WilmaOchEmilia skrev 2010-04-27 13:11:07 följande:
Håller helt med dig i det du skriver. Ibland har man fått lära sig stänga av när dom skriker för man vet att det inte är nån mening att jaga upp sig.En sak som jag upplevde väldigt provocerande när tjejerna var mindre (är nu snart 14 månader) var när nån satt och gnällde inför/till mig och tyckte det var jobbigt med ett barn. Jag är en av dom som tyckte det var skit jobbigt rent ut sagt det första halvåret men jag gick inte och gnällde för det till folk utan det var bara att gilla läget och se fram emot bättre tider. Så därför upplevde jag det riktigt provocerande när nån klagade över hur jobbigt det var med den lilla bebisen som inte sov hela natten osv. Nån som känner igen detta?
Åh så väl jag känner igen mig i det du säger=) våra första 4månader var ett helvete kändes det som och en-två månader till efter det var rätt jobbiga! första månaden spenderades på neonatal eftersom grabbsen kom 10veckor för tidigt, sen 3veckor till med hemsjukvård, sen efter det så sov dom ju ALDRIG samtidigt! fram tills dom var fyra månader sov jga knappt alls och så var dom griniga större delen av dygnet och inget hjälpte...sen började dom sova på nätterna, Hallelujah! men under dag tid var det fortfarande gnäll gnäll gnäll....men sen någon månad tillbaka har dom lärt att ofta roa sig själva! så jäkla skönt att man kan lägga dom en stund i babygymet!
Åh jaaa känner igen mig i att jag tyckte speciellt i början att det var provocerande när folk gnällde över sitt barn om hur jobbigt allt var! det var nog därför jag blir så arg fortfarande när jag hör från andra mammor att jag har det LÄTT för att mina sover hela natten! LÄTT??? I payed my dues av sömnlöshet...och faktum är att jag vet ju inte säkert att dom alltid kommer sova så bra som nu, därför jag njuter extra mycket varje natt jag får sova ordentligt!
