bara positiva saker. Vi har sparat, planerat och anpassat oss.
    vi väljer bort fsk helt.

  • Vangelia

    Intressant tråd, synd att de inte kommit fler svar, vi planerar också att försöka vara hemma tills dottern är ca 3 år, men tillskillnad från många så är planen här att det är pappa som kommer vara mest hemma med henne. Nelly är snart 1 år och vi hoppas verkligen vi lyckas dra ut på de hela,pengarna från fsk kommer väl att räcka tills hon är drygt 1½. Jag jobbar redan och är borta 4 dagar i stöten men sen hemma 4 eller 5 dagar(jobbar 12 timmars skift på annan ort) Det är tufft att vara borta 4 dagar men känns ändå bättre att få vara hemma fullt ut när jag är ledig och målet för oss är just att Nelly skafå vara med sina förädrar så länge som möjligt. Varför jag vill ha det så är för att jag vill i möjligaste mån att vi (mamma och pappa)ska få vara dom som hon knyter an till och jag gillar helt enkelt inte tanken på att komunen ska uppfostra min dotter. Det är mitt fjärde barn och med mitt tredje var ja tvungen att lämna på dagis runt året och det mådde både jag och barnet inte bra av så det misstaget kommer jag inte att göra.

    Sen tror jag just med tanke på att våat samhälle idag ärganska hårt och tufftså blir detta med anknytningen ännu viktigare för att dom ska få bätte förutsättningar. Jag klankar absolut inte ner på dom som måste lämna sina barn på dagis eftrsom jag sjålv suttit i densituationen förr. Och jag säger inte heller att det behöver gå snett, men detta är vad jag känner är bäst för mitt barn.

    Hur man får det att gå ihop... ja det vet vi inte riktigt ännu men vi har bestämt att på nått sätt ska det gå....

    Precis som många andra harjag också fått kritik över både det ena och det andra... kritik för att jag jobbar och pappa är hemma kritik för att vi inte vill ha henne på dagis innan tre... till och med kritik för att hon nu vid 10 ½ månaders ålder inte äter sötsaker... så min slutsats är att ... vill man kritisera så hittar man alltd nått.... :)

  • Mrs Cykel

    Jag känner igen det du skriver, TS (tror jag skrev i en annan tråd också som det kan ha varit du som startade).

    Vår lilla är 13 månader och "folk" har ett bra tag redan nu "tjajat" om när jag ska börja jobba. Det verkar som att många ser det som en kvinnofälla om man stannar hemma för länge.

    I vår familj är det inte aktuellt för pappan i nuläget (av olika anledningar), därför blir det jag som stannar hemma. Vi har sparat dagar under det första året så rent ekonomiskt skulle jag kunna vara hemma till dottern är 2 år, men på något konstigt sätt känner jag "press" att börja jobba efter jul. Är jag knäpp...?

  • Vangelia

    Mrs Cykel:

    Press att jobba efter jul , Ja, du är helt knäpp ;) Nä, skämt åsido, jag tycker att du absolut inte ska låta dig påverkas av vad människor omkring dig tycker, varken, bekanta, familj, vänner eller jobb, du ska göra det som känns rätt för dig och er dotter. Att börja jobba för att man känner yttre press tror jag är en mycket dålig anledning.

    Hur är det med det här med vårdnadsbidrag eller vad det nu heter som man kan ansöka om ifall man vill vara hemma längre? Någon som vet?

  • lövet2

    Nej, numera får vi aldrig höra något negativt. Antingen för att folk gett upp eller kanske för att det är mer legitimt att vara hemmamamma om man har flera barn.
    De senaste åren har jag jobbat extra, och det har dragit in ca en tusenlapp i månaden. Men det har bara gått tack vare att vi har stora barn nu, som är villiga att (mot betalning) vara barnvakt under de timmar jag jobbar. Tidigare under alla år, så har vi klarat det ekonomiskt genom att spara in på allt onödigt och leva billigt.


    You know what to do - go and do it!
  • Mollie77

    Vi slipper lägga ut 2000 på barnomsorg o 2000 på bensin för o ta sig till jobbet...
    Bakar mycke o prioriterar...ja man får alltid försvara varför man vill va med sina barn..Alla bara:jag hade aaaaaldrig kunnat gå hemma..
    Jag är en bullmamma o trivs med de..


    Jacob,Isac,Pontus;Miranda:mina skatter
  • Mrs Cykel
    lövet2 skrev 2009-07-26 09:06:31 följande:
    Nej, numera får vi aldrig höra något negativt. Antingen för att folk gett upp eller kanske för att det är mer legitimt att vara hemmamamma om man har flera barn.
    Jag har också fått för mig att det skulle vara mer legitimt om man vore hemma med fler barn. Ett barn verkar "folk" tycka är lite märkligt.

    Vangelia: Tack för ditt inlägg. Nej, jag kommer naturligtvis inte börja jobba "bara" för den yttre pressen, men jag måste säga att det är jobbigt att känna den. Men man får väl helt enkelt skaka av sig det och tänka på vad just JAG och MIN FAMILJ vill. Det är ju egentligen det enda som betyder något.

    Här på FL läser man ju varje dag om hur DÅLIGT folk tycker att det är om inte pappan tar ut pappaledigt och hur "synd" det är om mammor som "måste" vara hemma. Sådant är drygt att läsa. Varför ska man behöva försvara sin familjs beslut?
  • Marma

    jaåå får försvara att jag e hemma. Folk tycker man e puckad typ. Vist nu slänger jag in lilla på2,5 på dgais men efetr månag om o men så insåg vi att de e som ler olå¨bghalm o han komme rnog antagligen sakna sin bror enormt ifall bara han börjar dagis. Men iofs som maken sa, då kan jag ju börja jobba o då blir det bara heltid för dom varannan vecka.
    Jag har slutat bry mig vad folk tycker io tänker. vill de slänga in sina barn på dagis vid 1-års ålder heltid, fine gör det. Men gå ibnte o gnäll på mig som dessutom spara pengar till kommunen då jag har dom hemma istället för 15tim/v.
    Vi har lärt oss leva på dom pengarna vi har helt enkelt o det går runt

  • lövet2
    Mrs Cykel skrev 2009-07-26 09:31:04 följande:
     Här på FL läser man ju varje dag om hur DÅLIGT folk tycker att det är om inte pappan tar ut pappaledigt och hur "synd" det är om mammor som "måste" vara hemma. Sådant är drygt att läsa. Varför ska man behöva försvara sin familjs beslut?
    För att inte tala om hur synd det är om barnen, som inte får gå på dagis! Många är liksom fixerade vid tanken på att barn bara kan lära sig saker av utbildade pedagoger, och glömmer att de lärt sig av sina föräldrar i alla tider! Hur dum och obildad en förälder än känner sig (i jämförelse med en förskollärare), så kan man faktiskt lära sitt barn att använda kniv och gaffel, se sig för innan man går över gatan, lägga ihop 1+1 osv. Barnen är ju så pass små att det inte rör sig om särskilt avancerade lektioner ...
    You know what to do - go and do it!
Svar på tråden Ni som är hemma med erat barn till 3 års ålder. Hur får ni det att gå ihop?