Så jäkla trött på att vara blek!

Jag blir inte heller så brun, och kan också bli tokig på okänsliga kommentarer omkring det.

- Sitter du inne hela dagarna???

- Har det inte varit nån sol i din stad?

- Var har du varit hela sommaren?

Jag brukar försöka rycka på axlarna och säga "jag blir inte så brun", eller "jag har hudcancer i släkten, så jag är noga med att skydda mig".

Sen är det väl bara att försöka räkna till tio och påminna sig själv om att det är synd om folk som inte fattar hur dumma de är...

Min erfarenhet är att folk är oftast tanklösa, inte elaka. Om de förstod hur illa du tar vid dig av kommentarerna skulle alla (utom möjligtvis några enstaka idioter) hålla tyst, det är jag säker på. Nu är det ju ingen större tröst, jag vet, men ibland hjälper det att ha i bakhuvudet ändå.

Jag fäller själv tanklösa kommentarer ibland. T ex "hej tjockis" till en gravid, som jag ju har förstått i trådar här att det är MÅNGA som tycker är helt förkastligt.

Vad gör du när du får kommentarer? Skäller du ut folk? Gnisslar du tänder i det tysta? Eller har du nåt knep du kan ta till för att inte bli så arg? Det bästa brukar ju vara att odla de egna knepen, för tyvärr kan man sällan förändra andra människor....

Jag har många kollegor som VERKLIGEN inte förstår det där med att känna av vad som passar sig att kommentera / skoja om och inte. De kan kasta ur sig precis vad som helst och små fina hintar om att det inte uppskattas når inte fram över huvudtaget.

Så jag har fått lära mig att säga ifrån med raka puckar, och be folk sluta skoja om vissa saker, för att jag blir arg/ ledsen. Det funkar förvånansvärt bra. Ofta är man ju rädd att folk ska bli sura, eller att man ska ses som överkänslig och sprida dålig stämning, men så har det i alla fall aldrig blivit för min del. I stället har folk sagt "oj, förlåt, det insåg jag inte!" och så lagt av med vad det nu var de skojade om.