fast vissa saker, typ dregglisar har jag insett att man inte ska sälja. 50 kr tar butikerna, om man bortser från molo och andra dyrmärken som tar runt hundralappen. Jag tycker dregglisar kräver mer jobb än en mössa ex, och dom är det inga problem att ta 100-150 för.
Jag har ju inte direkt superetablerat ett märke, men jag körde ändå på i mitt lugna mak med vänner och släktingar och på nåt vis hittade folk ändå till min blogg så småningom.
Sen tror jag det finns två aspekter till att det är svårt att få nåt sålt, både överhuvudtaget och till vettiga priser.
Dels så är vi så otroligt många som syr och säljer nu, att det finns för mkt konkurrans.
Sen så tror jag att i början när vi var få, så fanns det föräldrar som fick upp ögonen för hemsytt och insåg att det gick att få helt unika kläder, vilket många idag vill ha.
MEN, nu är det så många som syr, både för hemmabruk och till försäljning, så det mesta blir inte så unikt längre. Det är inte bara 100 ungar som springer runt i kanintröjor, utan minst lika många ungar springer snart i molntröjor som vissa plagg av me and I. Undantaget är ju såklart om man handlar av Naimas design eller dylika som gör annorlunda kläder.
Men både tygmarknaden och sömmerskorna har ökat och därmed ickeunika hemmasydda kläder.